söndag 29 november 2015

Sturemordet

Sturemordet
av Jakob Nilsson
Efter en roman av Stieg Trenter

Jag är inte så värst hemma i Stockholm, fast eftersom min syster bodde i Stockholm ett tag nyligen så har jag åtminstone lite bättre koll än förr. Jag gillar Jakob Nilssons version av Stockholm, även om det bara är någon enstaka gång jag faktiskt känner igen platserna. Fina miljöer från ett antal årtionden sedan. Precis som med "Färjkarlen", som jag läste både i serieform och romanform förra året, blir jag även den här gången sugen på att läsa deckaren som ligger till grund för serieboken.

Harry Friberg besöker som vanligt Sturebadet, gör en del observationer (som han ju ofta gör) och plötsligt kommer ett lik neddråsande genom glastaket. Mannen var alltså död redan innan fallet. Men hur har en död man – mördad! – hamnat på Sturebadets tak?

torsdag 26 november 2015

Kort kjol

Kort kjol
av Christina Wahldén

Den här boken läste jag förstås på grund av debatten som uppstod när en skola i Värmland plockade bort den från undervisningen. Föräldrar hade ifrågasatt att eleverna läste den. Censur och svagt av skolan av vika sig för påtryckningar, tyckte vissa. Det är viktigt att diskutera övergrepp, och det är väl inte så farligt med hemska våldtäktsscener i en bok jämfört med att samma saker händer i verkligheten. Skolan och föräldrarna kände sig missförstådda. Jag läste sedan att föräldrarna hade tyckt att problemet var just att man bara läste boken och inte diskuterade innehållet. Nu vet jag ju inget om undervisning, men där kan de kanske ha en poäng. Det blir kanske lite konstigt att läraren säger till eleverna att läsa en bok om en grov våldtäkt, och sedan inte diskuterar handlingen? Som att det är inte är något särskilt med det. Men nu verkade det ju som att de skippade hela grejen – ingen bok och ingen diskussion – i stället för att lägga mer tid på att prata om boken. Om det är så, så är det synd. Sedan behöver man förstås inte läsa just "Kort kjol". Det måste ju finnas fler böcker på samma tema, om man har invändningar mot den här.

Själv tycker jag nog att "Kort kjol" är i kortaste laget (förlåt, inte meningen att vitsa). I ett inledande kapitel möter vi Myran ett år efter våldtäkten. Hon har inte återhämtat sig psykiskt än, och ska nu bo hos en fosterfamilj på landet ett tag. Stackars Myran, som till råga på allt elände har en mamma som inte förmår stötta sin dotter utan begraver sig i postorderkataloger i stället. Myran måste försöka orka be andra om hjälp i stället – bästa kompisens mamma, advokaten, mamman i fosterfamiljen. Efter det första kapitlet backar vi ett år och får en kronologisk beättelse om händelserna kring våldtäkten, polisanmälan, Myrans reaktioner, omvärldens reaktioner (skolan! bostadsområdet!) och så rättegången. Den första rättegången. För Myran får veta att domen har överklagats, så nu måste hon igenom hela den grejen en gång till. Men om det förtäljer inte historien. Perfekt om man vill bli indignerad (och det ville man), bra och sakligt med all fakta om själva rättsprocessen, men jag hade gärna sett att boken hade varit längre. Det känns så kortfattat, och dessutom hade jag ju gärna velat se Myran komma ut på andra sidan. Men om man vill berätta om något viktigt för så många ungdomar som möjligt är det säkert bra att skriva en kort och lättillgänglig bok.

onsdag 25 november 2015

Vad det såg ut som

Vad det såg ut som
av Helena von Zweigbergk

Detta är faktiskt det enda jag har läst av Helena von Zweigbergk. Det har inte blivit av att läsa "Ur vulkanens mun", som hyllades i var och varannan blogg för ett par år sedan. Inte hennes deckarserie heller, trots att jag till och med har ett par av böckerna i hyllan. Jag har ju hört att hon ska vara så duktig på jobbiga känslor. "Ur vulkanens mun" handlar väl om ett äktenskap som håller på att gå under? "Vad det såg ut som" är kanske en smakbit på det här, skildringar av jobbiga känslor tänker jag. Huvudpersonen, hon är väl ungefär tolv år, är en sån som är idealistisk och fruktansvärt orolig över allt hemskt i världen. Jag tycker att jag känner igen känslan av att planera något som man plötsligt inser inte kommer funka, men då har man kommit lite för långt i planeringen för att kunna sluta. Det var mycket kortare väg från idé till (eventuellt) genomförande på den tiden.

måndag 23 november 2015

Arvesynd

Arvesynd
av May Grethe Lerum

Jag ber om ursäkt för eventuella spoilers.

