onsdag 31 juli 2013

Dödssynden


Dödssynden
av Margit Sandemo

I den här boken är det allmän skingring av isfolksättlingar. Cecilie har redan bott i Danmark en tid (hon är barnflicka till kungens barn) men nu gifter hon sig med en dansk adelsman och slår sig alltså ner i landet för gott. Det äktenskapet är ju ganska speciellt, men jag ska väl inte avslöja för mycket om det är någon som inte har läst böckerna och ändå tänker läsa dem.

Flera av de unga isfolkspojkarna hamnar mitt i kriget nere i Europa (det trettioåriga). Några som tvångsuttagna soldater, och den intelligente Tarjei blir hindrad på väg ner till sitt universitet i Tyskland.

I varje generation av Isfolket brukar det finnas en som är drabbad av släktens förbannelse, med magiska krafter, ofta med ett särpräglat utseende och i värsta fall med en vilja att göra ont. Det finns just nu ett barn i familjen som bär på det här arvet, och honom har de haft mycket bekymmer med, men bland de unga vuxna i släkten finns ingen drabbad. Fast det gör kanske det ändå. Familjens gamla överhuvud, Tengel den gode, hade visst sina aningar om att en av dem ändå var drabbad, men han berättade aldrig vem det gällde. Kommer det fram nu? Självklart!

Jag tänker alltid på den här boken som "den om Cecilie och Alexander" och glömmer bort allt som händer i kriget. och det är mycket, och viktigt för fortsättningen av berättelsen. Eftersom det är så tidigt i serien (totalt är det 47 böcker och detta är bara del 5) så håller Margit fortfarande på att bygga upp det här med hur släktens onda arv kan yttra sig. Det som händer här är nytt och spännande för läsaren. Och så här tidigt i serien är alla böckerna bra.

Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden 
4. Längtan

tisdag 30 juli 2013

Menneskefluene


Menneskefluene
av Hans Olav Lahlum

"Menneskefluene" är den första boken i Hans Olav Lahlums deckarserie om polisen (førstebetjenten, jag vet inte vilken grad det motsvarar på svenska) Kolbjørn Kristiansen, även kallad K2. Nu har jag ju inte läst några av de andra än, men här är det i alla fall Kristiansen själv som berättar, och jag får intryck av att han efter att han gått i pension skriver ner de mest minnesvärda av de fall han har utrett under sin karriär. I "Menneskefluene" handlar det om ett mord i en låst lägenhet i stadsdelen Torshov i Oslo 1968. Mordoffret är en ganska känd man, visserligen var han väl inte särskilt framstående som politiker efter kriget, men han har fortfarande hjältestatus efter sina insatser i motståndsrörelsen.

Jag får inget grepp om Kolbjørn Kristiansen, kanske för att det är han själv som berättar och han inte beskriver sig själv särskilt ingående. Men han är ung 1968, och uppenbarligen ambitiös eftersom han ser till att få ansvaret för mordutredningen. Dock visar det sig vara svårare än han hade föreställt sig. Allt tyder på att mordet måste ha begåtts av någon som bor i en av husets övriga lägenheter, men vem och varför?

Det är nu Kristiansens ovanliga medhjälpare gör entré. En gammal vän till familjen, en ung superintelligent flicka, som en gång ansågs ha en lovande framtid, men som efter att ha råkat ut för en olycka lever ett isolerat liv med mycket bokläsning. Bland annat har hon läst många deckare ... Och termen "menneskefluer" (människoflugor) är hennes idé. En intressant tanke tycker jag. Hon menar att vissa människor har råkat ut för något som de ständigt cirklar runt i tankarna och inte klarar att lägga bakom sig. Och andra världskriget skapade många människoflugor. Boken är visst inspirerad av en släkting till författaren, vars liv blev mycket förändrat av kriget.

Både berättarstil och intrig känns väldigt retro. Det är som att läsa en mycket äldre deckare, där stor vikt läggs vid exakta tidspunkter och vem som kan ha varit på en viss plats vid en viss tid. Så för de som gillar Christie m.fl. kan det vara värt att provläsa Lahlum också. Det kan vara lite torrt ibland, alla dessa klockslag och detaljer, men jag gillar ju både såna här deckare och den "moderna" sorten. Det är roligt med kluriga gåtor.

måndag 29 juli 2013

Till dess din vrede upphör


Till dess din vrede upphör
av Åsa Larsson

Den fjärde deckaren om Rebecka Martinsson är precis som de tidigare väldigt bra. Åsa Larsson är en av mina favoriter bland svenska deckarförfattare. Jag bryr mig inte om att läsa så många svenska deckare egentligen, så jag får väl erkänna att jag kan ha missat några riktiga guldkorn (Mons Kallentoft? kanske Kristina Ohlsson?), men av de jag har läst då.

