tisdag 31 januari 2006

Kill me Kiss me del 4


Kill me Kiss me del 4
av Lee Young You

Jag gillar K2, men ibland är det lite svårt att hänga med i handlingen. Det beror nog mycket på att det går så lång tid mellan varje del. Skumt förresten att Tae, som var huvudperson i del ett, inte syns till mer. Handlingen har förskjutits från henne och hennes crush på en manlig modell till ett kvadratdrama, där den utstuderade Lin Lee är kär i gangsterledaren Ghoon-Hahm som är kär i tuffa Que-Min som är kär i den enerverande Jung-Woo (Taes kusin). Lägg till lite gangsterbråk och Que-Mins kompisar i "Snyggingarnas fanclub" och resultatet är... total förvirring. Fast det är kul. :)

Nästa del är visst den sista. Blir intressant att se hur det slutar.

Tidigare delar i serien:
- Kill me Kiss me del 1
- Kill me Kiss me del 2
- Kill me Kiss me del 3

måndag 30 januari 2006

Salomos dom


Salomos dom
av Trude Brænne Larssen

Verkligen spännande att läsa den här boken och se vilka av mina och Susannes spekulationer som skulle visa sig vara sanna. "Salomos dom" är ju näst sista boken, så vi hade en del gissningar om hur det skulle gå för folk. De många trådarna i historien måste ju på nåt sätt gå mot sina slut. Men det hände faktiskt nåt helt nytt och oväntat också.

Redan på förhand hade jag gissat på att det skulle handla lite om vem som egentligen får vårdnaden om babyn. Jag ska inte avslöja för mycket, men det finns en baby i serien (omslaget kan ju ge en viss ledtråd om detta) och den har både biologiska föräldrar som kanske inte hade möjligthet att ta hand om den och i så fall fanns det villiga adoptivföräldrar. Titeln syftar väl på den där bibliska vårdnadstvisten som kung Salomo löste.

Naturligtvis finns det några personer i böckerna som får räknas som "onda" (inte till hundra procent kanske, men definitivt otrevliga) och de hade vi ju förstås hoppats skulle få sitt straff, och det verkar utvecklas åt rätt håll. Vi får väl se hur det blir i sista boken.

En liten besvikelse var att Eloísa-historien (de som har läst vet vad jag menar, men jag ska inte spoila för andra) från förra boken inte följdes upp här utan att hon bara skymtade förbi lite kort. Hoppas man får reda på hur det går i sista boken. Det tror jag nog man får. :)

Och så var det en hel del dramatik och jag undrar verkligen vad som ska hända i sista boken. Av den lilla aptitretaren (det som kommer stå på nästa boks baksida) verkar det som om det inte kommer saknas dramatik där heller.

Tidigare böcker i serien:
1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"
4. "Fortunas datter"
5. "Fedrenes synder"
6. "Grenseland"
7. "Mirakel"
8. "Den enes død"
9. "Som man reder"
10. "Tolvte time"

söndag 29 januari 2006

Dansar Elias? Nej!


Dansar Elias? Nej!
av Katarina Kieri

Elias och hans pappa har just flyttat till en lägenhet efter att tidigare ha bott lite bättre. Men det var ingen idé för Elias att byta skola när det bara är lite kvar av sista terminen i nian. Men det hade inte spelat nån roll för honom. Han har en kompis, och inte ens de står varandra särskilt nära. Elias är inte intresserad av nånting. Han vet att hans pappa är orolig för honom. Det är inget de pratar om (de pratar inte om nåt utom det allra vardagligaste), men han märker det på sättet som information om diverse aktiviteter "råkar" hamna på platser där Elias kommer hitta dem.

Det finns en annan sak han och hans pappa inte pratar om - Elias mamma, som gick ut genom dörren och aldrig kom tillbaka. Vad som hände med henne får man aldrig veta, man vet inte heller om Elias vet eller inte. Jag lyssnade på Katarina Kieri prata om boken på bokmässan 2004, och att läsaren inget får veta är visst ett medvetet beslut. (Jag minns inte om hon nämnde om hon själv visste.) Kanske har mamman frivilligt lämnat familjen, kanske är hon död. I vilket fall som helst så blev inte resten av familjen sig lik efter det.

