lördag 2 augusti 2008

Guldfågeln


Guldfågeln
av Margit Sandemo

Finns det bättre mysläsning än en gammal Sandemoföljetong? Men det är kanske så att man helst ska ha läst Sagan om Isfolket och gärna redan ha läst följetongerna när man var yngre för att riktigt kunna uppskatta dem. Då är berättarrösten så bekant och man förknippar den med trevliga saker. Annars är ju följetongerna i sig kanske inte så värst imponerande. En enkel deckargåta och romantik med förhinder är standardingredienserna.

I "Guldfågeln" är det tidigt 1900-tal. 22-åriga Hanna Ström, som är mycket ensam och på lediga stunder (från ålderdomshemmet där hon jobbar) skriver böcker. Ännu har hon inte fått någon antagen, men hon kämpar på. Hon är nyinflyttad i Stockholm ("huvudstaden" står det bara, jag återkommer till detta senare) och utforskar gärna omgivningarna. När hon är på guidad tur i Vildhede Torn (bara tvärs över vattnet från hennes hyresrum) råkar hon ut för en otäck olycka och räddas av två män. Den unge godsägaren Christian Wildhede och skogvaktaren Peter Thörn. De inser att "olyckan" knappast var en olyckshändelse och de tre börjar forska i saken. Hanna är lycklig över att ha fått två vänner, även om Christian uppvaktar henne klumpigt (hon tycker att han är alldeles för ung för henne) och Peter ibland behandlar henne som ett barn.

Så visar ett förlag intresse för Hannas böcker. Hittills har hon inte skrivit något som de faktiskt kan ge ut, men de anser att hon har stor potential och vill satsa på henne. Och nu börjar historien verkligen trassla till sig...

Bortsett från alla detaljer i själva gåtan så är det egentligen ganska givet hur det ska sluta. Det är det alltid. Roligt förresten att det poängteras att romanerna Hanna skriver verkligen inte är av, tja, Allersromantypen. :)

Jag har läst den här följetongen tidigare, men då i annan utgåva som jag tror ligger närmare Margits originalmanus. I Sandemoserien (Boknöje förlag) finns de flesta följetonger som tidigare kommit ut som Allersromaner, Hemmets Journalromaren etc., men karaktärerna har ofta t.ex. mer udda namn. Det verkar som om veckotidningarna gärna förenklar sina följetonger en del. I Sandemoserien-utgåvan av "Guldfågeln" är den första skillnaden att Sverige och Danmark har bytt plats. Inte geografiskt alltså, men där är Hanna dansk och vi får anta att hon bor i Köpenhamn. Ibland omnämns Sverige som ett annat land, och detta har bytts ut mot Danmark i Allersutgåvan. Hanna heter inte Hanna, utan Helle! Vildhede heter Vildehede och Peter Thörn heter Peter Thorn. Dessutom verkar Allersversionen förkortad i största allmänhet, så att "onödiga" repliker och formuleringar har tagits bort.

T.ex. det allra första stycket om Hanna/Helle, på sidan 6 i båda böckerna.

Sandemo-serien: Helle dolde en gäspning bakom handen, och rättade till hattbanden, som hade kommit innanför sjömanskragen. Att vallas runt som får i flock efter en pratsam guide var något av det tråkigaste hon visste. Om hon bara hade fått gå ensam, fått utforska tornet på egen hand! Då kunde det ha blivit både intressant och spännande.

Succéroman ur Allers: Hanna dolde en gäspning bakom handen och rättade till hattbanden. Att vallas runt som får i flock efter en pratsam guide var något av det tråkigaste hon visste. Om hon bara fått gå ensam, utforska tornet på egen hand!

Viss skillnad. Fördelen med Allersromanerna är att de ofta har bättre omslag (inte på just denna kanske, d.v.s. här är Sandemoseriens omslag också helt okej, men på många andra) och så klart att de har reklam för t.ex. Gott och blandat från 1983.

fredag 1 augusti 2008

Diary of a Chav: Slinging the Bling


Diary of a Chav: Slinging the Bling
av Grace Dent

I fortsättningen på "Diary of a Chav: Trainers V. Tiaras" har det gått ett halvår utan dagboksanteckningar. Shiraz Bailey Woodväntar på att få reda på sina GCSE-resultat och jobbar med att laga flottig mat på et ställe som heter "Mr Yolk". Hennes mamma är jättenöjd över att åtminstone ett av hennes barn jobbar och betalar för sig hemma, i motsats till Shiraz storasyster Cava-Sue, som läste vidare men inte har nåt jobb för det. Cava-Sue och hennes pojkvän ska ut och resa, och har tydligen inga planer om att göra nytta för sig inom den närmsta framtiden. Så när det visar sig att Shiraz har klarat sina GCSEs och att hon också vill plugga vidare blir mamma inte. alls. nöjd.