Var det några övernaturligheter i de första två böckerna i serien? Jag kommer inte ihåg. Jag vet att det var ganska mycket synskhet i "Svart stig", och nu i "Till dess din vrede upphör" drömmer Rebecka Martinsson om en död tonårsflicka, och sedan hittas ett lik som ser ut precis som tjejen som Rebecka drömde om. Dessutom får man ibland ta del av den dödas tankar, som död.

Två ungdomar försvinner, och man misstänker att de har omkommit i en dykolycka. Ingen vet riktigt vart de hade åkt, så det är en slump att en av dem hittas drunknad flera månader senare. Man antar att det faktiskt var en dykolycka, men på grund av sin dröm vill Rebecka kolla upp det lite noggrannare (och dödsfallet måste ju ändå undersökas), och plötsligt verkar teorin att det skulle vara en olycka inte stämma längre. Fast vem skulle ha motiv att mörda de här ungdomarna? Och var finns i så fall den andra kroppen? Om det nu inte är han som ligger bakom hennes död, vilket vi som har läst första kapitlet vet att det inte är.

Fantastiskt bra skrivet, med bra personteckningar och en smart intrig, även om jag inte vet om jag gillar övernaturligheterna. De behövs ju inte. Fast å andra sidan så gör det ju att de efterlevande kan skildras ur en ovanlig vinkel. Och det har ju blivit en bra bok.

söndag 28 juli 2013

Lova! sa Smulan


Lova! sa Smulan
av Moni Nilsson
Illustrerad av Joanna Hellgren

För att vara en bok som jag är så långt utanför målgruppen för, så gillade jag "Lova! sa Smulan" väldigt bra. Smulan har attityd. Hon är en tuff tjej, fast inte när det gäller att ta sprutor. Det spelar ingen roll att storebror retas eller att pappa lovar att vaccinationssprutan inte gör ont. Pappas lögn avslöjas enkelt med en knappnål. Fast när det väl är dags för sprutan så går det ju hennes ära förnär att en pojke i hennes egen ålder (som Smulan redan har bestämt är mesig) ska se henne gråta, så då är hon tvungen att ta sig samman. Men hur är det egentligen med pappas löfte att Smulan ska få välja vad som helst i affären om hon är duktig på vårdcentralen?

Bra bok tycker jag, men jag läste den inte med några barn eller ens med en tanke på att läsa den för några barn, så jag kan inte uttala mig om vad den tänkta åldersgruppen tycker. Jag gillar bilderna av Joanna Hellgren, som även gör serien Frances, också. Jag läste att det här var vinnarbidraget i en tävling att illustrera bland annat den här boken (och att berättelsen från början skulle handla om Tsatsikis lillasyster Retzina). En värdig vinnare, säkert.

(Bilden på omslaget är lite sned, eftersom jag har fotograferat i stället för att scanna.)

Kati i Paris


Kati i Paris
av Astrid Lindgren

I den tredje och sista boken om Kati ska hon åka till Paris och gifta sig med sin Lennart. Jag hoppas att det inte var en för allvarlig spoiler. I tidigare böcker har ju Kati varit ihop med Jan, men det har aldrig varit riktigt perfekt och när de tog en paus i föregående bok hoppades ju Kati att det skulle hända något. Och det gjorde det ju. Bästa kompisen Eva följer också med till Paris. Lennart har varit där förr, men Kati och Eva vill se allt. Det är till och med så att Lennart lite skämtsamt frågar Eva om hon tror att han och Kati kommer få en liten stund över till att gå och gifta sig. Älskar förresten att boken heter "Kati i Paris" och inte "Kati gifter sig"/"Kati som gift".