Men plötsligt börjar det hända nåt. Andra människor börjar ta sig in i Elias liv. Det är den lilla granntjejen, den gamla tanten som bor under, och så är det tjejen på ju-jutsun (som Elias råkat bli övertalad att prova på, han är för passiv för att kunna säga nej), Julia med de brungröna ögonen. Dessutom blir Elias påmind om att det fanns en tid när han inte levde som om det fanns en vägg mellan honom och världen.

Bra bok, precis som "Ingen grekisk gud, precis". :)

fredag 27 januari 2006

JT LeRoy R.I.P.

Sin tidigaste barndom tillbringade författaren JT LeRoy i trygghet hos en fosterfamilj. Men när hans knarkande, prostituerade mamma blev arton kom hon och hämtade honom. Efter det präglades Jeremys (som J:et i JT står för, T står för det ironiska smeknamnet Terminator) barndom av misshandel, droger och sexuella övergrepp. (Under vissa perioder bodde han hos sina otroligt religiösa morföräldrar, men även där var misshandel en viktig del av vardagen.) Hans relation till mamman var komplicerad. Han ville gärna vara som henne, en flicka, en bättre hora än vad hon var.

I sina tidiga tonår var Jeremy narkoman och gatuprostituerad, men då blev han räddad av snälla människor som tog hand om honom. En psykolog uppmuntrade honom att skriva om sitt liv, och samtidigt började han lära känna författare som såg talang hos honom och även de uppmuntrade honom i skrivandet. Så småningom publicerades romanen "Sarah" (Sarah är mammans namn) som var starkt inspirerad av Jeremys uppväxt, men som samtidigt innehöll en stor dos fiktion och magi. Därefter kom "Hjärtat är bedrägligast av allt", som egentligen skrevs före "Sarah" och på ett mer verklighetstroget sätt skildrade episoder ur Jeremys (eller Jeremiah, som han kallas i boken). Det finns ytterligare något verk som inte har översatts till svenska.

JT LeRoy blev snabbt kultförklarad och omgav sig med en aura av mystik. Hans könsidentitet var minst sagt förvirrad och han hävdade att han var HIV-positiv. Även om han berättade mycket utlämnnande om sin barndom i sina böcker så var han tämligen förtegen om sitt nuvarande liv. Han sade sig vara ytterst blyg och de få gånger han syntes till var han förklädd med peruk och stora solglasögon. Istället för att som de flesta författare själv läsa ur sina böcker vid olika jippon så lät han sina vänner i kändisvärlden läsa åt honom. Han var kompis med mängder av kändisar, men för det mesta hade de aldrig träffat honom utan de brukade kommunicera med honom på telefon.

Det är bara det att JT LeRoy aldrig har funnits på riktigt. Tydligen har det länge funnits tvivel om hans existens och nu tycks det ha avslöjats en gång för alla att böckerna skrivits av Laura Albert, som även är identisk med den snälla kvinna som räddade JT från gatan. Det är även hon som har svarat på mail och det är hon som är den JT som folk har pratat med på telefon. Den fysiska person i peruk och solglasögon som folk har träffat är Laura Alberts svägerska Savannah Knoop. Alla kändisvännerna och alla fans är grundlurade. Det är riktigt fascinerande faktiskt. Den här bluffen har tydligen pågått i elva år!

Jag trodde att JT LeRoys böcker var undantaget som bekräftade regeln att självbiografiska böcker är dåliga. Men de var visst skönlitteratur hela tiden. Haha. Egentligen spelar det ju ingen roll vem som har skrivit böckerna eller hurpass verklighetsförankrade de är eller inte är. Jag tycker att de är bra, och då är de det i vilket fall som helst. Man kan fråga sig varför den riktiga författaren inte förlitade sig enbart på sina alster. Jag tror att det är för att publicitet är viktigt för att sälja böcker. Dessutom kanske många skulle tveka inför att köpa böcker om en barnprostituerad som faktiskt tyckte att det var ett normalt och trivsamt liv, även om det senare förstörde honom för livet - om det inte var så att de var baserade på verkliga händelser. Det gav henne dessutom tillträde till kändiskkretsar som hon troligen inte skulle kommit in i som en inte fullt så kultförklarad författare. Och framför allt så tror jag att hon tyckte att det var kul att konstruera JT LeRoy. Vilket konstverk liksom!

Avslöjningsartiklar:
- The Unmasking of JT Leroy: In Public, He's a She (De vill att du registrerar dig. Onödigt, användarnamn och lösenord fås enkelt på www.bugmenot.com.)
- Who is the Real JT LeRoy?