Shiraz bästa kompis Carrie får ett helt annat bemötande hemma när hon vill läsa vidare. Hennes föräldrar ordnar en fest för henne etc. etc. Förvånande nog har Uma Brunton-Fletcher klarat sina GSCEs och ska börja i Sixth Form hon också. Förvånande eftersom Shiraz inte ser sig själv som en chav (det är ett skällsord), men hela familjen Brunton-Fletcher är extremt chav. De har t.o.m. ett gammalt kylskåp i trädgården.

Shiraz börjar ifrågasätta om hennes pojkvän verkligen är den rätte. Visst, han är söt och snäll mot henne, och alla i familjen Wood avgudar honom, men han har inga framtidsdrömmar utöver att skaffa lägenhet och bilda familj i samma område som han kommer ifrån. Och vänta lite här - han menar alltså att det är Shiraz han vill bilda den här familjen med! Men hon vill ju lämna Goodmayes och uppleva saker. I Sixth Form finns det även elever som tidigare har gått på andra skolor, bl.a. Joshua, som kommer från den fina delen av Goodmayes. Tillsammans med honom kanske Shiraz kan förverkliga sina drömmar.

De här böckerna är jätteroliga och Shiraz är så himla sympatisk. Jag måste ta och beställa de andra två böckerna som har kommit ut hittills. :)

You'd think that a bunch of folk with funny teeth and flappy ears who don't work for a living and are always getting drunk would get on Mum's wick-end. When it was the Brunton-Fletchers doing it she kept a log-book of complaints and tried to get them moved to Hastings on an ASBO. But with the Royal Family it's different.
- Angående mammans entusiasm när hon får höra att prins Charles ska komma till Shiraz skola.

SUB och semester

Ja ja, SUB:en fortsätter växa. 519 böcker idag. Känns som ett ganska misslyckat projekt det här med att försöka minska på den. Hehe.

Inte har jag fått läst så mycket som jag hade tänkt under semestern heller. (Jag börjar jobba igen på måndag.) Först var det för att jag hade en massa annat att göra, jag var i Stockholm och i Oslo, och det kan man ju inte säga nåt om. Men den senaste veckan har det enbart varit för att det är för varmt. Varenda gång jag har satt mig med en lite mer invecklad bok än typ manga eller norsk kiosklitteratur så har det slutat med att jag har somnat. Hmmm. Troligen för att jag inte får sova tillräckligt på nätterna i den här värmen. Ska det inte regna till helgen? Hoppas det blir svalare.

torsdag 31 juli 2008

Bone: Eyes of the Storm


Bone: Eyes of the Storm
av Jeff Smith

Mystiken tätnar, trots att Gran'ma Ben faktiskt avslöjar en del om vad som kan ligga bakom den senaste tidens märkligheter. T.ex. att drakarna har vaknat och att råttmonstren verkar vara ute efter något. Det ser inte så bra ut för de tre Bonekusinerna att allt detta satte igång ungefär samtidigt som de dök upp i området...

Emellan råttmonsterattacker och liknande action ägnar sig Fone Bone åt att tråna efter Thorn och skriva dåliga dikter. Nere på värdshuset råder lynchstämning efter att Phoney Bone och Smiley Bone fuskade i vadslagningen vid den stora kokapplöpningen. Phoney Bone har ändå inte gett upp hoppet när det gäller att skapa sig en ny förmögenhet.