Precis som de tidigare böckerna är det en väldigt rolig bok, med en rolig jargong mellan Kati och de andra, men Astrid Lindgren är ju också väldigt duktig på att skriva allvarligt, och allvar förekommer också i Kati-böckerna. Jag tycker väldigt bra om dem.  De har väl försvunnit lite bland Astrid Lindgrens övriga verk, men om man är förtjust i just flickböcker så är de värda att leta upp. Om man bara ska läsa en gammal flickboksserie i sommar ... ;-)

fredag 26 juli 2013

Havsmannen


Havsmannen
av Carl-Johan Vallgren

Dåligt med uppdateringar under semestern tydligen. Både för att jag har varit bortrest emellanåt och för att datorn har krånglat. Så nu är det flera veckor sedan jag läste ut "Havsmannen". Men jag minns att det var så skönt att läsa den efter att ha läst flera böcker som av olika anledningar hade lite besvärligt språk. Här flyter språket lätt. Men berättelsen om Nella och hennes bror är svår att läsa på ett annat sätt. Det går snabbt, men det är hemskt. Nella försöker skydda sin lillebror Robert från alla som mobbar honom i skolan, men hon rår inte på dem. Hon lyckas köpa tid genom att lova att helt enkelt ge den värsta mobbaren pengar, en summa som egentligen är omöjlig att få tag på. Hemma finns inga pengar. Syskonens pappa sitter i fängelse, och mamman är för det mesta full. Robert drömmer om hur bra det blir när pappan blir frisläppt, och hur han ska sätta mobbarna på plats. Nella vet att när pappan kommer ut så kommer det bara finnas en till som hon behöver skydda Robert från. Fast sedan händer det något med boken. Det är fortfarande om Nellas fruktansvärda situation, men det kommer också in ett övernaturligt element, som påverkar Nella och de andra.

Jag läste ju boken i mitt lilla Hallandstema, men det här är så klart en av de böckerna som man inte behöver känna till platsen (i det här fallet Falkenbergstrakten) för att uppskatta. "Havsmannen" och "Drömmaren och sorgen" är de två böckerna som jag skulle kunna tipsa vem som helst om, eller åtminstone folk som inte har något emot att boken kanske rör sig bort från verkligheten en aning.

torsdag 25 juli 2013

Ännu ett svar

Och där lyckades jag nog hitta den andra boken jag sökte också. Det bör vara "The Headless Cupid" (på svenska "Spökhuset") av Zilpha Keatley Snyder.

Jag googlar (kanske) fram rätt bok

I förrgår efterlyste jag ju ett par böcker som jag läste för länge sedan. Efter ihärdigt googlande idag så tror jag faktiskt att jag har lyckats hitta den ena själv. Nämligen den med spökhistorier, den som jag var mest intresserad av att hitta.

Den med pojken som upptäcker att mannen han bor hos har dödat två barn (som nu spökar) och att han själv står näst på tur är en spökhistoria av M. R. James. "Lost Hearts". Som jag faktiskt har i min boksamling, i "The Complete Ghost Stories of M. R. James". Uppenbarligen har jag aldrig läst den.

Jag visste inte om boken jag sökte helt enkelt var en samling med några av M. R. James historier, eller en samling spökhistorier av olika författare. Den måste vara på svenska i alla fall, för jag läste den för så länge sedan att det inte kan ha varit på några andra språk. Jag fick inte så väldigt många träffar på Libris när jag sökte efter M. R. James på svenska, och ingen av dem kändes riktigt rätt. Och hur vet jag om det är just "Lost Hearts" som är med i antologierna?

Kanske heter den "Förlorade hjärtan" på svenska? Då fick jag upp en finsk sida som upplyste om vilka antologier M. R. James "Förlorade hjärtan" ingår i. Dels en bok med enbart berättelser av James i, dels en antologi som heter "Mardrömmarnas hus" och som gavs ut av Rabén och Sjögren 1987. Låter inte det lovande?

"Mardrömmarnas hus" är en svensk översättning av en antologi som redigerats av bl.a. Isaac Asimov och som heter "Young Ghosts". Och vilka noveller ingår i "Young Ghosts" då? Många, bland dem "An Uncommon Sort of Spectre" av Edward Page Mitchell, en berättelse om en tysk baron som firar födseln av sina fyrlingsöner med att dricka fyra extra flaskor vin, utöver sina vanliga tjugo, och som får en annorlunda gäst ... Jo, jag är ganska säker på att jag har spårat upp rätt bok.

Och jag har beställt den på Bokbörsen.

Det finns fortfarande en bok jag efterlyser, en som jag inte vet hur jag ska googla fram. Läs gärna min efterlysning!

tisdag 23 juli 2013

Bloggen 10 år! (Margit Sandemo)


Så här är det: Vi som en gång har sträckläst Sagan om Isfolket, och sedan har läst om den ett par gånger, och läst i stort sett allt annat som Margit har skrivit - vi får klaga på böckerna. Ni andra får det inte. Fast så är det väl med alla fankulturer egentligen. Det är inget speciellt med oss.

