Soupy Leaves Home

Soupy Leaves Home
av Cecil Castelucci
Illustrerad av Jose Pimienta

Pearl rymmer hemifrån, klär sig som pojke och försöker klara sig på egen hand. Hon blir vän med den gamle luffaren Ramshackle, som visar henne hur man tjuvåker i godsvagnar och lär henne allt om luffarkulturen. Här finns folk med alla möjliga bakgrunder, man behöver inte berätta om sitt förflutna bara man följer de regler som luffarna lever efter. Annars blir man utstött ur deras gemenskap.

Pearl, som nu kallar sig Soupy, trivs med livet på luffen. Men Ramshackle uppmanar henne att resa hem, om hon har den minsta möjlighet. Han har själv mycket i livet som han ångrar och han vill inte att hans skyddsling ska göra liknande misstag.

Fin berättelse, men kanske lite väl tillrättalagd. Jag har faktiskt läst en annan serie som utspelar sig i samma miljö, och den visade fler av de mörka sidorna med det här livet. Men kanske ska man inte jämföra historier så. Båda berättar det som de vill berätta. Den här berättar om Pearls utveckling, och hur hon blir starkare av sina okonventionella upplevelser.

Torsons Kajsa

Torsons Kajsa
av Dagmar Lindwall

Den här såg väl fin och somrig ut? Något att läsa under sommarlovet, jag menar semestern.

Kajsa lever ett mycket enkelt liv tillsammans med föräldrar och småsyskon i en liten stuga i Bohuslän. Jag tycker som att Bohuslän beskrivs som väldigt exotiskt och primitivt i inledningen. Kajsa tjänar egna pengar för att kunna plantera blommor i trädgården, hennes hobby. De har en excentrisk granne. Folk är fiskare och stenhuggare. Några episoder beskriver Kajsas vardag.

Men allt förändras när stenhuggarna får sluta på grund av arbetsbrist. Kajsas pappa är en av de som söker sig in till stan för att jobba. I början skickar han hem brev och pengar, men snart blir det glesare mellan försändelserna.

När Kajsa hamnar på sjukhus i stan kommer förstås pappan och hälsar på. Men han verkar inte vilja ha besök. Kajsa får jobb hos en fin dam som hon träffat på sjukhuset. Arbetet är inte hårt, för damen vill egentligen bara hjälpa Kajsa lite diskret. Och ta reda på varför flickans far uppför sig konstigt. Hon har ägnat sig mycket åt socialt arbete och känner till att många familjefäder försummar sina familjer. Men det verkar ju inte vara att han dricker.

Jag vet inte om jag nånsin har läst om detta temat i en av B. Wahlströms röda ryggar, eller i några andra ungdomsböcker från den tiden: Kajsas pappa är otrogen minsann! En "giftasgalen" kvinna har satt sina klor i honom, så han alldeles har glömt sina förpliktelser. Och Kajsa hamnar i den märkliga sitsen att hennes pappa gärna vill att dottern och hans nya dam ska lära känna varandra, och att de ska umgås alla tre. Nu måste Kajsa och hennes arbetsgivare komma på ett sätt att få tillbaka honom. Inte konfrontera, här gäller det att bruka list!

Varför detta är Kajsas ansvar kan man ju fråga sig. Också hur hennes pappa helt kan glömma av att han har fru och barn, och att det skildras som att han nästan inte kan rå för det. Han bor ju ifrån dem, och stadslivet lockar, men nåt ansvar kan man väl ändå kräva av en vuxen människa? Men det kanske mest har att göra med att genren gärna ska handla om hur huvudpersonen klarar skivan.

My sister, the Serial Killer

Skriver om en både hemsk och hemskt rolig bok i Jorden runt-bloggen.

Magasin ZinZin

Magasin ZinZin
av Frédéric Clément

Det är roligt att besöka lite större städers bibliotek, för de kan bl.a. har betydligt större avdelningar med böcker på andra språk än svenska än vad biblioteket i min hemstad har. Även t.ex. franska barnböcker! Detta är en bok i versform med bilder som för tankarna till gamla sagoböcker och urgamla postorderkataloger. En gnutta steampunkigt kanske.