Fortfarande lika spännande och roligt som i de tidigare delarna av serien alltså. :)

Bone:
1. "Bone: Out from Boneville"
2. "Bone: The Great Cow Race"

Natten innan de hängde Ruth Ellis


Natten innan de hängde Ruth Ellis
av Margareta Strömstedt

"Natten innan de hängde Ruth Ellis" är en samling berättelser ur Margareta Strömstedts liv. Inte så mycket yrkesliv, utan det är det personliga det handlar om. Miljön i berättelserna om barndomsminnen känner jag igen från hennes självbiografiska romaner "Julstädningen och döden" och "Församlingen under jorden". De böckerna har förresten kommit ut i ny pocketutgåva nyligen, båda böckerna i en volym. Om man tycker om "Natten innan de hängde Ruth Ellis" så är de båda romanerna ett lästips. "Församlingen under jorden" är den som Strömstedt skriver om här, där hon försökte tänka sig in i sin brors situation. Han vars självmord hon skildrar i den här boken.

Det nämndes inte många namn i romanerna heller, men i "Natten innan de hängde Ruth Ellis" är det kanske ännu färre. Trots att det är ett namn i titeln. Det är inte den typen av namn som hålls borta ur texten. Ruth Ellis var t.ex. den sista kvinnan som avrättades i England och hennes namn kan gärna få vara med. Det är familjemedlemmarna som inte nämns vid namn och efter vad jag har läst så är detta ett mycket medvetet drag. Vi vet ju visserligen vilka de är, men eftersom meningen är att man ska kunna känna igen sig i texterna så hade det nog varit störande om man hela tiden påmindes om att författaren, hennes man och barn alla är offentliga personer. Som det är nu så tänker man faktiskt inte så mycket över det. Man har ju det ändå lite i bakhuvudet när det handlar om problemen med barnen, eller om mannen som verkar ganska frånvarande och om äktenskapet som inte alltid har varit så bra. Men det känns ändå inte som om alla familjehemligheter hängs ut till allmän beskådan.

"Natten innan de hängde Ruth Ellis" är en fin bok. Det är korta texter, så rent teoretiskt skulle man kunna läsa en i taget. Men jag tänkte hela tiden att "jag läser en till", så jag läste nästan ut boken i ett svep. Två svep, om man kan säga så.

Läs!

onsdag 30 juli 2008

Whoa Nellie!


Whoa Nellie!
av Jaime Hernandez

Efter att Love and Rockets tog slut efter 50 nummer av serietidningen (samlade i de 15 album som jag har läst men som tydligen inte trycks längre, och i 7 helt nya samlingsalbum) så verkar bröderna Hernandez nästa ha fortsatt som vanligt. Åtminstone verkar det så här i efterhand. Det kanske var långa perioder när det inte gavs ut nåt nytt...

Världen i Jaimes serier verkar väldigt bekant, bortsett från en del länder som inte finns, dinosaurier och rymdskepp, och att den största sporten verkar vara kvinnlig wrestling (inte normal brottning alltså, utan den där teatraliska grejer med masker och täcknamn och där en är den goda och en den onda i varje match etc.). "Whoa Nellie!" handlar om den världen, och huvudpersonerna har läsaren kanske redan mött i "Chester Square". Xochitl och Gina är ett brottarteam och är knutna till Camp Vicki, som drivs av den gamla brottningsmästaren Vicki Glori (som är släkt med både Xochitl och Maggie, som är en av de viktigaste personerna i Jaimes serier).

Gina hade kunnat få en mycket bättre karriär utan Xo. Gina har potential, medan Xo är ganska medelmåttig. Men hela grejen för Gina är ju att hon och Xo är ett team. Men när Texasmästaren Claudia Casey blir gravid bestämmer man sig för att överlåta titeln till - Xo! Varför det, när Xo inte direkt har utmärkt sig i ringen?

"Whoa Nellie!" är en kort seriealbum, och många sidor ägnas åt detaljerade, ordlösa brottningsmatcher, men det blir ändå en spännande berättelse. Jag gillar att karaktärerna och miljön är så komplett. Delvis är det förstås för att detta är en del av en mycket större serie, men ändå. Xochitl och Gina har ett förflutet, de har en framtid (som det hintas till i bonussidorna, eller vad man ska kalla det), man får se Xo umgås med sin man och sina barn och med Maggie, och Ginas skolgång kommer med på ett hörn. Brottningsscenen har byggts upp genom seriens gång, det finns en historia med gamla mästarinnor (Vicki Glori är inte den största), det finns massor av samtida utövare och det finns ett förbund med en styrelse som beslutar om mästartitlar och liknande.