Hur många böcker är det nu - 179? Jag har läst nästan allihop. Och de är ju ofta väldigt lika varandra, med vissa variationer. Det är ofta en grupp som ger sig ut för att utföra ett uppdrag, ibland med övernaturliga förtecken, ibland är det mer en deckargåta. Men det känns ofta som om det är SAMMA grupp som är ute på de här uppdragen. Samma personlighetstyper dyker upp överallt i Margits böcker. I centrum står ofta en ung kvinna, som har dåligt självförtroende och som andra vet att de kan behandla illa. Hon vågar väl knappt på hoppas att någon ska se hennes inre kvaliteter. Men de finns där, och det är till slut någon som ser. Det ligger förstås en trygghet i att man vet vad man får. Man vet redan ungefär vad som kommer hända. De onda får vad de förtjänar, och de goda får också allt de bra som de har gjort sig förtjänta av. Och förstås, vid det här laget har man till och med hört skämten förut.

Jag läser om Sagan om Isfolket nu. Fantastiskt bra!

Bloggen 10 år! (Ester Ringnér-Lundgren)


Ester Ringnér-Lundgren är ju mest en favorit under namnet Merri Vik. Jag älskar Lottaböckerna. Okej, alla är inte lika bra, men jag gillar Lotta och jag gillar humorn i böckerna. Perfekt när man vill bli lite glad och det inte ska vara så svårt. De andra serierna har jag inte fastnat för på samma sätt. Nu har jag ju inte läst alla de andra böckerna heller. Det finns många. Jag har Kri-serien på gång, och den verkar ju lovande.

Bloggen 10 år! (Elizabeth George, Karin Fossum, Denise Mina)


Några deckarförfattare som jag måste läsa allt av. Jag har inte läst allt av dem än, så här har jag böcker att se fram emot.

Elizabeth George har jag läst längst. Det fanns nog bara en fyra-fem böcker om Lynley och Havers när jag började läsa och nu finns det fler. Jag tycker egentligen att de första är de bästa, men som alla andra av hennes fans måste jag ju veta hur det kommer gå för detektiverna. Ibland har jag inte alls varit intresserad av själva mordfallen, men jag tycker att de bitarna har börjat bli mer läsvärda igen.

När det gäller Karin Fossum så är jag däremot inte alls intresserad av detektiven Sejer. Jag håller inte reda på hans privatliv, jag vet bara att han har ett barnbarn och jag tror att han har en ny hund nu. Fast jag gillar ändå Sejers attityd gentemot offrens anhöriga, de misstänkta och de skyldiga. Men med Karin Fossums böcker gillar jag mest att läsa om brott som känns så väldigt vardagliga. Det är inga kriminella masterminds här, utan bara olyckliga omständigheter som leder till att någon mister livet.

Och när det gäller Denise Mina gillar jag allt.

Bloggen 10 år! (Sylvia Cassedy)


Sylvia Cassedy får alldeles för lite uppmärksamhet! Jag har läst de tre böckerna som finns på svenska och älskar dem. Om man gillar till exempel Maria Gripe borde man läsa de här också. "Bakom väggarna på vinden", "Den bästa sommaren" och "Det andra miraklet" handlar alla om flickor med stora problem, och hur de antingen kommer i kontakt med något magiskt eller har en egen fantasivärld - ofta kan man inte riktigt veta vilket. Och det är riktigt bra böcker. De är inte helt omöjliga att få tag på på antikvariat och second hand-butiker. Ut och leta nu!

Bloggen 10 år! (Neil Gaiman)


Jag minns att jag läste mycket bra om Neil Gaiman i en blogg för många år sedan, och att jag sedan kom på att leta efter hans serier på biblioteket. Jag lånade Sandman och sedan var jag fast. Eller var det "Stardust" jag läste först? Jag gillar att han skriver så många olika saker, men att det alltid är minst bra och gärna fantastiskt. Jag har just köpt hans senaste bok "The Ocean at the End of the Lane". Men jag vill spara den till ett bra tillfälle, någon dag när jag inte har något inplanerat och jag bara kan läsa och läsa. Jag hoppas ju att det ska bli någon sådan dag nu under semestern.

Bloggen 10 år! (Efterlysningar)

Uppdatering 25 juli 2013: Båda böckerna är förmodligen identifierade. De verkar vara en antologi som heter "Mardrömmarnas hus" samt en roman av Zilpha Keatley Snyder, "Spökhuset".