Köpmannen Frédéric TicTic erbjuder födelsedagsbarnet Mademoiselle Alys en gåva ur sitt rikhaltiga lager med egendomliga föremål med ännu egendomligare provenienser. Snövits puderdosa, ett monsters mjölktand, elefanter som är små som sandkorn, ägg, ur vilka flygande hattar kommer att kläckas, och mycket annat.

Jag tror att jag går miste om en del ordlekar, men annars gick det ganska bra att läsa.

Trollflöjten

Trollflöjten
av Eva Ibbotson

Guy Farne är verkligen en selfmade man. Spädbarnet som hittades under några säckar i hamnen i Newcastle har gjort sig en enorm förmögenhet. Den enda kvinna han har älskat gifte sig dock med en annan. På den tiden var Guy ingen, inget för någon ur hennes klass. Men nu är hon änka och har tagit kontakt med Guy igen. Och han har stora planer för deras möte. De träffades först gången när hon var på flickpension i Wien. Han ska återskapa det där mötet, men den här gången ska han vara något att räkna med. Han ska vara slottherre! Det finns gott om slott till salu ute i Europa. Den utfattiga adeln har inte råd att driva dem längre.

Tessa är väl egentligen slottsfru, men vad betyder det när pengar saknas helt och hållet? Det bästa är att sälja slottet, även om det är sorgligt. Själv ägnar hon sig helt åt opera. Inte att hon är sångerska själv, men hon jobbar som alltiallo hos ett litet operasällskap för att få vara nära Konsten. Hon är expert på att hantera de excentriska sångarna och att avvärja alla små katastrofer. Betalt får hon inte, för operan går väl inte ens runt.

Men så får operasällskapet ett fantastiskt uppdrag. De ska sätta upp Trollflöjten på ett slott på uppdrag av en utländsk miljonär. Det är bra betalt, och dessutom är skuldindrivarna inte lika påstridiga när de vet att operasällskapets framtid ser ljus ut. Det är bara Tessa som är orolig. För slottet de ska till, det är hennes slott. Och hittills har hon hållit sina två liv åtskilda. Operasällskapet vet inte att hon är adlig och hennes släktingar vet inte vad hon jobbar med.

Mysig, romantisk och humoristisk bok. Spännande miljöer, och gott om komiska händelser och förvecklingar. Inte minst med Tessas tilltänkte make. Alla i Österrikes adel vet att de två måste gifta sig, för vilka skulle de annars gifta sig med? Så Maxi friar på sin mors uppmaning lite då och då, utan särskild entusiasm, och Tessa avböjer. Och förstås leder alla konstnärstemperamenten på operan till dråpliga situationer. Verkligen ett nöje att läsa.

Looking for Transwonderland

Jag har lagt till en reseskildring, med inslag av självbiografi, från Nigeria i min Jorden runt-blogg.

Badgäster och bedragare

Badgäster och bedragare: Ett tecknat mysterium från Hjo
av Christina Jonsson

Trevlig deckare i serieboksformat. Sommaren 1914 reser som vanligt många välbeställda gäster till kurorten Hjo för att vila, behandlas och roa sig. Till och med en berömd filmstjärna har sökt sig hit. Men man märker en del sprickor i fasaden. Som läsare lägger man ju märke till de stora klasskillnaderna mellan olika gäster och framför allt mellan gäster å ena sidan och personal och andra stadsbor å den andra. Personerna i boken oroar sig väl mer för händelserna ute i Europa, och framför allt över att man har blivit av med värdesaker. En tjuv härjar i Hjo! Och ledningen för kuranstalten verkar vilja tysta ner skandalen. Huvudpersonen, en kvinnlig journalist med hosta, bestämmer sig för att undersöka saken.

SUB

Jag började räkna mina olästa böcker i söndags, men jag blev inte klar. Jag har ju några stycken. Just nu 2027, vilket är en minskning från föregående månad. Jag har rensat en liten smula bland de värsta hyllvärmarna.

När det gäller årets Goodreadsmål så ligger jag inte lika mycket före som för en månad sedan, men jag har ändå ett god marginal för att uppnå mitt mål.
Jag har läst två nya böcker i Jorden runt-projektet.
Jag hann även med att läsa en bok på franska. Inget på tyska.
Och inga fler kvinnliga nobelpristagare.

Får ändå säga att jag är nöjd med månaden.