Love and Rockets:
1. "Music For Mechanics"
2. "Chelo's Burden" (Och här med.)
3. "Las Mujeres Perdidas"
4. "Tears From Heaven" (Och här.)
5. "The House of Raging Women"
6. "Duck Feet"
7. "The Death of Speedy"
8. "Blood of Palomar"
9. "Flies On the Ceiling"
10. "Love and Rockets X"
11. "Wigwam Bam" (Och här.)
12. "Poison River"
13. "Chester Square"
14. "Luba Conquers the World"
15. "Hernandez Satyricon"

tisdag 29 juli 2008

Flickbokhylla

Jag har en ny bokhylla. I en liten outnyttjad passage mellan vardagsrummet och köket, där även dörrarna till "datorrummet" (klädkammaren) och städskåpet finns, får man precis plats med en liten hylla till B. Wahlströmssamlingen. :)

Till vänster ser man mitt datorrum (stolen, telefonen), till höger kan man se köket (mixern, en förirrad tomat, lite av ett köksskåp)



Hyllan är en BENNO cd/dvd-hylla från IKEA. Man får med fyra lösa hyllplan, och jag hade hoppats att jag skulle kunna utnyttja alla, men då blev hyllraderna tyvärr för låga för böckerna. Alltså fick jag ställa en rad böcker ovanpå hyllan också.

Ovanpå hyllan och i hyllraden efter står min kompletta samling Lotta-böcker av Merri Vik (Ester Ringnér-Lundgren).

I mittenraden har jag sånt som Ester Ringnér-Lunggren har skrivit under eget namn. Den samlingen är inte komplett och jag letar egentligen inte så aktivt efter de böckerna. Jag har i alla fall Kaja-, Kri- och Tussi-serierna, samt några fristående böcker.

Den näst nedersta hyllan innehåller de två böcker som Ester Ringnér-Lundgren skrev under pseudonymen Kaj Ringnér, Nickan-serien av Lotta Vik (pseudonym för Ester Ringnér-Lundgrens dotter) samt en massa Sprakfåleböcker av Lisa Eurén-Berner.

I den nedersta raden står resten av Sprakfåleböckerna, Ritta Jacobssons Jonzon/Jonsson-serie samt diverse andra böcker. Den med grön rygg är en Bigglesbok. Några böcker står inte i hyllan utan ligger i min SUB, så jag har tillräckligt med böcker för att fylla den nedersta hyllan också.

måndag 28 juli 2008

Inu Yasha 21-22



Inu Yasha 21-22
av Rumiko Takahashi

Fler demoner att kämpa emot, och lite ny info om den onde Naraku. Som vanligt. Intressant blir det först när Inu Yasha får reda på att han kan öka sitt svärds kraft genom att döda den demon som alstrar en viss kraftbarriär. Men när han kommer fram till barriären upptäcker han att den som alstrar den är en halvdemon som han själv...

Mangan om Inu Yasha lär ha avslutats i Japan nu i juni. Det verkar som om det kommer bli 56 volymer totalt. Det är troligt att jag kommer läsa till slutet, men knappast i takt med utgivningen. Jag prioriterar de andra serierna jag följer över Inu Yasha.


- Inu Yasha 1
- Inu Yasha 2
- Inu Yasha 3
- Inu Yasha 4
- Inu Yasha 5
- Inu Yasha 6
- Inu Yasha 7-9
- Inu Yasha 10
- Inu Yasha 11-12
- Inu Yasha 13-14
- Inu Yasha 15-20

Tapte år


Tapte år
av Trude Brænne Larssen

Rime har levt med Bergfolket (alver, troll, jättar? inte riktigt något av dem men påminner om alla dessa) en tid, och folket har insett att om deras särskilda talanger ska överleva så måste de ta upp folk som Rime i sin krets - de som bara är Bergfolk till viss del. Men när Rime kommer ut i världen för att leta upp några av Bergfolkets ättlingar upptäcker hon att mycket har hänt. Rime tycker inte att det var så länge sedan hon gick in i berget, men hennes vänner på utsidan har blivit gamla under tiden. Detta hade hon inte räknat med. Det betyder ju att om hon går in i berget igen får hon troligen aldrig se sina vänner på utsidan igen. Och hur ska hon hinna hitta alla bergfolksättlingar?