Jag tänkte passa på att efterlysa ett par böcker som jag gillade när jag gick på mellanstadiet sådär, men vars titlar och författare jag inte minns och som jag aldrig har lyckats googla fram.

Båda är på svenska, men antagligen översatta från engelska, och de kom ut på svenska antagligen under 80-talet, men jag kan inte bortse från att det kan ha varit på 70-talet eller tidigt 90-tal heller.

Den jag letar mest efter är en samling spökhistorier - jag vet inte om de är skrivna av samma författare eller olika. Det är inte så många berättelser i boken, kanske fem. Omslaget förestället två spökbarn, den ena (pojken) håller upp ena handen. Det är möjligt att de har långa naglar och hål där deras hjärtan skulle ha suttit, för båda de sakerna nämns i en av berättelserna. Den handlar om ett barn, jag tror en pojke, som kommer till ett hus. På något sätt spökar det. Barnet inser att husets ägare har dödat två barn tidigare (barn som ingen kommer leta efter, det ena beskrivs som ett zigenarbarn) och tagit deras hjärtan, och nu behöver han bara ett hjärta till för att uppnå sin onda plan.

En annan berättelse i samma bok handlar om en adelsman som kallas för nåt i stil med Tre Putäller (kan vara en annan siffra), eftersom han dricker ganska mycket. Just den här kvällen har han blivit far till trillingar, men i barnkammaren är det panik eftersom ett av barnen har försvunnit spårlöst. Då kommer det en gäst till slottet/godset, en man som verkar veta väldigt mycket om adelsmannen och på något sätt talar honom tillrätta eller har en varning. När gästen har gått återfinns den tredje trillingen. Det är barnet som har varit gästen, fast i vuxen, framtida gestalt.

Någon som känner igen det här?

Och den andra boken. Den handlar om några barn som föses ihop på något sätt. De kan vara styvsyskon eller kusiner. Det är nog i "nutid" (alltså typ 70-80-tal). En äldre flicka säger sig vara häxa och går med på att inviga de andra barnen som häxor. Först måste de skaffa häxoutfits. Ett plagg måste stjälas. Flickan har stulit ett par strumpbyxor från en marknad. De andra barnen vill inte stjäla, och snor till slut sockar ur familjens egen tvättkorg. jag tror att ett av barnen kan heta Blair, men att googla "Blair" och "häxa"/"witch" ger inte det resultat jag önskar. ;-)

Bloggen 10 år! (Rumiko Takahashi)


Jag får inte glömma manga. I flera år skrev jag regelbundet om Rumiko Takahashis härliga serie Ranma ½. Senare skrev jag mer oregelbundet om hennes serie Inu Yasha, som jag dels inte tycker lika mycket om, dels slutade ges ut på svenska mitt i. Jag har inte läst ut den än.

Tillbaka till Ranma ½. Det är egentligen en ganska tramsig serie, om kampsportsexperten Ranma, som har ett ganska udda problem. Efter att ha ramlat ner i en förtrollad källa förvandlas han till flicka om han får kallt vatten på sig, och återställs till sitt egentliga kön om han får varmt vatten på sig. Detta leder till diverse tokiga situationer och dessutom är det ofta olika tävlingar där kampsport blandas med andra sporter, t.ex. konståkning. Det visar si så småningom att Ranma inte är så ensam om sitt problem. Folk omkring honom har visst drattat i alla möjliga källor och förvandlas bl.a. till katter och grisar. Men den är mycket rolig och dessutom lär man känna och tycka om alla karaktärerna, trots tt de är ganska överdrivna och allt är så tokigt. Mycket bra.

Bloggen 10 år! (Judith Merkle Riley)


Mina föräldrar har samlat på ett antal olika uppslagsverk via Bra Böckers bokklubb. Tydligen fick man även med romaner. Som de inte läste, men som man kunde plocka åt sig bäst man ville. "En vision av ljus" av Judith Merkle Riley var ett fynd bland de böckerna. Jag var på jakt efter historiska romaner. Den här utspelar sig på medeltiden. Perfekt! Och den var väldigt dramatiskt och framför allt oerhört rolig. Och del ett i en trilogi, som inte var så enkel att få tag i. Jag lyckades till sist när hela serien kom i nyutgåva på engelska. Del ett är den bästa och del två möjligen den roligaste, men allihop är väldigt underhållande. Jag gillar även en annan, fristående, bok som utspelar sig i Franrike några hundra år senare.