Äldre artiklar som kan vara intressanta:
- Looking for LeRoy
- The Cult of J.T. LeRoy

- JT LeRoys officiella hemsida

söndag 22 januari 2006

Nothing But Loving You


Nothing But Loving You
av Erica Sakurazawa

Jag gillar stilen på Erica Sakurazawas serier. (Har tidigare läst "Angel, "Angel Nest" och "The Aromatic Bitters".) Relationsdraman kan man väl kalla dem.

Nanako är en bortskämd modell som får sparken på grund av sina samarbetssvårigheter. Hon träffar en supersnygg kille - som dessvärre har en pojkvän. Fast han verkar ju inte direkt ointresserad för det. Nanako har också en pojkvän (eller nåt) egentligen, med det är mest han som är kär i henne. Vem ska hon välja? Och borde hon inte göra som alla säger och skaffa sig ett modelljobb som ligger på hennes nivå istället för lågstatusuppdrag?

Det står "parental advisory" och "18+" på omslaget, men det kan man ta med en nypa salt tycker jag...

lördag 21 januari 2006

Drama med Hilde


Drama med Hilde
av Vigdis Hjorth

Hilde Bøe är dramalärare och småbarnsmamma, och hon vet hur hon vill vara. Duktig och cool och snygg och smart och allt som är bra. Fast det är förstås något som hon är långt ifrån att leva upp till. Det viktigaste av allt blir därför hur hon uppfattas av omgivningen. Om hon ser en frisyr som hon tycker signalerar att kvinnan med den är på ett speciellt sätt, sån som Hilde skulle vilja vara, så måste hon genast klippa sig så. Och kommer hon sen på att hon borde haft en viss sorts örhängen till den frisyren, så kan hon tycka att det är väldigt pinsamt att träffa folk innan hon har hunnit skaffa sig såna. Såna här småsaker upptar alla hennes tankar och blir väldigt stora. Vad tror folk om mig? Verkar jag dum nu? Varför sa jag så, vad ska folk tycka om mig nu? Gjorde jag bort mig på festen igår?

Det är svårt att avgöra om Hilde Bøe är neurotisk eller normal. På ett sätt verkar hon ju helt störd faktiskt. Det kan ju inte vara normalt att låta oron över sin framtoning gå ut över familj och jobb. Men samtidigt så inser man ju att man ofta tänker så, och att leva efter devisen "Men vad ska folk tro?" är väl inte helt ovanligt. Jag hoppas ju att de flesta inte är lika illa som Hilde Bøe, men det kanske man är.

Jag har hört att det här skulle vara en rolig bok, men det vet jag inte riktigt om jag håller med om. Huvudperonen trasslar ju in sig i lögner och hamnar i knepiga situationer, men för det mesta så tycker jag inte att det är nåt att skratta åt. Det känns mer som om man skulle vilja tala om för henne att det inte är så viktigt vad folk tycker om henne, och att de antagligen inte ens lägger märke till vilken sorts nyckelring hon har.

Ranma ½ del 26 - Livets vatten


Ranma ½ del 26 - Livets vatten
av Rumiko Takahashi

Akane (som Ranma är förlovad med och egentligen tycker om även om han aldrig skulle erkänna det) har stuckit hemifrån. Nu bor hon i skogen hos en kille och hans farfar. En gång för länge sen räddade den här killen hennes liv, men eftersom han har exceptionellt dåligt minne så kommer han inte ihåg nåt av det. Skogen är bebodd av gigantiska versioner av vanliga djur, och en drake också tydligen. När Ranma och Ryoga kommer Akane på spåren börjar det dra ihop sig till en kamp mot draken, som har vaknat. Nu är det ju så att draken älskar att äta flickor, men tycker att pojkar smakar illa. Och så har vi ju Ranma, som skiftar mellan att vara pojke och flicka... :-D Roligt? Jadå, men det här är inte en av de delar i serien jag tycker är bäst. Om det nu är meningsfullt att se på pocketerna som enskilda delar istället för en del av en helhet.