De flesta har kommit över släktens fiendskap med Storlendetsläkten. De flesta av de som var inblandade i fejden är borta nu. Men Johanna kan inte glömma allt det onda som har hänt, och förbjuder sin dotter Reina att ha något med Storlendet att göra. Men nu har Reina förstått att hon vill ha Arill Storlendet och ingen annan.

Samtidigt kan man verkligen undra vad Reinas halvsyster planerar. Typiskt sådana här serier att ha någon som är i det närmaste ond, eller åtminstone förstör för folk. De är lite som såpor på det sättet. Ja, på de flesta sätt kanske.

Livets døtre:
1. Bøddelens kvinne
2. Marias bok
3. Blodsbånd
4. Brutte lenker
5. Soningstid
6. Veier over hav
7. Øye for øye
8. Vinterfrukt
9. Fortidens synder
10. Opprør
11. Slavenes by
12. Solefall 
13. Englenes dans 
14. Nymånenatt 
15. Når dagen gryr 
16. Stormsyn 
17. Nattvandring
18. Ukjente stier 
19. Fredløs
20. Trollkatt
21. Veiskille 
22. Mørke makter 
23. Fremmed måne 
24. Å jage en drøm 
25. Malstrøm 
26. Steinhjerte 
27. Vardene tennes 
28. Speil i sølv 
29. Til verdens ende
30. Savnets stemme

söndag 22 november 2015

Den femte systern

Den femte systern
av Mårten Sandén

Jannike Faltin har haft en jobbig uppväxt. Hennes pappa dog tidigt och hennes mamma är missbrukare. Jannike har bott på en mängd anstalter och i fosterfamiljer, och hon har varit i klammeri med rättvisan av oväntat många olika anledningar. Men det sista året har varit lugnt. Hon trivs på sin praktikplats på ett hembygdsmuseum, och kommer bra överens med sin chef Elisabeth. Fast lugnet är definitivt över när ett oknytt rusar in med sikte på att döda Elisabeth ...

Det finns en hemlig grupp inom polisen som tar hand om såna här fall, med övernaturliga kopplingar. Jag kommer så klart att tänka på tv-serien Jordskott, som kryllade av troll och andra väsen från folktron. Där finns också specialpoliser som sysslar med sådana fall. I fallet med "Den femte systern" så fanns det en gång en präst som försökte tillkalla djävulen, och det finns en profetia knuten till det fallet. Och det verkar som om både Jannike och Elisabeth har roller att spela i den profetian.

Mårten Sandén skriver väl mest för barn? Jag antar att de böckerna är lite annorlunda än den här. Det verkar bara vara serien om Jannike Faltin som är för ... ja, inte min åldersgrupp, men för tonåringar/unga vuxna. "Den femte systern" är den enda av hans böcker jag har läst. Och den gillar jag verkligen. Framför allt gillar jag att här sparas det inte på effekterna. Det känns som att ingen idé har varit för galen för att användas, och ändå (eller på grund av det?) funkar historien så himla bra. Jag trodde att den skulle sträcka sig över hela trilogin, men av slutet att döma så är delarna mer fristående än så. Det blir spännande att se vad som händer i de andra två böckerna om Jannike.

fredag 20 november 2015

Speciella omständigheter

Speciella omständigheter
av John Ajvide Lindqvist

Mer Halloweenläsning. En novell om ett lyckligt par som väntar sitt första barn och behöver en större bostad. Hus i stockholmstrakten, ett som de har råd med alltså, är inte lätta att hitta. Så dyker det upp ett hus till ett misstänkt lågt pris. Men det verkar faktiskt inte vara någon hake med det, inga fuktskador, inga tokiga grannar. Det vill säga, säljaren kräver att mäklaren läser upp ett meddelande om "det dolda felet". Men det är ju fullständigt befängt ...

En sån himla tur att jag läste den här novellen en förmiddag. Fast den var nästan ännu läskigare när jag tänkte på den senare.

