lördag 30 juni 2012

Spindelväv


Spindelväv
av Margit Sandemo

Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.

Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.

Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i "Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.

Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.

Fifty Shades of Grey


Fifty Shades of Grey
av E L James

Man måste ju läsa boken som alla (bokbloggare) pratar om. Och ni vet väl egentligen redan vad den handlar om - litteraturstudenten Ana som snabbt måste hoppa in för en sjuk kompis och intervjua affärsmannen Christian Gray för studenttidningen. Och efter det dyker Christian Gray upp överallt i Anas närhet. Alla i Anas närhet menar att han måste vara intresserad av henne. Och det är han, men inte för att dejta eller nåt sånt. Nejdå, han vill dominera henne. Dels i sitt specialinredda "red room of pain" (han är superrik), men också i vardagen. Han vill att hon ska klä sig, äta och uppföra sig på ett visst sätt. Det är absolut inte vad Ana vill, hon skulle vilja vara Christians flickvän. Men det alternativet finns inte. Så hon överväger ändå att skriva på hans tremånaders undergivenhetskontrakt. Inte direkt så romantiskt som hon hade hoppats.

Det är väldigt underhållande att den här berättelsen började som en Twilight-fanfic och att man ganska ofta känner igen någon detalj från "Twilight". Ana och Christian är Bella och Edward. Och det här med att det känns som ett logiskt steg att ersätta vampyrismen med BDSM ... Det känns som att det säger något (kanske inte så bra) om "Twilight". Resultatet blir i alla fall ... chick lit? Relationsproblem och humor - det blir väldigt chick lit-aktigt. Boken gick ganska snabbt att läsa och var ganska roligt skriven, så jag kommer nog att läsa nästa del. Jag är också nyfiken på vad som kommer att hända. Och om det kommer dyka upp någon Jacob-kopia. :)

För övrigt borde jag kanske läsa resten av Twilightböckerna någon gång.

torsdag 28 juni 2012

The Facts in the Case of the Departure of Miss Finch


The Facts in the Case of the Departure of Miss Finch
av Neil Gaiman
Illustrerad av Michael Zulli

"The Facts in the Departure of Miss Finch" är egentligen en "vanlig" novell, alltså i vanlig textform. Den finns med i Gaimans novellsamling "Fragile Things" (eller i "Smoke and Mirrors", det beror på vilken upplaga man har). Men precis som med en del andra av Gaimans noveller så har den även omarbetats till seriealbum av en tecknare. Den här är det Michael Zulli som har gjort.

Jag kom inte ihåg novellen särskilt väl, bara att det var den där Neil Gaiman själv, Jonathan Ross och Jane Goldman är tre av de viktigaste personerna. De tre samt en bekant som de har blivit pådyvlade och måste försöka underhålla går på någon sorts nycirkusföreställning (?) i några underjordiska lokaler i London. Miss Finch, som inte är den fjärde personens riktiga namn, är väldigt irriterande och verkar ogilla det mesta. Fast just den här föreställningen är det ingen av dem som har något särskilt nöje av, verkar det som. Men så händer något märkligt. (Så klart, kanske man kan säga.)

De här seriealbumen är inte omistliga, men det var ändå kul att se cirkusföreställningen i bild. Men i första hand skulle jag rekommendera att man läser novellsamlingen. Det här är nog inte den bästa av novellerna (som sagt, jag kommer inte riktigt ihåg) men jag tycker ändå om det där märkliga som händer.

tisdag 26 juni 2012

Uzumaki - Spiralerna 1


Uzumaki - Spiralerna 1
av Junji Ito

Jag har väl aldrig tyckt att spiralformen är något att vara rädd för. Men tydligen besitter jag inte samma fantasi på området som Junji Ito gör. Och det ska jag väl kanske vara tacksam över ...

Kirie, som berättar historierna, är en gymnasietjej från en liten stad i Japan. Själv har hon inte märkt något direkt konstigt med hemstaden, men hennes kompis Shuichi påstår att det är något fel, att den verkar förhäxa folk. Kort därefter börjar staden hemsökas av spiralformade fasor. Det börjar med att Shuichis pappa börjar intressera sig för formen och samla på föremål som är spiraler. Snart försöker han också skapa spiraler med hjälp av sin egen kropp.