- Ranma ½ del 1 - Den fantastiska källan
- Ranma ½ del 2 - Jägaren
- Ranma ½ del 3 - Svarta rosen
- Ranma ½ del 4 - Dödskyssen
- Ranma ½ del 5 - Katterna
- Ranma ½ del 6 - Splitteruppgörelsen
- Ranma ! del 7 - Skammen
- Ranma ½ del 8 - Romeo och Julia
- Ranma ½ del 9 - Det blå bandet
- Ranma ½ del 10 - Den magiska armringen
- Ranma ½ del 11 - Älskade bror
- Ranma ½ del 12 - Kampen mot rektorn
- Ranma ½ del 13 - Världens svagaste man
- Ranma ½ del 14 - Monsterkatter och jultomtar
- Ranma ½ del 15 - Spel och dobbel
- Ranma ½ del 16 - En källa till glädje
- Ranma ½ del 17 - Nabikis kärlek
- Ranma ½ del 18 - Djävulen från Zhou Quan Xiang
- Ranma ½ del 19 - Ön
- Ranma ½ del 20 - Ryogas seger
- Ranma ½ del 21 - Sådan far sådan son
- Ranma ½ del 22 - Ranmas mor
- Ranma ½ del 23 - Strumpbyx-Pelle slår tillbaka
- Ranma ½ del 24 - Myskhusets hemliga skatt
- Ranma ½ del 25 - En ny lärare

torsdag 19 januari 2006

Nu, imorgon!


Nu, imorgon!
av Annika Thor

En bok som utspelar sig under ett enda dygn, en majdag 1968. Vi får följa fyra ungdomar i Göteborg denna dag. Li, som är politiskt engagerad i Vietnamrörelsen men som inte får förståelse för sin kamp i skolan eller i hemmet. Men Anders är alltid på hennes sida. Anders är den förste i sin arbetarklassfamilj som ska läsa vidare. han kanske inte är så intreserad av Lis politiska åsikter alla gånger, men han är mycket intresserad av Li. Men det förstår hon inte ens.

Lis kompis Helena bor i en rivningslägenhet med många ljus och kuddar. I kväll ska hon berätta för Micke att hon väntar barn. Helena är lycklig och drömmer om att barnet ska få växa upp i ett kollektiv på landet. Frågan är hur Micke kommer ta beskedet. Det han värdesätter mest av allt är friheten och han jobbar nästan enbart för att kunna köpa en motorcykel. Han längtar efter att bara kunna sticka ifrån allt.

Jag gillar miljön - Göteborg och 1968. Men det saknas nåt för att jag riktigt ska kunna engagera mig i Li, Anders, Helena och Micke. Det blir lite platt, tyvärr. Men det är en helt okej bok om man vill läsa en roman om den här tiden.

En kul detalj förresten. Det nämns att Helenas mamma hade en ungdomsväninna vid namn Steffi. Det kan ju inte vara nån anan än Steffi i "En ö i havet" och de andra böckerna i den serien (som är bra, mycket bättre än "Nu, imorgon!"). Så Helenas mamma måste väl vara Steffis kompis Maj då. :)

onsdag 18 januari 2006

Kompani Orheim


Kompani Orheim
av Tore Renberg

Yes, biblioteket köpte in den här också! Och den är ännu bättre än den förra boken om Jarle, "Mannen som elsket Yngve" (som f.ö. även finns på svenska). Redan där var det ju helt klart att Jarles relation med sin pappa inte var helt bra. Då, när han gick på gymnasiet, var föräldrarna skilda och Jarle hade tagit sin mammas efternamn Klepp. Han träffade ändå pappan ibland. Varannan helg var tanken, även om det visst var lite si och så med det.

Men i början av 70-talet fanns det ett ungt nygift par, Terje och Sara Orheim, som fick en son som de döpte till Jarle. Terje Orheim var en sån man som alla tyckte om, en som spelade fotboll med grannungarna i trädgården och som var stolt över sin lilla familj. Och Sara var en snäll mamma, även om Jarle tyckte att det var synd att hon var sur på pappan ibland. Det är inte förrän Jarle blir äldre som han förstår vad pappan egentligen är för en. Så väl har Terje Orheim lyckats dölja sitt drickande. Men snart går det inte längre och den lyckliga lilla familjen är på väg mot sitt sammanbrott.

Jag rekommenderar båda böckerna om Jarle, men om jag ska välja bara en så blir det "Kompani Orheim". Jag måste läsa mer Renberg!