Die komische Frau

Die komische Frau
av Ricarda Junge

Jag läste den här boken på svenska ("Stalinhusen") för några år sedan och gillade den. Den handlar om Lena, som är inflyttad till Berlin med man och son. Fast nu har hon och mannen just separerat, så hon bor ensam med lille Adrian. Lägenheten ligger i det som var Östberlin, och många av grannarna har bott där sedan långt före murens fall. Och ärligt talat är det flera av dem som Lena inte är särskilt förtjust i. Att Lena bor i öst har betydelse för berättelsen. Hon är själv uppvuxen i Västtyskland, och delar inte samma erfarenheter som grannarna. Men hon har också en koppling till Östtyskland.

Men att jag läste boken för några veckor sedan (vid Halloween) berodde förstås på den obehagliga och spöklika stämningen. För det händer konstiga saker i Lenas lägenhet. Apparater slås på av sig själva. Fönster öppnas. Adrian pratar om "den konstiga tanten", men längre än så räcker inte hans ordförråd. Är det en fantasifigur, eller tar någon sig in i lägenheten osedd? Eller är det Lena som håller på att bli galen?

Jag tyckte lika bra om boken den här gången, och det var kul att läsa den på tyska. Några nya ord:
Kommilitone - kurskamrat
Kita - dagis (kort för Kindertagesstätte)
Stofffrosch - Inte ett svårt ord egentligen (betyder tyg-groda), men lägg märke till att det är tre likadana bokstäver i rad. Min syster har sagt att man skriver så på tyska, men jag har aldrig lagt märke till det tidigare. Jag lade förresten märke till samma sak i en svensk bok nyligen, det var nog inte riktigt meningen.

torsdag 19 november 2015

Skrøner fra oldemors tid

Skrøner fra oldemors tid – og smått og godt fra nyere tid
av Margit Sandemo
Illustrerad av Finn Graff

Den här boken kom ut för ett par år sedan och de sades då att den skulle bli Margits sista bok (men senare har det kommit en till ändå). Hon ville gärna att det skulle bli ett jämnt antal, så för att få till det så skrev hon en historisk trilogi och så den här boken, som är annorlunda än hennes andra böcker. Det här är ett urval av roliga historier, skämtteckningar, citat och anekdoter som hon tycker är roliga. Man kan nog känna igen humorn från romanerna. Det är ju en hel del skämt och dråpliga situationer i demockså. Som titeln antyder så är det mycket här som inte är riktigt modernt. Och det är väl osannolikt att läsaren skrattar åt varenda skämt. Ibland är det snarare kuriosa. Men en del är fortfarande rätt kul.

onsdag 18 november 2015

Alla vill bara gå hem

Alla vill bara gå hem
av Daniel Sjölin

Samtid och framtid i en oroväckande blandning. Uppskruvat och lekfullt beskrivs alla vardagens jobbiga händelser, allt som måste göras på dagarna (så att man äntligen kan få gå hem), men också en framtid där allt har gått åt helvete.

måndag 16 november 2015

Nekyia

Nekyia
av Li Österberg

Omläsning av fina "Nekyia", som jag läste för några år sedan. Om en märklig dag i dödsriket, när några levande har lyckats ta sig dit. Jag höll på att säga att jag gillar den för att både människor och gudar är så mänskliga här, men det är ju just vad gudarna inte är. Gudar och människor kan inte riktigt förstå sig på varandra.

Jag är lite dålig på att hålla koll på kommande utgivning (av samtliga författare), men när jag kollar Li Österbergs blogg nu så verkar det vara en ny seriebok på gång, även den med handling hämtad ur den grekiska mytologin.

måndag 9 november 2015

Vandring i mörkret

Vandring i mörkret
av Margit Sandemo

Vetle är fjorton år och inte direkt mogen för sin ålder när han får ett uppdrag av en av Isfolkets mystiska beskyddare. Det finns risk för att Tengel den Onde vaknar ur sin dvala och det får han inte göra. Det ska komma en utvald vars uppgift det är att försöka besegra anfadern, men denne är inte ens född än. Vetle måste omedelbart resa till Spanien för att förhindra katastrofen.

