torsdag 30 juni 2016

Ivo & Vera: Fotbollsmatchen

Ivo & Vera: Fotbollsmatchen
av Kitty Crowther

Jag avslutar min fotbollsläsning med en bilderbok av ALMA-prisbelönta Kitty Crowther.

Ivo och Vera är två flugor som kanske är far och dotter. I den här boken kommer Vera på att hon vill spela fotboll. Hon är den enda flickan i laget och pojkarna retar henne för att hon inte kan spela. Vera blir ledsen, men hon tänker inte ge sig.

Det är svårt att bedöma barnböcker, men den var väl ganska fin.

Hela fotbollstemat blev:
Max Lundgren – "Åshöjdens bollklubb"
David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimović – "Jag är Zlatan Imbrahimović"
"En i laget" (antologi)
Max Lundgren – "Åshöjden går vidare"
Kitty Crowther – "Ivo & Vera: Fotbollsmatchen"

Blev jag intresserad av fotboll på köpet?

Nej, det blev jag inte.

Men jag gillar Åshöjdenböckerna.

onsdag 29 juni 2016

Åshöjden går vidare

Åshöjden går vidare
av Max Lundgren

Under gamle landslagsspelaren Bagarn Olssons ledning är Åshöjdens bollklubb nästan uppe i division tre. Det krävs lite mer av ett lag i division tre. Man behöver ha en bra fotbollsplan med plats för många åskådare, parkeringsutrymme och allt möjligt. Och man kan inte nöja sig med bara killarna från byn. Vissa spelare måste värvas utifrån. Man behöver pengar. Och det är så Blåbärskungen kommer in i bilden. Eller ja, i klubbens styrelse.

Bröderna Jorma och Edward är inte så pigga på att ha Blåbärskungen i styrelsen. Fast han är deras far. Ja, egentligen är han ju Edwards farfar och Jormas adoptivfar. Han har alltid vinnlagt sig åt att behandla dem likt, men det är ändå ingen tvekan om vem som är favoriten. Trots att det är Jorma som är den ordentlige av de två.

Det är oväntat att jag tycker att en bokserie om fotboll är så här bra, men så handlar den ju inte bara om fotboll heller. Visst får man följa matcherna, men det är också mycket annat runt omkring.

tisdag 28 juni 2016

En i laget

En i laget
av Gunnar Ardelius, Zulmir Bečević, Martin Bengtsson, Åke Edwardson, Jack Hildén, Morgan Larsson, Patrik Lundberg, Johanna Nilsson, Ronnie Sandahl, Magnus Sjöholm, Malin Stehn, Jesper Tillberg, America Vera-Zavala och Jenny Wrangborg

Jag fortsätter (eller fortsatte, självklart ligger jag lite efter med bloggandet) med mitt lilla fotbollstema. Här med en alldeles nyutgiven fotbollsantologi för ungdomar. Det är noveller som på ett eller annat sätt har med fotboll att göra och dessutom några fotbollsdikter av Jenny Wrangborg. Det är väl mer för den fotbollsintresserade läsaren än för mig – böckerna har inte gjort mig fotbollsbiten – men det är inte ointressant för de som är som jag heller.

I några av berättelserna handlar det om att spela fotboll i ett ungdomslag, i andra om att spela på planen hemma i bostadsområdet. Men i en handlar det om en spelare som har blivit värvad av ett lag i utlandet och borde leva drömmen, men att det inte riktigt känns rätt. I en annan var det pappan som var proffset, men sedan dess har det gått utför. En novell utspelar sig i 90-talets Jugoslavien, ett par handlar om ungdomar som har flytt från Syrien. Olika historier och olika miljöer, men ändå är det sig ganska likt. Det finns ju alltid en fotbollsplan.

måndag 27 juni 2016

De blå silkesstrumporna

De blå silkesstrumporna
av Elin Wägner

En novell om en ung dam som råkar hamna i en minst sagt trasslig situation på jobbet. Och hennes nya silkesstrumpor har en del av skulden.