Mästerdetektiven Conan 10 och 11



Mästerdetektiven Conan 10 och 11
av Gosho Aoyama

Fler mordfall att lösa för Conan, och dessutom händer det en väldigt speciell sak. För en liten stund förvandlas han tillbaka till sitt riktiga, tonåriga jag. Tyvärr dröjer det inte länge innan han krymper till barnstorlek igen, men ändå! Och så introduceras ett par nya karaktärer (helt oberoende av varandra) som säkert kommer att återkomma. Det vore i alla fall kul om de gjorde det.

Tidigare delar i serien:
- Mästerdetektiven Conan 1
- Mästerdetektiven Conan 2
- Mästerdetektiven Conan 3
- Mästerdetektiven Conan 4-6
- Mästerdetektiven Conan 7-8
- Mästerdetektiven Conan 9

tisdag 17 januari 2006

Tolvte time


Tolvte time
av Trude Brænne Larssen

Dans och Haralds äktenskap utsätts för sin första stora kris. Kommer det överhuvudtaget överleva den? Det ser mörkt ut. Och som om Dan inte hade haft nog med att försöka reda ut detta så blir flera av hästarna i stallet allvarligt sjuka, bland dem Connie som har en särskild plats i Dans hjärta. Det var hästen hon och hennes morfar ägde på den tiden när Dan var en helt vanlig tjej som kämpade med ekonomiska problem, inte en rik arvtagerska.

Tor är som vanligt i trubbel, men fängelseprästen kämpar för att han ska få ett normalt och stadgat liv. Och ändamålet helgar som bekant medlen.

Den största chocken i boken är annars att en person sokm hade verkat relativt schysst den senaste tiden visar sig vara... inte det. Slutet är också minst sagt dramatiskt.

Susanne och jag har diskuterat massor om vad som skulle hända efter den här boken (och i denna, innan vi hade läst den). Vi har båda starka åsikter och förhoppningar om vad vi vill ska hända, men samtidigt farhågor om allt som kan gå snett. Och så är det bara två böcker kvar i serien. Hur ska det gå? Nu kan vi inte diskutera mer på en stund, för Susanne har läst nästa bok, "Salomos dom", och det har inte jag gjort än. Men jag hoppas ha den i min hand till helgen.

Tidigare böcker i serien:
1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"
4. "Fortunas datter"
5. "Fedrenes synder"
6. "Grenseland"
7. "Mirakel"
8. "Den enes død"
9. "Som man reder"

Lässtatistik för 2005

Meningslös lässtatistik för 2005

Precis som förra året och förra igen.

Antal lästa böcker: 263. Fler än förra året, men inte extremt i förhållande till tidigare år. Ca 40% var seriealbum. Rätt mycket.

Månad då jag läste mycket: Juli, 34 böcker.
Månad då jag läste lite: November, 11 böcker.

Språk:
Svenska: 184 st. (70%)
Engelska: 53 st. (20%)
Norska: 14 st. (5%)
Tyska: 11 st. (4%)
Jo, jag vet att det inte blir 263 tillsammans, men jag orkar inte räkna om dem. Det var fler tyska än jag trodde och färre norska, annars är det väl en rätt vettig fördelning.

Dessa författarna läste jag flest böcker av:
1. Rumiko Takahasi (17)
2. Margit Sandemo, Kerstin Sundh (8)
3. Gosho Aoyama (7)
4. Neil Gaiman (6,5) En halv för att "Good Omens" är skriven tillsammans med Terry Pratchett. :)
5. Frid Ingulstad, Yû Watase (5)

Jag vet att det är många som räknar ut hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare är, men jag har inte orkat göra det. Borde jag? Vad räknar man i så fall de böcker som är skrivna av en man och en kvinna (eller antologier som ju brukar innehålla författare av båda könen) som?

fredag 6 januari 2006

Mästerdetektiven Conan 9


Mästerdetektiven Conan 9
av Gosho Aoyama

Nu när Conan ser ut som en liten unge (egentligen är han i tonåren, men han har fått en mystisk drog av några brottslingar) så har han också fått kompisar i den åldern. Tillsammans brukar de leka detektiver och förvånansvärt ofta kommer de riktiga brott på spåren. Då blir det extra knepigt för Conan. Inte nog med att han måste lösa fallet utan att nån märker att det är han som gör det, dessutom måste barnen skyddas.