Spännande bok, som vanligt i den här serien. Trude Brænne Larssen skriver på ett sätt som fångar läsaren och håller den kvar till historien är över. Själv föredrar jag att läsa om när Rime är ute i världen (som hon har varit i större delen av serien), och blir glad över att hon är ute och besöker en del gamla bekanta. Nästa bok är den sista i serien. Undrar hur det ska gå.

Rimfrost:
1. "Bortført"
2. "Alvesang"
3. "Banesår"
4. "Tidevann"
5. "Vendepunkt"
6. "Korsveien"
7. "Malstrøm"
8. "Bergtatt"
9. "Vargvinter"
10. "Frierferd"
11. "Blandet blod"
12. "Grenseland"

söndag 27 juli 2008

S

Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till. Läs mer om Malins "Böcker A-Ö". (Jag gör förresten inte karaktär. För svårt att komma ihåg vad alla heter.)


Nu är jag väl i alla fall i kapp? Den nya bokstaven är S.


Författare: Margit Sandemo. Utan tvekan. Okej, man kan kanske inte påstå att böckerna är särskilt bra, särskilt inte de från de senaste åren, men jag gillar dem (inte de från de senaste åren alltså). Man blir glad av dem. Dessutom har jag hängt på många forum och liknande där man diskuterar Margits böcker, och genom dem träffat flera kompisar. :)

Bok: Hmm, får bli "Stranger On A Train" av Jenny Diski. Det påminner mig om att jag borde läsa mer Diski. Många av hennes böcker verkar intressanta.


Tidigare bokstäver:

1. W
2. P
3. C
4. B



Okej, här är en lista över alla böcker av Margit Sandemo som jag har skrivit om i bokdagboken. Långt ifrån alla hon har skrivit alltså.


Sagan om Isfolket:
1. "Spellbound" - (Den engelska översättningen av första boken, "Trollbunden".)


Legenden om Ljusets Rike - Samrecension av hela serien.


Blåljus!:
1. "Alarm"
2. "Anrop"
3. "Vänskap?"
4. "Nödsignaler"
5. "Stjärnstoft"
6. "Glimt av evigheten"


Trollrunor:
1. "Skogen bortom dagen"
2. "Sandhammaren"
3. "Där vinden får vila"
4. "Blind måne"
5. "Månhäxan"
6. "Svartalver"
7. "Den blå jorden"
8. "Stenvargen"
9. "Den de glömde"
10. "Eko från urtiden"
11. "Dagen gryr"


Fristående böcker (följetonger från veckotidningar):
"Den svarta ängeln"
"Flickan med silverhåret"
"Skogen har många ögon"
"Är du den skyldige?"
"Snäckan"
"Skimrande vårar"
"Farlig flykt"
"Över alla gränser"
"Bergtagen"
"De vita stenarna"
"Förhäxad"
"Djupt inne i skuggorna"
"Fabians brud"
"Tre gåtor"
"Vredens natt"
"Under eviga stjärnor"
"Häxor kan inte gråta"
"Häxmästarens borg"
"Någon klagar i mörkret"
"Grav under höstlöv"
"Vargen och månen"
"Liljegårdens hemlighet"
"Kärleken har många vägar"
"Riddarens dotter"
"Jungfrun från Dimmornas skog"
"Tornet i fjärran"


Övrigt:
"Skattejakten" - Detta var en skattjakt i verkligheten. I boken fick man en massa ledtrådar till var skatten fanns.
"Visst katten har djuren själ!" - Egna anekdoter och läsarbrev om djur och deras personligheter.

lördag 26 juli 2008

Ordmoln


Skapat m.h.a. wordle.net. Baserat på de blogginlägg som är synliga just nu.

Tillsammans är man mindre ensam


Tillsammans är man mindre ensam
av Anna Gavalda

Som man kanske kan se så har jag bestämt mig för att ägna semestern åt att läsa såna där böcker som "alla" har läst. (Det kanske inte syns så tydligt i och för sig, eftersom jag läser en del annat emellan.) "Tillsammans är man mindre ensam" känns absolut som en sån bok. Den verkar ju vara den som är mest läst av Anna Gavaldas böcker. Säkert för att den har blivit filmad.