lördag 25 juni 2016

Den ödesdigra natten

I Jorden runt-bloggen kan man nu läsa om "Den ödesdigra natten" av Tahar Ben Jelloun.

torsdag 23 juni 2016

Snöblandat regn

Snöblandat regn
av Stig Dagerman

Nej, det är inte midsommarvädret utan en novell som jag just har läst. Den berättar om allt vad som händer i en liten pojkes liv den dagen när man går och väntar på att morfars syster, som har bott i Amerika i många många år, ska komma på besök. Välskrivet och bra.

tisdag 21 juni 2016

Ljusförgörerskan

Ljusförgörerskan
av Li Österberg

Liksom Li Österbergs fina seriebok "Nekyia" så handlar "Ljusförgörerskan" om den grekiska antikens gudavärld.

Persefone är dotter till skördegudinnan Demeter. (Det här är alltså innan Persefone hamnade i underjorden, när hon fortfarande bodde med sin mor hela tiden.) Hon tycker mest om växter och ormar och hon förstår inte varför hennes mamma är så förtjust i människor. Känslig och skör, menar Demeter och försöker skydda henne och samtidigt uppmuntra henne att ta del i världen lite mer.

Men Demeter känner inte sin dotter så väl ändå. Det var ju till exempel den där gången när Persefone blev gravid och absolut inte ville ha barnet. Brist på moderskärlek anser Demeter är den värsta synd som finns. Så henne kunde ju Persefone inte prata med. Kanske hon i stället skulle kunna få hjälp av sin far, som hon aldrig träffat, och den övriga familjen på Olympos. Den ganska ... dysfunktionella familjen ... Detta kan Persefone aldrig berätta för Demeter.

Jag gillar den här versionen av de grekiska gudarna. De är så mänskliga och nästan vanliga, med sina familjebråk och egenheter. Samtidigt är de något helt annat än människor, och de tänker på ett annat sätt. Precis som man skulle kunna föreställa sig att gudar gör.

söndag 19 juni 2016

En smakebit på søndag (En i laget)

http://gronneskoger.blogspot.se/2016/06/sommerferie-en-smakebit-pa-sndag.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Sista smakbiten idag innan Mari gör ett uppehåll med dem över sommaren. Hon drar igång med dem igen den 14 augusti, som är dagen innan jag börjar jobba igen efter semestern. Det är väl då allt återgår till det normala, antar jag. :-) Men först ska vi ha sommar. Mina semesterplaner är att ta det lugnt och säkert läsa en hel del. Säkert mest böcker som inte passar in på sommarens bokbingo ...

Helt out of character håller jag nu på med ett litet fotbollstema i min läsning. Ska vi se om jag förstår mig mer på fotboll efter det? Jag tror inte. En och annan bok om fotboll hade ändå letat sig in i min att läsa-hög genom åren och så lade jag dessutom till en helt ny bok, en antologi för ungdomar med nyskrivna noveller och dikter om fotboll.

Det är den jag läser just nu, och smakbiten blir ur en novell jag läste nu på förmiddagen. För första gången någonsin har Grydalens trettonåringar gått till final i en cup, men mot slutet av matchen (där Grydalen just nu ligger lika med motståndarlaget, som egentligen är bättre än dem) får tränaren Bengt en fruktansvärd insikt.
Han hade gjort det oförlåtliga. Han hade totalt glömt bort en kille i laget. Ivan hade inte fått spela en enda minut på hela turneringen.
Bengts blick for desperat längs avbytarbänken. Alla de andra hade fått speltid under de tre första matcherna, alla utom just Ivan, som han missat helt.
Hur i hela världen var det möjligt?
Bengt kände kallsvetten bryta fram längs ryggen. "Det får inte vara sant", tänkte han.
Men visst var det sant, Förblindad och upptagen av lagets framgångar hade han glömt att en spelare inte hade fått vara med, trots det han hade lovat innan turneringen.
Bengt första impuls var att genast ropa till Ivan att värma upp, för han skulle in. Ett löfte är ett löfte.
Men så tänkte han vidare ... Vad skulle hända om han bytte in Ivan nu, i det allra mest kritiska läget i hela turneringen, och Ivan gjorde ett misstag och orsakade en förlust?
De andra i laget skulle vara över honom som en ilsken vargflock.
(Spelarlöftet av Morgan Larsson ur "En i laget", s. 158)

lördag 18 juni 2016

Jag är Zlatan Ibrahimović

Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia
av David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimović

Jag är ju sist på bollen (hohoho!) med den här. Alla andra har redan läst den, utom de som inte alls har tänkt läsa den förstås. Att det har tagit så lång tid för mig är väl mest för att jag har så många böcker på väntelistan. Jag hade ju hört att den skulle vara bra, men samtidigt tänkte jag att har jag ändå inte läst allt i olika tidningar redan? Inte för att jag läser allt om Zlatan, men det är ju svårt att undvika helt.

Nu hade jag ju samlat ihop de fotbollsböcker jag hade i mina hyllor, för en liten temaläsning. Fast två av böckerna blev inte lästa, utan hamnade i högen som ska till loppis. De kändes bara så ... tråkiga, helt plötsligt.

"Jag är Zlatan Ibrahimović" är inte en tråkig bok. Den handlar om Zlatans tuffa uppväxt i Malmö, fotbollsintresset, hur han började med fotboll på högre nivå, konflikter med tränare m. fl., hur han träffade sin sambo, deras båda söner ... (Men det vet du ju redan, eller hur?) Mycket som man kanske redan har hört något om, men här blir det mera personligt. Lagercrantz har fått till en ton så att man nästan kan tro att det var exakt så här som Zlatan berättade det för honom. Det kanske var därför som det blev en viss upprördhet när folk fick reda på att så inte var fallet.

Är man som jag inte intresserad av fotboll är det lätt att tappa tråden när Zlatan säljs till än det ena laget, än det andra. Men det är å andra sidan ganska intressant att läsa om hur det funkar med det här köpandet och säljandet av spelarna. För det har jag ju inte alls satt mig in i tidigare. Fast summorna för de riktigt stora spelarna känns inte vettigare för det.

Jag hade förhoppningar på att det här skulle vara en ganska så bra bok (jag gillade ju "Syndafall i Wilmslow", som också har en verklig persons historia i botten) och jag får säga att mina förhoppningar infriades.

fredag 17 juni 2016

Åshöjdens bollklubb

Åshöjdens bollklubb
av Max Lundgren

Jamen det var väl på tiden att jag läste den här? Det här är ingen nostalgisk omläsning av gammal favorit från barndomen, utan det är första gången jag läser om fotbollsklubben i Åshöjden. Här bor Blåbärskungens sonson Edward och dennes adoptivbror Jorma. Blåbärskungen och hushållerskan Elin är det närmaste de kommer föräldrar. Det är Jorma som berättar hela historien.

Killarna är intresserade av fotboll och varje gång Åshöjdens BK spelar match går de och tittar och sedan går laget, och därför även Jorma och Edward, till Kajsas fik för att analysera matchen och dricka lemonad (med lite medhavd dryck i). Det är kanske inte så mycket att analysera, Åshöjdens BK spelar väl hellre än bra och det urartar ofta till slagsmål snarare än fotboll. Så får plötsligt fiket en ny ägare, som inte ser mellan fingarna med den medhavda spriten och dessutom säger exakt vad han tycker om matchens kvalitet. Och Edward blir exalterad, för fikets nye ägare är ju Bagarn Olsson – en gammal landslagsspelare.

De unga pojkarna i byn ber Bagarn att träna dem i fotboll och nu blir det en maktkamp i klubben. De äldre spelarna ser inte med blida ögon på att vissa av lagkamraterna vill träna med båda lagen och det enda sättet att lösa problemet är om de yngre försöker kuppa ut den gamla styrelsen i föreningen.