Han hinner dessutom lösa ett par andra mystiska mordfall i den här pocketen, när han är på resa med Ran och hennes pappa (den otroligt inkompetente) privatdetektiven. Bra manga. Förstår inte varför jag ligger så efter i läsandet av den. Tror det har kommit ut 15-16 delar redan och min syster har alla (jag lånar av henne).

Tidigare delar i serien:
- Mästerdetektiven Conan 1
- Mästerdetektiven Conan 2
- Mästerdetektiven Conan 3
- Mästerdetektiven Conan 4-6
- Mästerdetektiven Conan 7-8

............................................................

Och där var jag klar med år 2005 års böcker. Dags för nån sorts uppsummering. :)

torsdag 5 januari 2006

Mormor gråter och andra texter


Mormor gråter och andra texter
av Jonas Gardell

Jag har koncentrationssvårigheter när jag är ute och reser så det här var perfekt litteratur på bussen upp till Oslo. En massa korta texter så att man kan läsa en och en. Fast jag läste ju ut hela boken ändå... :)

Ja, texten "Mormor gråter" om det typiska svenska julfirandet fån helvetet är förstås med här. Och en massa annat också. Roligt, vemodigt och upprört om vartannat. Ja, ni vet väl redan ungefär vilken stil ni kan vänta er.

tisdag 3 januari 2006

Bok om Anna Walsh. Hurra!

Petra skriver att Marian Keyes ska komma ut med ännu en bok om en av de irländska systrarna Walsh. Tidigare har vi fått läsa om Claire i "Watermelon", Rachel i "Rachel's Holiday" och Maggie i "Angels". Även om jag inte gillade "Angels" så ser jag fram emot att läsa boken om flummiga Anna. Undrar om det blir en om den femte systern Helen också. Det vore kul. :)

Fans


Fans
av Fredrik Strage

Superintressant bok! Den här kommer absolut komma med på listan över årets bästa böcker.

Fredrik Strage har tagit sig an ämnet fans. Han har följt med en svensk Michael Jackson-beundrarinna till USA för att stödja idolen under den senaste pedofilrättegången, ringt på Darins dörr tillsammans med tonårstjejer, träffat mannen som följde efter Agnetha Fältskog och faktiskt blev ihop med henne, och en massa andra människor, som alla är fans av ett eller annat. En som Strage inte lyckades träffa, men ändå har skrivit ett kapitel om, är kvinnan som under många år förföljde Evert Taube och hans familj. Hon brände t.o.m. ner Taubes hus Sjösala!

Det finns också mer avsnitt som inte behandlar ett speciellt fan eller en fanskara utan mer om olika fenomen i stil med skrikande tonårstjejer eller stalkers. I kapitlet om Star Wars-fans ges även tillfälle att komma in på fanfic och slash.

Fascinerande. Läs!

Julstädningen och döden


Julstädningen och döden
av Margareta Strömstedt

En bok som jag köpte på antikvariat enbart baserat på baksidestexten. Hade inte hört talas om den innan. Men det visade sig vara en riktigt bra barndomsskildring, som enligt vad jag hittar på nätet ska vara självbiografisk. Berättaren är en tolvårig flicka som bor i en småländsk by. Hennes liv präglas väldigt av att båda föräldrarna är speciella. Pappan är frikyrkopredikant. Mamman orkar för det mesta inte lämna sängen, och ibland har hon sån ångest att hon bara skriker. Hon är dessutom från en fin familj och har svårt för mannens bondska vanor.

Det blir barnen som får sitta emellan. Huvudpersonen tar på sig väldigt mycket ansvar, mer än hon klarar av. Som när hon ska försöka klara av julstädningen. Hon tar ner alla gardiner och lägger dem i blöt, men hur ska hon hinna tvätta och torka och hänga upp dem innan jul igen? Storebrodern hjälper inte till så mycket som han borde, och lillebrodern är bara till besvär. Lillasystern är ofta ledsen.

Det ska finnas en bok till som hänger ihop med "Julstädningen och döden". Den heter "Församlingen under jorden" och ska handla om samma familj fast ur broderns perspektiv. Jag vet inte vilken av bröderna som avses. Det enda sättet att få tag på den verkar i alla fall vara på biblioteket. Tror nog jag ska låna den.

............................................................

Jo, det ska bli nån sorts uppsummering av läsåret 2005. Ska bara hinna skriva om alla böckerna jag läste under året först. Det är tre kvar.