Shuichis mamma utvecklar i stället en stark fobi för spiraler. Men det är svårt att komma undan formen. Den finns ju till exempel på de egna fingertopparna.

Jag är väldigt imponerad över att någon kan hitta på så många skräckhistorer om något sånt här. Och det är verkligen hemska historier. Någon av dem är kanske snarare konstig än hemsk, men också ganska äcklig. Och det här är bara den första volymen. Jag tror att det ska vara tre totalt.

måndag 25 juni 2012

V for Vendetta


V for Vendetta
av Alan Moore
Illustrerad av David Lloyd

Mycket bra serie, även om det inte är min absoluta favorit bland Alan Moores serier. Jag har läst "V for Vendetta" tidigare, så jag tror att jag bara ska hänvisa till den gången. Den är smart, och jag upptäckte förstås en del nytt vid den här läsningen. Eller hade jag bara glömt bort detaljerna sedan förra gången jag läste den?

Jag har fortfarande inte sett filmen ...

söndag 24 juni 2012

En smakebit på søndag (vecka 25)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag har precis börjat läsa vad som verkar vara en somrig spökhistoria för ungdomar. Den stod på tonårshyllan i bokhandeln, men jag tror den passar bra för 9-10-åringar också. Åtminstone av det jag har läst hittills att döma.
Jag ska försöka skrapa lite på ytterväggen. Hör du? Det var jag. Som sagt, jag är hemskt nära. Bara en brädvägg mellan oss. Jag har hoppats så att du skulle kunna höra mig. Om du kan, vill du skrapa tillbaka, så att jag vet? Med naglarna, på väggen vid din säng.
(Amanda Hellberg, "Jag väntar under mossan", s. 36)

lördag 23 juni 2012

Harry Potter and the Deathly Hallows


Harry Potter and the Deathly Hallows
av J. K. Rowling
Uppläst av Stephen Fry

Sista boken om Harry Potter är färdiglyssnad. Jag kommer säkert att lyssna på böckerna igen. Kanske ganska snart rent av. Jag är väldigt förtjust i böckerna och inläsningen är perfekt. Jag har ju inte varit någon vän av ljudböcker annars (föredrar att läsa "på riktigt"), men de här är ju så bra och så kan man göra annat medan man "läser". Är det någon som har tips på andra böcker med bra inläsningar?

Behöver jag säga något om handlingen? Kanske bäst att undvika egentligen. Det här är ju den spännande upplösningen. Dessutom har säkert alla redan läst den och sett filmerna. ;)

torsdag 21 juni 2012

Finders Keepers

Finders Keepers
av Belinda Bauer

Belinda Bauers tredje deckare utspelar sig precis som de två tidigare i den lilla byn Shipcott vid Exmoor, och ja, när byn drabbas av nya hemska brott börjar tidningarna tala om Shipcotts förbannelse. Vi har seriemördaren som begravde sina offer i området för många år sedan, ännu en mordvåg förra året och nu försvinner barn ur parkerade bilar. Förövaren lämnar en anklagande lapp vid varje försvinnande, men där slutar spåren. Man vet inte vem som har tagit barnen eller vart, eller om de fortfarande lever.

Byns ende polis, Jonas Holly, har fortfarande inte riktigt återhämtat sig från förra årets händelser när han misslyckades så kapitalt med att beskydda byns invånare. Han inbillar sig att de fortfarande inte litar på honom.

Och i Steven Lambs familj har man en alldeles särskild anledning till oro när barn börjar försvinna. De minns alla barnamördaren Arnold Avery ... Utom Stevens lillebror Davey, som väl var för liten för att inse allvaret den gången. Och han har inte direkt lärt sig att vara försiktig senare heller.

