lördag 30 september 2017

Familjen Trago

I min Jorden runt-blogg kan man nu läsa om en bok från Kap Verde – "Familjen Trago" av Germano Almeida.

söndag 24 september 2017

Bad Marie

Bad Marie
av Marcy Dermansky

Marie är trettio år och har just avtjänat ett flera år långt fängelsestraff. Orättvist kanske. Hon var ju inte med om att begå det där rånet, men hon rymde till Mexico tillsammans med rånaren efteråt. Hon var kär och hon hade det bra i Mexico tills rättvisan hann upp dem. Hennes pojkvän är död nu, och Marie tänker absolut inte vända sig till sin mamma. Så i stället vände hon sig till sin barndomsvän Ellen. Ellen är helt annorlunda än Marie. Hon är väletablerad och framgångsrik. Hon har ett bra jobb och är gift med en fransk författare, Benoît Doniel. Och kanske har hon dåligt samvete över att det har gått så mycket bättre för henne i livet, för hon anställer Marie som nanny åt tvååriga dottern Caitlin.

Marie trivs väldigt bra med att ta hand om Caitlin. Ellens kylskåp är fullt av dyr och god mat – nåt helt annat än i fängelset – och Caitlin blir snabbt den person Marie tycker bäst om hela världen. Ellen vet inte att Marie brukar bli lite full under dagarna. Ellen vet inte heller att hennes man är Maries favoritförfattare, och att hon är smått besatt av honom. För att vara helt ärlig: behövs Ellen i den här familjen? Hade det inte varit bättre om det var Benoît Doniel, Caitlin och ... Marie?

Nej, det är inte en deckare.

Jag visste att "Bad Marie" skulle utspela sig delvis i Paris, och därför hade jag med den när jag var i Paris. Det passaade bra, för Marie hade ju precis som jag heller aldrig varit i Paris. Om jag förstår det rätt så hade författaren aldrig varit i Paris när hon skrev boken, så Maries första intryck är ju helt och hållet påhittade. Men ändå trovärdiga. Och långt ifrån romantiska.

Marie är inte lätt att förstå sig på. Inte för läsaren, eller för omgivningen eller ens för henne själv. Det kanske beror på att hon har tillbringat de senaste sex åren med att inte bestämma något själv, och att hon egentligen tyckte att det var ganska skönt. Och nu när hon ska fatta egna beslut igen så är hon lika dålig på det som när hon var 24 och rymde med en rånare. Men den här gången har hon också ansvar för en tvååring. Lite oroväckande är det. Och samtidigt ganska roligt och lättläst. (Tur det, jag orkar inte läsa nåt tungt när jag reser.)

torsdag 21 september 2017

Rapport från den täta världen

Rapport från den täta världen
av Aris Fioretos

"Den täta världen" är en av novellerna i Novellix Grannar-serie. Just den här handlar om en bänkgranne. Om en annorlunda vän och om språk.

tisdag 19 september 2017

Alle utlendinger har lukka gardiner

Alle utlendinger har lukka gardiner
av Maria Navarro Skaranger

Den här boken blev visst lite uppmärksammad på att den är skriven på "kebabnorsk", alltså Norges motsvarighet till "rinkebysvenska". Jag var lite rädd att det skulle vara massor av slanguttryck som jag inte skulle förstå, men det var ingen fara. Grammatiken är också lite annorlunda än vad man är van vid. Jag tycker att det var roligt att läsa en bok som är skriven på det sättet.

Mariana bor på Romsås i östa Oslo, alltså den sidan av staden som inte anses vara så fin. Hennes storebror sitter i fängelse, förstår vi. Lillebror Matias kommer knappt ihåg något om storebrodern, men Mariana försöker berätta. Matias är rädd för allt, framför allt för att vara ensam.