Bloggen 10 år! (Jane Austen)


Filmatiseringna kom först. Så klart, vad trodde du egentligen? Jag försökte faktiskt läsa "Emma" någon gång på 90-talet. Det kom en nyutgåva med Gwyneth Paltrow på omslaget. Men nej, jag klarade inte att komma in i vare sig den eller "Stolthet och fördom". Men filmerna och framför allt TV-serien av "Stolthet och fördom" från 1995 var stora favoriter när jag och mina kompisar på gymnasiet hyrde film. Numera uppskattar jag böckerna också, även om det fortfarande finns en som jag inte har läst. Och förra året var jag och en av mina kompisar från gymnasiet och Jane Austen-turistade i Bath.

Bloggen 10 år! (Stephen King)


Idag fyller min blogg tio år. Tio år! Det känns lite galet faktiskt. Nu har den ju inte haft samma adress hela tiden, men eftersom alla de gamla inläggen är överflyttade hit så räknar jag det ändå som samma blogg. För att fira så kommer det idag komma tio inlägg i bloggen. Naturligtvis har jag lagt in dem i förväg, vilket jag annars inte brukar göra. Jag tänkte mest skriva om författare som är eller har varit favoriter. Inte om alla mina favoriter, jag skulle nog inte ens klara av att göra en lista, men om några.

En författare som jag har läst väldigt mycket av, men som det inte står särskilt mycket om i bloggen, är Stephen King. Varför obloggat? För att den stora Stephen King-perioden intäffade långt innan jag började blogga. Det fanns inte ens bloggar på den tiden. Alltså på 90-talet. Jag kommer ihåg att jag hade gjort en lista över alla Stephen King-titlar jag visste om (det står ju i böckerna vilka andra böcker han har skrivit) och kryssade av dem jag hade läst. Jag ville inte missa en enda. Fast det gjorde jag. Jag vet inte om det var så att jag inte fick tag i alla på biblioteket eller om jag bara tröttnade, men jag läste t.ex. inte "Carrie" förrän ganska nyligen.

Jag tror inte ens att det var skräcken jag var ute efter. Jag gillade stilen bara, och beskrivningarna av alla de här amerikanska småstäderna. Numera är det väl helt okej att läsa Stephen King, men på den tiden var det inte det. En gång på gymnasiet fick vi som uppgift på svenskan att skriva en fortsättning på en King-novell. Lärare var mycket noga med att poängtera att det här inte var en författare han tyckte var bra. Jag undrar om det var den typen av kommentarer som gjorde att man tappade intresset för böckerna ...

torsdag 18 juli 2013

Vatten och salt


Vatten och salt
av Sofie Trinh Johansson

Min favoritsak med den här boken är förstås att det är en historisk romance som utspelar sig i min hemstad, alltså Varberg. Bara en sån sak. Sedan är det också en underhållande berättelse, som då och då tar nya vändningar som man ibland har förutsett, ibland inte.

Det är 1910-tal och Vilhelm Wohlin är en ung man som tillhör en av Varbergs finare familjer. Det är hans mor som styr familjen, och hon har både bestämt vilket yrke han ska utbilda sig till och vilken flicka han ska uppvakta med tanke på äktenskap. Och Vilhelm gör som han bli tillsagd. Tills han lägger märke till en ung kvinna på en fest, och sedan på ännu en fest. Hon förändrar sitt utseende och har en ny historia om sin bakgrund varje gång, och det verkar bara vara Vilhelm som känner igen henne som samma person. Han blir förälskad, men hur ska han få reda på vem hon är i verkligheten?

Det var rätt spännande att se hur det skulle gå, men det tog ändå ganska lång tid att läsa boken p.g.a. att språket inte var så bra som det kunde ha varit. Det blir väl lätt så på små förlag. "Vatten och salt" verkar vara den enda bok som har kommit ut på det här förlaget, för jag kan inte hitta någon annan info om förlaget överhuvudtaget. Ett mer etablerat förlag hade säkert hjälpt till att rensa bort små språkfel, så sånt kan man egentligen inte hänga upp sig på. Jag vet ju hur det gick när jag korrekturläste en bok för ett litet förlag ... ;-)

söndag 14 juli 2013

En smakebit på søndag (vecka 28)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.  