Spännande! Man hinner med att ha ett par olika teorier om hur det hänger ihop under bokens gång. Och det är mörkt, väldigt mörkt. Samtidigt skriver Bauer på ett ganska humoristiskt sätt. Även om Shipcott kanske känns lite väl olycksdrabbat så gillar jag verkligen hur de tre berättelserna har flätats in i varandra, med återkommande personer som spelar olika stora roller i böckerna, och dessutom är väldigt bra beskrivna. Läs dem! I ordning! "Blacklands", "Darkside" och "Finders Keepers". Du kommer inte ångra dig. Om du inte har svårt för böcker där barn råkar ut för våld förstås. Då kanske du visst kommer ångra dig ...

onsdag 20 juni 2012

Heder


Heder
av Jens Lapidus

Äntligen har jag lyckats läsa något av Jens Lapidus, även om det inte är "Snabba cash" utan bara en liten Novellix. Jag har länge tänkt läsa "Snabba cash", men peppen varar aldrig särskilt länge. Om man tittar i bloggen så ser man att den var med både på förra årets hyllvärmarutmaning och dessutom har funnit med bland planerad semesterläsning åtminstone två gånger. Den är fortfarande oläst ...

"Heder" då. Jag gillar den. Jag vill inte avslöja för mycket. Det handlar om en man som kommer ut ur fängelset efter tio år ... Det får en verkligen inte att vilja bli kriminell i alla fall! Vilket kanske är ganska bra ... Får den en att vilja läsa "Snabba cash"? Jag vet inte än. Vi får se.

måndag 18 juni 2012

Gloria


Gloria
av Wille Crafoord

Novellixar är perfekta att läsa på bussen till och från jobbet. Om man inte hellre sover den stunden förstås. Det gör jag inte sällan. Men en dag förra veckan läste jag "Gloria" i stället, om en känd svensk popstjärna som plötsligt gör något helt oväntat och mycket kontroversiellt. Tyvärr blev jag inte särskilt förtjust i den här novellen. Det kändes som att det saknades något som gjorde berättelsen speciell.

söndag 17 juni 2012

Tonys läroår


Tonys läroår
av Agnes von Krusenstjerna

"Tonys läroår" är den andra av Agnes von Krusenstjernas böcker om Tony Hastfehr. Den förra boken handlade om hennes barndom, nu är Tony i de övre tonåren. Hon och hennes far flyttar från den norrländska staden till Stockholm, där Tony har många släktingar både på pappans sida, släkten Hastfehr, och på mammans, släkten Ruthven. En faster, som Tony inte känner så väl sedan tidigare och inte blir särskilt förtjust i, tar på sig ansvaret för att få ut henne i sällskapslivet. Tony har sorg och nöjen anses olämpliga, men en bibelstudiegrupp för religiösa flickor från fina familjer passar utmärkt för Tony, tycker fastern. Samtidigt försöker andra släktingar påverka henne i andra riktningar. Så småningom tycker Tony själv att hon inte passar in i gruppen längre, men då tycker fastern att det passar bra att föra in henne i en dansklubb i stället. Så Tony får uppleva en del olika miljöer och möter flera typer av ungdomar att inte passa in bland. Men hon får också nya vänner.

I bakgrunden är dock alltid ett hot närvarande. Tonys mor var allvarligt psykiskt sjuk och det går i släkten. Flera av hennes släktingar uppvisar i olika hög grad symtom på att ha ärvt sjukdomen, och det verkar inte bättre än att Tony själv är en av de som har anlag för att drabbas.

Jag tycker om de här böckerna, även om jag inte riktigt kan säga bestämt vad det är jag gillar med dem. Att de fortfarande går att läsa trots att de är närmare 90 år kanske. Förresten får man en mer exakt tidsangivelse på när böckerna faktiskt utspelar sig nu. Tony är nämligen ungefär tjugo år när första världskriget bryter ut.

En smakebit på søndag (vecka 24)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag läser ett seriealbum idag. Ett där jag tycker det är svårt att hitta ett citat som inte kräver massor av förklaring, men kanske det här, där en av huvudpersonerna, sextonåriga Evey Hammond, berättar om sitt liv hittills:
It was horrible. Nobody knew if Britain would get bombed or not. I remember mum saying "Africa's not there anymore." That's all she said.
I thought about all the lions and elephants being dead. It made me cry. I was only seven.
(Alan Moore, David Lloyd, "V for Vendetta", s. 27)

Det kanske ändå behövs lite förklaring. Det här utspelar sig i ett framtida Storbritannien, efter ett kärnvapenkrig, där fascisterna har tagit makten.