Jag gillar att mitt i Åshöjdens bollklubbs framgångssaga – med massor av nya spelare som vill träna hårdare och satsa på ett helt annat sätt så blir de plötsligt en motståndare att räkna med för de andra lagen i serien – så är det också tydligt vad konsekvensen blir för de äldre spelarna. De som har jobb och kanske familjer kan inte träna så mycket som man måste för att platsa i laget, och de flesta av dem drar ju inte jämnt med Bagarn Olsson heller. De har blivit berövade sitt fritidsintresse. Tragiskt egentligen. Jag undrar om det kommer att handla om det även i de senare böckerna. För självklart ska jag läsa resterande tre böcker också!

Jag har just nu ett litet fotbollstema i min läsning. Jag har noll koll på fotboll, inte intresserad, men jag tänker att om jag ska förstå nåt så får det väl bli genom böcker. Det kan funka! Fast inte så att jag gör något överilat, som att titta på EM.

Det här är förresten min sportrelaterade bok i bokbingot.

torsdag 16 juni 2016

The Testament of Gideon Mack

The Testament of Gideon Mack
av James Robertson

En bok som jag köpte på måfå en gång och som blev månadens bok i mitt SUB-lotteri nu nyligen (fast inte den här månaden, utan för april). Jag hade nog fått för mig att det var en historisk roman. En skotsk präst vid namn Gideon Mack möter Djävulen ... Känns det inte som om det skulle utspela sig för några hundra år sedan? I stället visade det sig att de viktigaste händelserna i boken utspelar sig i början av 2000-talet. Till och med huvudpersonen påpekar att det är otidsenligt. Om en präst hade sagt sig ha träffat Djävulen på 1600-talet hade han blivit trodd, och om han hade skött sig väl hade han kanske till och med setts som en hjälte. På 2000-talet är det bara pinsamt.

Och kyrkan hade redan en del problem med honom. Han hade gjort byn berömd för sina ambitiösa insamlingar till välgörenhet, men övrig personal i församlingen tycker att han bryr sig för lite om själva religionen. Och det hade de säkert rätt i, för Gideon Mack var inte troende och var det inte ens när han läste till präst. Han hade egentligen aldrig tänkt följa i sin fars fotspår, men nu råkade det bli så ändå. Och han tyckte inte att hans avsaknad av tro nödvändigtvis gjorde honom till en sämre präst. Men det blev ju annorlunda när alla trodde att han hade dött i en olycka och sedan kom tillbaka efter flera dagar, inte bara vid liv utan också med en ny övertygelse. Fast som sagt inte en som kyrkan kunde stå för. (Det här får man veta redan i prologen, inga spoilers här.)

En udda och fängslande historia. Större delen av boken berättas av Mack själv och handlar om hans liv, som innehåller en del motsägelser – inte bara detta att han är präst och agnostiker – men som till slut tar en helt ny vändning och får en annan mening under de tre dagar när han var försvunnen och antogs vara död. När han mötte Djävulen alltså. Om man nu ska tro på Mack.

tisdag 14 juni 2016

Fjäderbrevet


Fjäderbrevet
av Moa Martinson

En självbiografisk historia om hur det gick till när författaren föddes och henne morfar var tvungen att ta henne till prästen så att hon skulle bli döpt – om prästen nu kunde nedlåta sig till att döpa ett oäkta barn. Det gällde att passa på vid ett lämpligt tillfälle. Och dessutom om en helt annan gång, flera år senare, när de åkte flera stycken i släkten för att oanmälda fira jul hos mormor i soldattorpet. Och om händelser som modern kunde berätta om från när hon var liten. Fint, och intressant att läsa om.