Ojdå, jag hann inte vara speciellt aktiv i de andra smakbitsbloggarna förra söndagen, och inte i min egen heller. Jag reste på en liten semestertur i måndags och det blev visst massor som jag skulle ordna med innan det. Tvätta och diska och vattna blommor och packa. Men den här veckan ska jag stanna hemma.

Självklart hade jag några böcker med på resan. Jag hann bara läsa en ... Och börja på den jag håller på med nu, och som jag ska dela med mig av en smakbit från. Det är en deckare, och jag har försökt undvika spoilers. Det kan ju inte vara en spoiler i en deckare på över 300 sidor att man runt sidan 40 inte har lyckats lösa fallet än. ;-)

Det var i ferd med å gå opp for meg at om mulighetene var store ved å ha eneansvaret for denne mordetterforskningen, så var visst også fallhøyden minst like stor. Jeg ante fortsatt ikke at saken skulle bringe meg ansikt til ansikt ikke bare med en av de mest utspekulerte kriminelle jeg har møtt, men også med det mest bemerkelsesverdige menneske jeg noen gang fikk gleden av å samarbeide med. Ulykkelig uvitende om dette, grublet jeg uten større fremganger over saken helt til jeg sovnet.
(Hans Olav Lahlum, "Menneskefluene", s. 38-39)


söndag 7 juli 2013

En smakebit på søndag (vecka 27)


Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv. 

Det är fortfarande lokalt som läses här. Nu läser jag en bok som utspelar sig i Falkenberg, staden som ligger precis söder om Varberg, där jag bor. Städerna ligger ju på rad längs kusten här. Från Falkenberg kommer ju en riktigt känd författare, nämligen Carl-Johan Vallgren.

"Havsmannen" utspelar sig i Falkenberg (Skogstorp och Glommen) 1983. Nella går i nian och försöker skydda sin yngre bror Robert från mobbarna som ger sig på honom i skolan, och från deras egna föräldrar. Mamman super. Pappan super också när han är hemma, men just nu sitter han i fängelse. Just nu har det blivit värre eftersom en av Nellas klasskompisar, som är både våldsam och oberäknelig, har fått för sig att Nella har skvallrat om en sak han har gjort. Och han tänker låta sin hämnd gå ut över Robert.

Där jag är i boken har det just kommit in en övernaturlig företeelse också. Men smakbiten är från lite tidigare i boken och handlar om hur syskonen har det hemma.

Och det konstiga är att man till slut tror att det ska vara så, att det är normalt med en massa fyllon i huset som försöker ställa sig in och snacka med en som om det vore den naturligaste sak i världen: Hur gammal är du då lilla vän? Hur går det i skolan? Eller med darr på rösten säger att de tycker att det är för jävligt att vi måste stå ut med folk som de själva.
(Carl-Johan Vallgren, "Havsmannen", s. 56)



Ni kan få en annan sorts smakbit när jag ändå håller på. Jag och två kompisar har just startat en pysselblogg, och där kan man se vad vi försöker knåpa ihop för grejer.

lördag 6 juli 2013

Nu är det semester

Jag lade ju inte alls upp fler bilder av semesterbokhögar igår, som jag sa. Jag åkte hem till en kompis och råkade visst vara där mycket längre än jag hade tänkt. :)

Men här är några fler böcker som jag kan tänka mig att läsa nu på semestern. För nu ÄR det semester!

Verkligt.
Alternativt tema skulle kanske kunna vara medicinskt eller liv/död.


Overkligt.
Det kan så klart bli mer än en bok i Sagan om Isfolket.


Ungdomligt.
Gammalt svenskt och (ganska) nytt amerikanskt.


Och så kan man ju läsa några noveller.


torsdag 4 juli 2013

Hög tid

Bara en dag kvar att jobba, sedan har jag semester. Jag vet inte om det blir fler eller färre böcker lästa än vanligt, men några bilder på bokhögar som jag kanske kommer välja ur är ju aldrig fel.

Lite spänning hör ju till. Kanske blir det något nytt, kanske något från 40-talet. Jag växlar lite mellan böcker där mordet är hemskt och där mordet bara är en spännande gåta. Och ett par där det kanske inte är något mord, utan mer ett kidnappningsdrama.



Och några romaner. Jag har många att välja på, men det kan mycket väl blir några av de här. Jag kan föreställa mig att läsa alla de här på balkongen (eller soffan, om vädret fortsätter som det är nu) eller på tåget/bussen/flyget. För ett par små resor har jag ju också tänkt hinna med. Jag har däremot INTE tänkt hinna med alla böcker i mina semesterhögar. Tydligen får man inte ta hur många semesterveckor man vill. ;-)



Sedan har jag ju länge tänkt läsa om den här serien. Det kan ju passa bra på semestern.