Mitt intryck av den är att den känns lätt. Inte nödvändigtvis lättsmält. Det handlar om några väldigt trassliga och skadade människor. Men den är ganska lättläst, trots att man ibland inte riktigt vet vilka det är som deltar i dialogavsnitten. Trots att det är över 500 sidor så går det snabbt att läsa boken. Det är där det lätta sitter mest. Den är liksom luftig. Språket är lätt att ta sig fram igenom.

Camille är en begåvad tecknare, men hon sysslar inte med det. I stället har hon ett städjobb hon inte tycker om (det känner jag igen! städjobbet alltså, jag är inte en begåvad tecknare) och lever nästintill i misär i en eländig lägenhet, och hon är klart underviktig. Hon blir så smått vän med grannen Philibert, en stammande, opraktisk man som verkar leva i fel århundrade. En kall vinterdag räddar han Camille, som ligger sjuk, och tar henne med till sin gammaldags paradvåning. Det slutar med att hon flyttar in i lägenheten. Plats finns det ju nog av.

Egentligen är det inte Philiberts våning. Han bara passar den medan arvstvisten om den pågår i hans mycket adliga släkt. Och han har redan en inneboende, den oborstade kocken Franck. Trots att alla är mycket olika varandra har de en sak gemensamma, de är trasiga och ensamma. Trots att Franck är negativ till Camilles närvaro först - han tycker att det inkräktar på hans frihet - så tinar alla upp efter en tid, och man får reda på mer om deras bakgrunder. Hur blev de så ensamma?

En fjärde huvudperson är Francks mormor Paulette. också hon känner sig ensam och övergiven, särskilt efter att hon har blivit tvungen att flytta ifrån sitt hus och sin älskade trädgård, och flytta in på ett äldreboende.

Jag tyckte rätt bra om boken. Den är ganska söt. Jag gillade Camille och Franck och Paulette och särskilt gillade jag Philibert. Kanske borde jag se filmen. Någon som har sett den?

Vindens skugga


Vindens skugga
av Carlos Ruiz Zafón

Det dröjde länge innan jag läste "Vindens skugga". Jag hade läst en del hyllningar av den här på Enjoydiarys bokforum innan den ens hade översatts till svenska. Men naturligtvis väntade jag på den svenska översättningen (originalet är på spanska, alltså var originalspråk inte att tänka på), och rätt som det var hade den kommit i svensk pocket och då kunde jag ju köpa den, och efter det hamnade den ju bara i högarna med olästa böcker. Det är nackdelen med att ha en SUB på över 500 böcker. Fördelen? Jo, man har ju alltid en del att välja på.

"Vindens skugga" är en tjock bok som handlar om... en bok. Huvudperson Daniel får följa med sin pappa till "böckernas gravkammare" i en vindlande lokal i Barcelona. Här finns böcker som riskerar att glömmas bort. Att Daniels pappa känner till platsen och den som har hand om den är för att han sysslar med böcker själv, han driver ett antikvariat. Som traditionen bjuder får Daniel adoptera en bok, och den han väljer är "Vindens skugga" av en viss Julián Carax. Det är nästan ingen som känner till Carax, och enligt det lilla som Daniel lyckas få reda på så är det någon som köper upp alla författarens böcker för att bränna dem. Daniel är bara tio år när han adopterar "Vindens skugga" och berättelsen utspelar sig under flera årtionden. Daniels sökande efter information och Carax och hans böcker leder till att både han och hans vänner hotas och utsätts för våld. Vad är det egentligen som ligger bakom allt detta?

Ofta blir man ju besviken när man läser en bok som alla har sagt ska vara så himla bra, men det kan jag väl inte riktigt påstå att jag blev här. Jag hade en liten känsla av "jaha, var det bara så" när det gällde intrigen, men bara en liten alltså. Jag gillade miljöerna mycket, och medhjälparen i Daniels pappas antikvariat var det roligt att läsa om.

fredag 25 juli 2008

B

Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till. Läs mer om Malins "Böcker A-Ö". (Jag gör förresten inte karaktär. För svårt att komma ihåg vad alla heter.)


Jag försöker komma i kapp. Nu är det dags för bokstaven B.

Författare: Lynda Barry. En serietecknare som jag absolut måste läsa mer av. Jag har skrivit om hennes "The! Greatest! of! Marlys!" här. Jag är väldigt förtjust i Marlys, Freddie och de andra i de serierna. Jag har även en roman av Lynda Barry (inte en serieroman alltså) som jag har tänkt läsa snart.