Lite roligt att modern pratar om hur mycket bättre dottern har det nu, jämfört med när hon själv har barn. När man ser det från mer än hundra års avstånd så känns ju förbättringen ganska blygsam, men man känner ändå igen resonemanget.

måndag 13 juni 2016

Hansel & Gretel

Hansel & Gretel
av Neil Gaiman
Illustrerad av Lorenzo Mattotti

Faktiskt så kom illustrationerna först här. De var en utställning i samband med en uppsättning av operan. (Som tydligen finns.) Neil Gaiman skrev sedan en text till de mörka och stämningsfulla bilderna.

Lite besviken blev jag, för det här är ju bara den gamla vanliga sagan om Hans och Greta. Exakt som jag minns den från när jag var liten, bortsett från detaljer som att det inte är en elak styvmor som bestämmer att barnen ska lämnas i skogen. Det är i stället deras egen mamma. Sagan ska visst ha varit så från början men sedan ville man väl inte tänka så om mammor. Alltså, det är ju en ganska fruktansvärd berättelse ändå, och den hade jag som bok när jag var två.

Sedan finns det andra små detaljer som gör karaktärerna till personer, snarare än bara de funktioner som de är i sagan när jag har hört den tidigare. Jag hade ju hoppats på någon ny vänding i berättelsen, men det är väl inte illa så här heller. Om man ändrar för mycket så ÄR det väl inte Hans och Greta heller.

Det här blev första rutan i mitt sommarbokbingo, nämligen "A retelling of a fairy tale".

söndag 12 juni 2016

En smakebit på søndag (Den ödesdigra natten)

http://gronneskoger.blogspot.se/2016/06/rta-en-smakebit-pa-sndag.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag håller ju på med mitt Jorden runt-projekt och nu har jag precis börjat på en bok som utspelar sig i Marocko. Så mycket mer vet jag inte om den, bara att det handlar om en kvinna som heter Zina. Jag får väl se vad som händer helt enkelt. :) Idag är det en lugn dag utan särskilda planer, så jag räknar med att hinna en bit i boken. Men det känns också som en sån bok som det inte är lätt att komma in i, så jag vet inte ...
Jag är tvungen att berätta denna historia. Jag måste tömma mig själv, som vore jag en vetesäck. Jag ska tömma dess innehåll i en kvarn och när det gryr ska jag baka bröd av dess mjöl. Historien jag bär inom mig tynger. Gör jag mig inte av med den blir jag en toka, då tappar jag all sans och vett.
(Tahar Ben Jelloun, "Den ödesdigra natten", s. 7)

fredag 10 juni 2016

Nana 8

Nana 8
av Ai Yazawa
Nana O:s band Blast når en del framgångar, men när det börjar komma in pengar i bilden så upptäcker de att de kanske måste kompromissa med sin stil. Ska de välja ett skivkontrakt och en chans till det genombrott som de (mest Nana) har drömt om eller är det viktigare att få spela den musik man vill? De här funderingarna gör att Nana O helt missar att Nana K:s liv just nu vänds helt uppochner.

Den här serien är verkligen värd den här omläsningen som jag håller på med.

onsdag 8 juni 2016

Sörja för de sina

Sörja för de sina
av Kristina Sandberg

Livet går vidare för Maj och hennes familj. Hon och Tomas får ett barn till och hon börjar smälta in så smått i hans fina släkt. Visserligen känner hon väl kanske att hon inte är som dem, men snart är hon inte riktigt som sina syskon heller. Hon har lätt för att kritisera, inte så lätt för visa uppskattning och den kärlek som hon egentligen känner för familjen. Det är som att hon alltid är den som förstör den goda stämningen. Det är inte alldeles självklart att man som läsare kommer stå på Majs sida, men man kommer ändå förstå henne. Hon är så perfekt skildrad, och de runt henne också.

Alldeles i början av boken går Tomas en behandling för sitt alkoholberoende. Det som inte var så uppenbart i början av äktenskapet, för i Tomas kretsar dricker man snyggare än vad Maj är van vid. Men så småningom gick det ju alldeles för långt. Nu är han nykter, men oron för ett återfall finns alltid där. Det finns gott om frestelser. När man går bort förstås och dessutom ska man ju alltid ha lite hemma att bjuda på.