Mariana berättar om vad hon gör på dagarna, hemma och i skolan, om sina kompisar och så klart om Mu2, som hon är kär i. Inget revolutionerande i det, men trevligt att läsa. Men det är annat med boken som känns väldigt annorlunda. Det är inte ofta man läser ett så plötsligt slut till exempel. Jag vände blad, helt övertygad om att det skulle fortsätta på nästa sida – och så gjorde det inte det. Även om det inte finns så tydliga slut i livet (eller jo, men vi ska väl knappast följa Mariana tills hon dör) så brukar ju ändå böcker ha det. Där blev jag förvånad. Men det är ju sådan den här boken är. Det är episoder i korta kapitel, kanske dagboksanteckningar, utan att de bildar en tydlig handling.

lördag 16 september 2017

Det vokser et tre i Mostamägg

Det vokser et tre i Mostamägg
av Britt Karin Larsen

Jag har länge tänkt läsa den här boken. Jag tycker om titeln. Och historien låter också intressant. Den utspelar sig på 1800-talet och handlar om skogsfinnar, som lever på gränsen mellan Sverige och Norge. Just de här bor väl på den svenska sidan, men det spelar egentligen inte så stor roll för dem. De har sitt eget språk och sin egen kultur, och till och med en annan sorts hus än svenskar och norrmän. De gånger de beger sig till byar, kanske för att gå i kyrkan, så märker de ju att de är illa sedda. Men i de stora städerna finns det folk som är nyfikna på skogsfinnarna, det är ganska äventyrligt att vandra i Värmland och norska Solør om somrarna och kanske träffa på finnar. Men turisterna ser väl inte så mycket av hur hårt livet kan vara i skogarna.

Vi får främst följa Hilda, en flicka som växer upp hos en fostermor, samt en ung kvinna, som inte har något riktigt namn, som gömmer sig i skogen med sitt oäkta barn. Det ska gå att överleva i vildmarken, men det blir ändå så att hon hamnar på Tanelis gård. Annars undviker de flesta honom. Han har inget bra rykte.

Detta är första delen i en serie, och jag kommer fortsätta läsa. Som jag förstår det så kommer historien komma fram nästan till vår tid, och kommer väl handla en del om hur den här kulturen försvinner.

fredag 15 september 2017

Språket

Språket: Svenska folkets frågor till radioprogrammet Språket
av Lars-Gunnar Andersson och Anna Lena Ringarp

Det här är väl helt enkelt vad titeln säger. Det är frågor som har skickats in till ett radioprogram om språk, och svaret man har givit på dessa. Ibland lär man sig något nytt, ibland visste man redan. Boken är väl omkring tio år gammal, så det har säkert hänt en del med språket sedan dess. Inte extremt mycket, men det hade nog varit andra nya ord och uttryck man hade frågat om idag. Frågor om grammatik och hur man ska tolka olika uttryck hade nog varit ungefär desamma dock.

måndag 11 september 2017

Borttappad

Borttappad
av Shaun Tan

En bilderbok om att hitta en levande sak som inte alls passar in, och att försöka ordna det på bästa sätt för den. Jag vet inte riktigt vad som hände ... Nu var det ganska länge sedan jag läste den.

Bilder och historia känns väldigt Shaun Tan-ska, att döma av det lilla jag har läst av honom tidigare.

måndag 4 september 2017

Farmor og jeg: Passe på en puddel og andre fortellinger

Farmor og jeg: Passe på en puddel og andre fortellinger
av Anna Fiske

Jag läste den första serieboken om Anna och hennes farmor ("Farmor og jeg") för några år sedan och tokgillade. Kanske lite mer än den andra, utan att jag kan säga varför. Kanske för att det var mer en ny grej då, och Annas farmor var en ny och spännande bekantskap. Men den här boken är också full av fina och roliga serier. Det är bara att de är på samma tema som i den första boken.

Anna tillbringar mycket tid med farmor, som alltid vill att det ska vara liv och rörelse. De pysslar, åker moped, plockar svamp, går på rea och lagar mat – hellre än bra kanske, för fort ska det gå. Allt detta är saker som farmor gillar. Däremot är hon inte lika förtjust när de ska passa en pudel. Men det är Anna. Men när Anna väl får egna husdjur går det inte riktigt lika bra.

fredag 1 september 2017

Marika hade en timme att slå ihjäl på stan. Du kan inte ana vad som hände sedan!

... Eller okej, du kan kanske det. Att jag gick in bokhandeln för att titta och där köpte 4 (betala för 3) pocketar samt ett par böcker ur en reakorg. SUB-läget idag: 1902 böcker att läsas snart.

Bland dem jag läser allra snarast borde månadens framlottade bok finnas, men det kommer den säkert inte göra. Det är i vilket fall som helst "Losing the Dead", en familjememoar av Lisa Appignanesi. Vad det nu är för bok.