Jag har läst serien tidigare och kan rekommendera den.

lördag 16 juni 2012

Jag var barn till överlevande från Förintelsen


Jag var barn till överlevande från Förintelsen
av Bernice Eisenstein

Bernice Eisenstein är född i Kanada år 1949. Hennes föräldrar var europeiska judar, som båda hade suttit fängslade i koncentrationsläger under kriget. Men det pratade man inte så mycket om. Samtidigt så var detta ju under Eisensteins barndom en händelse som inte låg långt tillbaka i tiden. Man kan ju också säga att orsaken till att hennes föräldrar ens hade träffat varandra var Förintelsen. Och alla deras vänner i Kanada var andra europeiska judar som hade upplevt samma sak, bland annat Eisensteins moster, mormor, morfar och farbror.

Själv blir hon som besatt av allt som har med Förintelsen att göra. Böcker och filmer. Kanske kan det göra att hon förstår sina föräldrar bättre. För det verkar vara ganska speciellt att vara barn till någon som överlevde Förintelsen. Jag kommer att tänka på den andra (?) av Art Spiegelmans Maus-böcker, där han berättar om hur det var att vara barn till sin pappa. Eisenstein berättar om sin familj och föräldrarnas vänner, om barndomsminnen och resor till Europas koncentrationsläger och om hur de båda språk som talades hemma (jiddisch och engelska) blandades med varandra.

"Jag var barn till överlevande från förintelsen" är, trots att det ges ut på Epix, inte direkt ett seriealbum. Det är mer en bok med illustrationer, varav ett fåtal är som seriesidor. Jag gillar bilderna mycket. De gör verkligen texten ännu mer personlig.

måndag 11 juni 2012

Efter "åttan"


Efter "åttan"
av Lisa Högelin

Det är roligt att läsa gamla B. Wahlströms flickböcker och eftersom den här genren verkligen inte är rädd för att beskriva oerhört vardagliga saker (hushållsarbete, kläder m.m.) så får man liksom alltid ut något av det även om historien inte alltid är särskilt originell. Men det är ju en bonus om det är en bra historia också. "Efter "åttan"" är tyvärr en av de där man inte blir särskilt engagerad i personer eller handling.

Agneta skulle gärna ha gått på gymnasiet, men efter att ha blivit lurad i affärer för en del år sedan så har hennes pappa inte råd med det. Så Agneta måste dessvärre sluta redan efter åttonde klass, vilket gör att en del av hennes framtidsdrömmar känns ganska omöjliga att uppnå. Hon hatar pappans förre kompanjon, som har gjort sig en rejäl vinst på en uppfinning som hennes pappa bara fick en mindre summa för.

Men nu måste Agneta börja jobba och hon har fått en plats som sällskap och hemhjälp åt en äldre dam, som alltid brukar tillbringa somrarna ute i en skärgård. Den här sommaren ska damen också passa en hund åt bekanta. Agneta ser särskilt fram emot att få ha hund hela sommaren. Ja, och så händer det lite saker som jag kanske inte ska avslöja, men som inte var så väldigt svåra att räkna ut. Säkert kan man räkna ut vad som kommer hända bara genom min text här. Det passade i alla fall bra att läsa boken så här i skolavslutningstider. :)

söndag 10 juni 2012

Hunden


Hunden
av Kerstin Ekman

En fin liten bok om en hundvalp som råkar förirra sig utanför det trygga hemmet en vinterdag. Människorna letar efter honom förstås, men vädret blir sämre under dagen och när man inte har hittat honom på kvällen så får man bara inse att valpen har frusit ihjäl. Sökandet upphör.

Men mot alla odds har hunden överlevt. Han glömmer snart tiken och att han har bott hos människor. Det är bara skog, myr, dofter och sökande efter mat. Jag vet ju inte hur riktiga hundar tänker, men att de upplever världen som den grå hunden i boken är nog ganska troligt. Jag vågar nog rekommendera "Hunden" till alla som älskar hundar och naturen.