Jag hade ganska svårt för att komma in i bokens tempo. Det är något kompakt i texten, man får koncentrera sig och fast man läser och läser så kommer man bara några sidor. Men efter ett tag blev jag helt uppslukad – igen – och när boken var slut ville jag helst kasta mig över nästa del. Men det är den sista och jag vill spara den lite.

Här har jag skrivit om första boken om Maj, "Att föda ett barn".

söndag 5 juni 2016

2 miss Marple-noveller

Döden i floden
Den blå pelargonen

av Agatha Christie

Två noveller där miss Marple löser knepiga fall. I "Döden i floden" har en ung kvinna i St. Mary's Mead dränkt sig i floden. Men miss Marple säger sig veta att det inte var så det gick till, i själva verket var det mord. Men hur kan hon veta det?

I "Den blå pelargonen" berättar en gäst på en bjudning hos mrs Bantry om ett oförklarligt dödsfall, som nästan har börjat få honom att tro på övernaturliga fenomen. Det finns helt enkelt ingen logisk förklaring till det som hände. Men miss Marple är duktig på att sålla bland fakta och dra rätt slutsatser ...

Mysiga historier (bortsett från att folk blir mördade förstås men man kommer över detta ganska snabbt hos Christie – man kan nästan räkna själva morden som mysiga också). Jag tycker att det är ganska roligt att de andra byborna i St. Mary's Mead inte alls verkar se miss Marple som en skarpsinnig detektiv utan bara en gammal tant som inte har upplevt så mycket i livet. Okej att främlingar går efter vad hon verkar vara, men borde inte folk i byn lägga märke till att hon löser en massa mord? Fast det kanske de gör så småningom, de här novellerna är relativt tidiga.

fredag 3 juni 2016

Oscar Levertins vänner

Oscar Levertins vänner
av Martina Montelius

Boel Märgåker är en kulturtant. Hon läser passionerat  (i hennes ålder ska man inte försvoa sig till viktga möten p.g.a. låg och läste halva natten) och i övrigt har ett otillfredsställande liv. Hon är den drivande medlemmen i ett litterärt sällskap, titelns Oscar Levertins vänner, och ägnar alldeles för mycket tid till att ta hand om de andra medlemmarna som ofta är sköra och ännu mer missanpassade än Boel. Nu ska dock sällskapet på litteraturkryssning och där planerar Boel att leva ut. Här ska supas, knarkas och knullas på hennes villkor! Inte som allt brukar vara, på någon annans villkor, t.ex. hennes mans.

Jag älskar språket i boken. Kanske att jag tyckte att "Främlingleguanen" var lite bättre, men egentligen är det väl onödigt att jämföra. Riktigt bra, speciellt om man gillar att få en klump i magen av en rolig bok. Utmärkt kombination.

onsdag 1 juni 2016

SUB och en fiktiv Bergman

Ny månad, ny räkning av olästa böcker. Nu 1761.

Och så lottar jag fram en bok som ska läsas under månaden. Fast nu ligger jag efter med läsningen av de här böckerna. Maj månads bok är inte läst än och april månads håller jag på med just nu. Men jag tänker att om inte annat så hinner jag väl i kapp under semestern. Det är åtminstone så man brukar föreställa sig semestern ju – att man hinner läsa så mycket.

Idag drog jag lott nummer 82 och det är Alexander Ahndorils roman om Ingmar Bergman. jag har för mig att Bergman var kritisk till idén när boken kom för tio år sedan. Jag vet inte om man borde ha mer förkunskaper om Bergman för att uppskatta boken. Kanske för att kunna skilja på fantasi om verklighet när det gäller Bergman? Det är ju alltid en risk när man läser en roman om en verklig person, att det är romanversionen som blir den som känns verkligast för en själv. Men jag vet ju inte än, boken kanske handlar om något helt annat.