Johanna, Hjärtat brinner



Johanna
Hjärtat brinner
av Li Österberg & Patrik Rochling

Fick de här båda seriealbumen i julklapp. "Johanna" hade jag läst tidigare (men jag hade önskat mig det alltså, det var en bra julklapp) och det visade sig att mycket av "Hjärtat brinner" redan hade publicerats i olika Allt för konsten-antologier. Men det är förstås vettigare att ha det samlat så här. Alla orkar väl inte hålla på och köpa massor av serieantologier.

Johanna är en trasslig och bestämd tjej, som ofta kan vara rätt påfrestande för omgivningen. Hennes ålder varierar i berättelserna. För det mesta är hon sexton eller tjugo, men det är även tillbakablickar från hon var yngre. I det första albumet har hon släpat iväg Klara, sin första seriösa flickvän, på en luffarsemester i Sverige - utan karta och kompass förstås. Hemma går hennes storasyster Helena och oroar sig. Johanna bor väl mer hos henne än hos deras mamma, hon trivs inte så bra där sedan hon fick styvpappa och ett gäng små halvsyskon.

"Hjärtat brinner" består av fem berättelser om Johanna och de omkring henne. Helena, Klara, mamman, Mia och Josef och allihop. Det vore nog roligt att vara med i hennes kompisgäng. :) Hoppas att det kommer fler Johannaserier i framtiden.

söndag 1 januari 2006

Sandhammaren


Sandhammaren
av Margit Sandemo

"Sandhammaren" är den andra boken i Margit Sandemos nya serie Trollrunor. Den utspelar sig på 1400-talet och handlar om unga Iliana som lever i ett litet furstendöme där fursten är ett riktigt slemmo. Hans yngste son Vaslav däremot är väldigt trevlig, rättrådig etc. I skogen sägs det att två övernaturliga väsen lever och fursten vill fånga in dessa p.g.a. deras krafter. Han lyckas också fånga den ena och håller den inspärrad. Eftersom Iliana visar godhet mot den osynliga varelsen får hon vissa egenskaper i gåva av den. Hon blir alltmer älvlik.

Fursten är hatad av folket och han flyr över Östersjön mot Skåne. Med sig har han den lilla skogsvarelsen i sin bur. Iliana och prins Vaslav (som hädanefter går under namnen Ilona, som är mer lättuttalat för skåningarna, och Ravn, Vaslavs andranamn som han fått av sin skånska mor) följer efter. Med sig har de den andra skogsvarelsen, som också den ger Ilona särskilda gåvor, och det vildsinta folk som kallas vargaklanen och som beskyddar de båda varelserna.

Boken har fått sitt namn efter Sandhammaren utanför den skånska kusten, en förrädisk plats där otroligt många skepp har gått under...

Efter att ha läst föregående bok var jag rädd för att den här boken skulle likna en av böckerna i Häxmästaren (en annan av Margits serier) lite väl mycket, men lyckligtvis blev det inte så. Annars har hon ju faktiskt en tendens att upprepa vinnande koncept... Mycket trassel med namnen förresten. Vaslav/Ravn köper jag och även namnbytet på bifiguren Rikissa/Rikke (det blir ju mer ett smeknamn), men kunde inte Iliana/Ilona antingen behållit sitt eller hetat Ilona från början? Trollrunor är en sån där mittemellanserie. Inte så bra som Sagan om Isfolket eller Häxmästaren, men inte heller dålig som vissa andra serier har varit. Åtminstone är det mitt omdöme efter de båda första böckerna.

Trollrunor:
1. "Skogen bortom dagen"

Music For Mechanics


Music For Mechanics
av Los Bros Hernandez

För ett par månader sen bestämde jag mig för att köpa och läsa alla Love and Rockets-seriealbum i rätt ordning. "Music For Mechanics" är del ett. (Fick del 2-5 i julklapp, så jag har att läsa ett tag framöver.) Det är knepigt att beskriva de här serierna. Dels är det tre olika personer som har skrivit dem, och det är inte så att varje person håller sig till en uppsättning karaktärer eller ens en och samma stil. Det är liksom relationer och explosioner, science fiction och dinosaurier, slapstick och helt vardagliga händelser. Allt faller mig inte riktigt i smaken, men tillräckligt mycket för att jag ska tycka att serierna värda att äga. :)

Andra Love and Rockets-album som jag har läst:

2. "Chelo's Burden"
4. "Tears From Heaven"
11. "Wigwam Bam"