Imorgon blir det bilder på fler bokhögar.

onsdag 3 juli 2013

Arvet från Stacke


Arvet från Stacke
av Birgitta Ahlberg

Stackenäs ligger i Hallands län, men landskapet lär vara Västergötland. Jag vet inte exakt var landskapsgränsen går. Mycket längre västerut än jag tror, tydligen. "Arvet från Stacke" utspelar sig omkring Kungsäter och Skedeskamma (som på 1800-talet bytte namn till Karl Gustav) i mitten av 1600-talet, och om jag har förstått saken rätt är det baserat på verkliga personer som en gång bodde på Stacke säteri.

Vid den här tiden är det Kjerstin Gyllencornett som styr gården, och är överhuvud för arrendatorerna på säteriets mark. Hon har blivit änka två gånger, båda gångerna har hon varit gift med militärer. Hennes andre make var lågadlig, och därför är hennes tre yngre barn också det, medan de båda äldsta är ofrälse. Men sonen i första äktenskapet har fått löfte om adelsbrev efter att ha utmärkt sig i strid. Men han har varit trög med att resa för att kräva ut sitt adelsbrev, trots Kjerstins tjat. Tills vidare avvaktar Kjerstin därför med att gifta bort sin äldsta dotter, trots att Brita redan är i 25-årsåldern. Hon kommer ju kunna göra ett mycket bättre gifte om brodern är adlig.

Kjerstin Gyllencornett må vara van vid att det hon bestämmer utförs, men det är inte allt som går enligt planerna. För plötsligt väntar Brita barn. Med en bonde. Det är inte ens en duktig bonde, utan den slarvern Lars Bryngelsson som är mest känd för sina kvinnohistorier och sin stora talang att berätta sagor. Men det finns ju inget annat att göra än att tvinga honom att gifta sig med Brita. "Arvet från Stacke" handlar mest om Britas nya liv som bondmora. Lars har inte tagit särskilt väl hand om gården, och Brita vill gärna göra den till den bästa gården i byn. Från Stacke har hon med sig idéer om hur man kan förbättra gården, men det är en svår balansgång att få igenom sina idéer utan att Lars känner sig underlägsen och sätter sig på tvären. Till slut är det ju ändå mannen som bestämmer. Samtidigt känner Brita att hon blir bortstött av sin familj på Stacke, och hon har svårt att komma in i bygemenskapen. Så Lars och barnen är liksom de enda hon har att hålla sig till.

Romanen är från 40-talet och det märks på språket, men berättelsen går lika bra att läsa nu. Jag tyckte om den. Var Birgitta Ahlberg kom ifrån vet jag inte, men jag tror inte att det var från de här trakterna. Hon jobbade för Svenska Turistföreningen, och det ska ha varit under en resa (för STF antar jag) som hon hörde talas om Stacke junkrar. Junkrarna är med en del i "Arvet från Stacke". Det är Britas båda yngre halvbröder, Kjerstin Gyllencornetts söner i sitt andra äktenskap - Göran och Olof Silfverlood. Birgitta Ahlgren har skrivit ännu en bok om familjen från Stacke. Den heter "Stacke junkrar" och man kan ju tänka sig vilka den handlar om.

Även om boken strängt taget inte utspelar sig i Halland så får den vara med i mitt Hallandstema. Det är ju på gränsen till landskapet och inom länet, och barnen från de här orterna gick på samma högstadieskola som jag. Dessutom låg Stacke så att personerna i boken då och då blickar ut över sjön Fävren. På sjöns motsatta strand ligger numera ett hus som har tillhört en av mina bästa kompisars släkt i ett par generationer, så den sjön känner jag till och har badat i.

måndag 1 juli 2013

SUB

Idag är det 1221 böcker i SUB:en. Kan ökningen ha med den senaste tidens loppisshopping att göra kanske?

Här är en bok som känns som något av ett projekt. Herodotos "Historia". Men enligt flera personer i Neil Gaimans "American Gods" är den cool. Jag har haft planer på att läsa den sedan dess. Alltså i drygt tio år. Jag läste faktiskt ett litet utdrag ur den för tio år sedan. Men jag har inte haft hela boken i hyllan riktigt så länge. Bara sedan bokrean 2006.

Jag borde läsa om "American Gods" också.