Bok: Jag vet att jag inte är ensam om att välja "Bitterfittan" av Maria Sveland. Men den var ju bra. :)

Tidigare bokstäver:
1. W
2. P
3. C

Tornet i fjärran


Tornet i fjärran
av Margit Sandemo

Titta, det är meningen att man ska läsa den här boken på semestern. "Sommarpris 9:90 ca", står det. Fast jag betalade antagligen minst 10 kr när jag köpte den begagnad för flera år sedan. Ja, jag har läst den tidigare. Men fördelen med Margits följetonger är att man inte riktigt kommer ihåg vad som hände i dem. kanske för att alla är ganska lika och det dessutom finns så många. Man kan inte riktigt hålla ordning på vad som hände i vilken bok.

Den här boken utspelar sig i, tja, Österike-Ungern? Huvudpersonen Fransiska växer upp som en hunsad tjänsteflicka i sin styvfars hus och minns inget annat liv. Egentligen är det Fransiskas hus. Hon kommer att få ut ett enormt arv efter sina föräldrar när hon blir 21, men hennes styvfar har bestämt sig för att när den dagen kommer ska Fransiska vara så viljelös att han enkelt kan lura henne på rikedomarna. Vad han inte hade räknat med var att Fransiska skulle lyckas fly. Om hon inte lever och har det bra på sin 21-årsdag kommer hela arvet tillfalla staten (Fransiskas mor insåg nämligen att hennes nye man inte var så bra innan hon skrev sitt testamente), och därför är det viktigt att hitta henne.

Fransiska har blivit upphittad av de ökända bröderna Rodan, som sysslar med flyktingsmuggling och liknande. Den äldre brodern, Sergei, vill lämna tillbaka henne och inkassera belöningen, men den yngre, Miro, som fortfarande är i tonåren, vill att de ska ta hand om henne. När de får höra fler rykten om Fransiskas bakgrund bestämmer de sig dock för att hålla henne gömd och skydda henne. Men det är inte så lätt för dem att ta hand om en ung flicka, och dessutom är Fransiska oförklarligt rädd för Sergei. Och det är svårt att hålla henne hemlig. Hon måste ju få träffa folk också.

Invecklat. Inte konstigt att man aldrig kommer ihåg några detaljer om följetongerna. I den här kommer jag mest ihåg detaljen att det finns en inte särskilt trevlig karaktär som heter Marika. Hehe.

torsdag 24 juli 2008

C

Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till. Läs mer om Malins "Böcker A-Ö". (Jag gör förresten inte karaktär. För svårt att komma ihåg vad alla heter.)


Jag ligger så efter p.g.a. semestrande. Malin är på bokstav nummer 5. Jag är bara på bokstav nummer tre, nämligen C.



Författare: Sylvia Cassedy. Amerikansk barnboksförfattare som inte verkar vara särskilt känd, men som skrev bra böcker. På svenska finns vad jag vet "Den bästa sommaren", "Det andra miraklet" och "Bakom väggarna på vinden", men de är nog inte så lätta att få tag i.

Bok: Hade jag inte Neil Gaiman förra gången? Jo, men det får bli en bok av honom igen. (Han har skrivit många böcker som jag gillar.) "Coraline". En skräckroman för barn. och där fick jag till en litterär karaktär också, för en gångs skull. Boken heter ju samma sak som huvudpersonen. :)

Tidigare bokstäver:
1. W
2. P

Semester

Jag har haft semester i nästan två veckor nu. Lite över en vecka kvar tills jag börjar jobba igen. Hittills har jag inte hunnit läsa mycket alls. Tre och en halv roman och tre seriealbum/mangapocketar (alla är inte bloggade än). Men så har jag ju hunnit med att besöka två huvudstäder (Stockholm och Oslo) under semestern, och då blir det inte så mycket tid över till att läsa. Inte till att uppdatera bokdagboken heller. Men den sista semesterveckan ska ägnas till att vara hemma och ta det lugnt och läsa. :)