En smakebit på søndag (vecka 23)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Idag läser jag den andra boken i Agnes von Krusenstjernas Tony-trilogi. Jag delade med mig av en smakbit ur den första boken för flera månader sedan. :)
Sedan jag blivit äldre, har jag ju förstått, att man noga måste skilja på de varelser, som skapats i ens fantasi, och de riktiga människorna av kött och blod. Men alltid har jag haft svårt att iaktta denna skillnad.
(Agnes von Krusenstjerna, "Tonys läroår", s. 23)

fredag 8 juni 2012

Hål i huvudet


Hål i huvudet
av Jenny Jägerfeld

Minou blir dumpad av sin pojkvän och åker till Spanien för att försöka på ordning på sitt liv och sina känslor. Helt okej bok. Ofta rolig, men jag fastnade inte riktigt, vare sig för Minou eller berättelsen.

"Hål i huvudet" är ju några år och jag har ofta kikat på den i bokhandlar och bestämt mig för att lägga tillbaka den varje gång. Men nu var den ju läsecirkelsbok. Jag har mycket större förväntingar på Jägerfelds andra bok "Här ligger jag och blöder", som redan har funnits i SUB:en ganska länge vid det här laget.

måndag 4 juni 2012

Mästerdetektiven Conan 61-63


Mästerdetektiven Conan 61-63
av Gosho Aoyama

Det här är de tre sista delarna i serien om Mästerdetektiven Conan som finns på svenska. Det blir inga fler. Det är väldigt synd.

Vill man fortsätta läsa får det bli på ett annat språk. I den engelska översättningen är visst namnen översatta, t.ex. blir Conans riktiga namn, som både i originalet och på svenska är Shinichi Kudo (okej då, på japanska är det väl i motsatt följd - Kudo Shinichi), på engelska Jimmy Kudo. Men på tyska verkar alla ha sina riktiga namn, så min syster (som är den som samlar på den här serien) funderar på att fortsätta på det språket.

Som vanligt får man i de här tre volymerna se Conan lösa ett antal kluriga mordgåtor. Jag gillar verkligen den här mangan. Väldigt underhållande. :)



Tidigare delar i Mästerdetektiven Conan:
- Mästerdetektiven Conan 1
- Mästerdetektiven Conan 2
- Mästerdetektiven Conan 3
- Mästerdetektiven Conan 4-6
- Mästerdetektiven Conan 7-8
- Mästerdetektiven Conan 9
- Mästerdetektiven Conan 10-11
- Mästerdetektiven Conan 12-13
- Mästerdetektiven Conan 14-16
- Mästerdetektiven Conan 17-18
- Mästerdetektiven Conan 19-21
- Mästerdetektiven Conan 22-24
- Mästerdetektiven Conan 25-26
- Mästerdetektiven Conan 27-28
- Mästerdetektiven Conan 29-32
- Mästerdetektiven Conan 33-36
- Mästerdetektiven Conan 37-39
- Mästerdetektiven Conan 45-46
- Mästerdetektiven Conan 47-51
- Mästerdetektiven Conan 52
- Mästerdetektiven Conan 53-55
- Mästerdetektiven Conan 56-57
- Mästerdetektiven Conan 58-59 
- Mästerdetektiven Conan 60

söndag 3 juni 2012

En smakebit på søndag (vecka 22)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Idag läser jag en bok där en hund är huvud... -person? Men "han" i texten här är inte hunden, utan hans husse. Det handlar om hur hunden kom ifrån sin mamma och sin husse och matte.
När han kom hem, stod hustrun på bron med händerna instuckna i tröjärmarna. Då yrde snön och det blåste hårt från norskfjällen. Hon sa att det fattades en valp. Den gråeste, sa hon.
De letade hela dan i den gråa virvlande snön. De försökte sätta tiken på spåret men hon fann det inte. Snön yrde. Om kvällen kom stormen. Då grät hustrun och sa att de aldrig skulle hitta igen valpen. Han har fröse ihjäl, sa hon.
(Kerstin Ekman, "Hunden", s. 8)

lördag 2 juni 2012

Yrsa - den glömda drottningen


Yrsa - den glömda drottningen
av Margit Sandemo

Jag läste om den här Sandemoboken, som är helt okej faktiskt. Det var inte så länge sedan jag läste den (bara 3,5 år sedan), så jag skriver inte nåt nytt om den. Här kan man läsa vad jag tyckte förra gången.

fredag 1 juni 2012

SUB:en idag

1075 böcker. Alltid åt fel håll!

Henrietta's War


Henrietta's War
av Joyce Dennys

Trevlig idé att ge ut gamla, bortglömda böcker man tycker förtjänas att läsas igen i snygga pocketupplagor. Joyce Dennys skrev sina kåserier om läkarfrun Henrietta Browns vedermödor i en liten engelsk by under andra världskriget, och på 80-talet gavs de ut i samlad utgåva. Jag hade svårt att få ordning på Henriettas och författarinnans ålder först. Eftersom Joyce Dennys själv har skrivit förordet 1985, och det verkar som att karaktären Henrietta är väldigt inspirerad av hennes eget liv, så tänkte jag att det måste handla om en ung läkarfru på under kriget. Men Henrietta har vuxna barn ... Gåtan fick sin lösning när jag insåg att Joyce Dennys var över hundra år gammal när texterna om Henrietta kom ut i bokform, så hon var ju redan medelålders när andra världskriget bröt ut.

Texterna är i form av brev som Henrietta skriver till en barndomsvän som är inkallad som soldat. Eftersom meningen är att muntra upp honom och underhålla honom med vad som händer hemma i den lilla byn i Devon så är det för det mesta humoristiska vinklar, men man förstår även att det här var en ganska tuff tid. Sonen Bill är förstås soldat och dottern, The Linnet, är sjuksköterska. Jag tror att hon jobbar på ett sjukhus i London, och detta är under blitzen. Och så är det ju ransoneringen. Familjen Brown har en odräglig hund som alla avgudar, men det finns inte längre något kött för honom att äta. Henriettas man antyder att hunden ju börjar bli gammal ... Men Henrietta kan inte gå med på att avliva den. Deras lilla by är relativt förskonad från luftanfall, men det förekommer ju ändå. Dessutom finns det en massa jobbiga stadsbor som har sökt sig till säkerheten på landet. Man är van vid sommargäster, men de här besökarna åker ju aldrig hem.

Men det är mest de komiska händelserna som är omskrivna. Det finns en del färgstarka karaktärer i byn. Den tuffa äldre damen som blir ledsen för att Hitler inte invaderade på hennes födelsedag till exempel. (Under en period är alla väldigt spända eftersom man bara vill få den väntade invasionen överstökad.) Sedan finns det den unga Faith, som alltid är först med det senaste och som tar klädransoneringen hårdast. och Henriettas man så klart, som inte har blivit inkallad som soldat. Jag antar att det är för att han är läkare och att man behöver ha kvar några läkare i England. Men själv skojar han om att det är för att han är för feg i det här kriget, och sedan befarar han och Henrietta att brevlådan ska fyllas av vita fjädrar.

Trevlig bok, trots att den är skriven under kriget. Men den är ju å andra sidan skriven för att vara roliga i en tidning vid den tiden. Jag tyckte att det var roligt att jag kände igen såpass mycket från min senaste TV-favorit, The Supersizers Go ..., där de båda programledarna testar mat (och annat) från olika epoker. För att se avsnittet om The Supersizers Go Wartime, börja här! Otroligt underhållande!

Vad i hela världen är (var) Sister Susie Sewing Bee? Alltså, det verkar vara en syjunta för att sy saker som armén behövde, men varför var deltagarna utklädda till nån sorts nunnor? Mycket märkligt.

"Henrietta's War" täcker bara 1939-1941, men den andra boken om Henrietta, "Henrietta Sees It Through" har som tur är också kommit ut i nyutgåva. Den ska jag läsa.