Hernandez Satyricon


Hernandez Satyricon
av Los Bros Hernandez

"Hernandez Satyricon" är det sista albumet som samlar originalomgången av Love and Rockets-serietidningen, och det innehåller "resten". Längre sammanhängande berättelser har fått egna album, där bara en av bröderna (omväxlande Gilbert och Jaime) har varit representerad. De berättelserna har från början varit följetonger i tidningen, som samtidigt måste ha innehållit lite allt möjligt annat. I "Hernandez Satyricon" samlas allt som inte passade in i de tidigare albumen, och även den tredje brodern Mario har med ett par serier. Detta påminner alltså en hel del om de tidigaste samlingsalbumen, som också bestod av kortare serier. Det finns bl.a. serier som Jaime och Gilbert har gjort om varandras karaktärer, fler exeperiment med olika stilar och en massa illustrationer från almanackor, T-shirts etc. Väldigt osammanhängande alltså, men vad gör det? Man vill ju att det ska vara komplett.

Love and Rockets gavs ut i 50 nummer mellan 1981 och 1996, och det är de tidningarna som är samlade i dessa femton seriealbumen. Men det tog inte slut för det. Både Gilbert och Jaime Hernandez fortsatte att göra serier, och 2001 kom Love and Rockets tillbaka. Mer för mig att läsa alltså. :)

Love and Rockets:
1. "Music For Mechanics"
2. "Chelo's Burden" (Och här med.)
3. "Las Mujeres Perdidas"
4. "Tears From Heaven" (Och här.)
5. "The House of Raging Women"
6. "Duck Feet"
7. "The Death of Speedy"
8. "Blood of Palomar"
9. "Flies On the Ceiling"
10. "Love and Rockets X"
11. "Wigwam Bam" (Och här.)
12. "Poison River"
13. "Chester Square"
14. "Luba Conquers the World"

fredag 18 juli 2008

Dramacon 1


Dramacon 1
av Svetlana Chmakova

Dramacon är en "västerländsk manga". Den är alltså skriven och tecknad av någon som inte är från Japan (just den här författaren är rysk-kanadensisk), men i samma stil som en manga. När det gäller denna slipper man dock att läsa baklänges. Den handlar dessutom om nordamerikanska personer. Men den utspelar sig på ett manga- och animekonvent, så mycket japanskt blir det.

Huvudpersonen Chriss skriver seriemanus och hennes pojkvän Derek tecknar. Nu ska de försöka sälja sina fanzines på det stora konventet. Derek och de andra kompisarna som är med är rutinerade konventbesökare, men för Chriss är det första gången. Hon är rädd för att gå vilse eller göra fel, och Derek underlättar inte. I stället flirtar han med tjejer i bunnydräkter och bär sig allmänt illa åt mot Chriss. Men killen vid bordet bredvid är kanske schysst... Eller också bara jobbig.

Lite söt och lite knäpp serie. I nästa del ska det tydligen ha gått ett år och Chriss ska på ett nytt konvent. Smart idé. På så sätt kan det ju hinna hända en hel del under seriens gång. :)

Death Note 1: Tristess


Death Note 1: Tristess
av Tsugumi Ohba
Illustrerad av Takeshi Obata

Death Note är en väldigt populär manga som nu har börjat komma ut på svenska. Då kan det ju vara läge för en provläsning. :)

Dödsguden Ryuk "råkar" tappa sitt Death Note-häfte, d.v.s. den anteckningbok som alla dödsgudar har, där de skriver upp vem som ska dö, hur och när. Men folk dör i alla fall, och den enda anledningen dödsgudarna har att ta livet att folk är att de på så sätt förlänger sitt eget liv. Inget särskilt stort åtagande, och det tar i stort sett ingen tid. Alltså har Ryuk tråkigt. Men en människa med Death Note-häfte kan vara hur kul som helst.

Light Yagami är en oerhört begåvad sjuttonåring, men han har tråkigt. Det är han som hittar Ryuks Death Note-häfte och han inser efter visst experimenterande hur det funkar. Hans plan är att ta livet av de som förtjänar det, och på så sätt skapa ett bättre samhälle. Men har han vägt in alla för- och nackdelar med sin plan? Är det här moraliskt riktigt? Och hur lång tid tar det innan myndigheterna kommer den mystiske mördaren på spåren? Ryuk kunde inte önskat sig bättre underhållning...

Det ser ut som om Death Note kan vara en bra serie. Intressant med frågeställningarna kring om det är rätt att döda de man anser gör världen till en sämre plats, och vem som ska få avgöra det.