Men det är 1916 och i Europa pågår redan en katastrof. På något sätt måste Vetle ta sig över västfronten. Dessutom har Tengel den Onde, som även ur sin dvala kan dirigera sina underhuggare, valt ut ett alldeles särskilt vapen för att döda Vetle. Som om det inte vore nog upptäcker Vetle att han måste ta ansvar för andra människor. Det är inget han är van vid.

Jag hade för mig att det var familjen (alltså de nulevande av Isfolket) som bestämde att Vetle skulle göra resan (hade det inte varit rimligare med 22-årige André, som var huvudperson i boken före?), och det verkade en smula omdömeslöst. Men det var visst förfäderna, och dem kan man ju vänta sig lite vad som helst av. Det här är inte en av de böckerna man minns, även om det är en ganska spännande berättelse och man får en del nya pusselbitar till Isfolkets bakgrund.

Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden 
4. Längtan  
5. Dödssynden 
6. Det onda arvet 
7. Spökslottet 
8. Bödelns dotter 
9. Den ensamme
10. Vinterstorm
11. Blodshämnd 
12. Feber i blodet 
13. Satans fotspår 
14. Den siste riddaren 
15. Vinden från öster
16. Galgdockan  
17. Dödens trädgård 
18. Bakom fasaden 
19. Drakens tänder 
20. Korpens vingar 
21. Vargtimmen 
22. Demonen och jungfrun 
23. Våroffer 
24. Djupt i jorden 
25. Ängel med dolda horn
26. Huset i Eldafjord
27. Synden har lång svans 
28. Is och eld 
29. Lucifers kärlek 
30. Människadjuret 
31. Färjkarlen
32. Hunger
33. Nattens demon 
34. Kvinnan på stranden

söndag 8 november 2015

En smakebit på søndag (Kort kjol)

http://gronneskoger.blogspot.se/2015/11/hva-er-passende-litteratur-en-smakebit.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Idag tar Mari upp debatten kring Christina Wahldéns "Kort kjol", som en skola i Värmland nyligen beslutade att sluta använda i undervisningen p.g.a. skildringen av en våldtäkt. Boken handlar ju om det, och om allt som huvudpersonen måste gå igenom efteråt med polisutredning etc. Så det låter ju som ett ganska märkligt beslut ... Nu har man väl säkert inte fått reda på allt som ledde till beslutet, men det lät ju inte precis som om de slutar använda den här boken för att de har köpt in en nyare bok på samma tema (t.ex. "Villig" av samma författare) eller en som de tycker är bättre.

Jag har inte läst "Kort kjol", och plötsligt känns det som ett måste att ha koll på den. När jag var på biblioteket tidigare i veckan så var detta en av de böcker som jag lånade. Så då börjar jag väl läsa den nu då.
Det är ett år sedan nu.
Precis ett år sedan, Ett år sedan det där hände. Det onämnbara, det obegripliga, det otänkbara. Tänk om hon kunde spola tillbaka bandet sådär en trehundrasjuttio dagar och börja om. Rewind. Då hade det aldrig hänt. Aldrig. Då hade allting varit annorlunda nu.
(Christina Wahldén, "Kort kjol", s. 7-8)

lördag 7 november 2015

Lighthousekeeping

Lighthousekeeping
av Jeanette Winterson

När flickan Silver blir föräldralös adopteras hon av den blinde fyrvaktaren Pew. Ända sedan fyren byggdes har en Pew vaktat den, och ibland är det som om alla Pews är densamme. En av de viktigaste sakerna en fyrvaktare har att göra, får Silver lära sig, är att bevara och berätta historier. En av historierna, nästan större delen av boken, är den om Babel Dark, prästen som var son till mannen som lät bygga fyren, och som verkade i den lilla kuststaden på 1800-talet.

Jag har inte läst mycket av Jeanette Winterson tidigare, bara "Det finns annan frukt än apelsiner" och det var länge sedan. Så jag hade egentligen ingen aning om hur hon skriver. Handlingen lät minst sagt märklig, så därför har den blivit liggande länge. Så drog jag "Lighthousekeeping" från min lottring och tänkte att den är nog helt okej ändå. Det visade sig vara en väldigt fin bok. Språket är underbart. Och nu är det ju så bra att det finns en mängd Winterson-böcker som jag har kvar att läsa.

fredag 6 november 2015

5 x bingo

Det är ganska länge sedan den senaste uppdateringen av min bingobricka. Men jag läste fler såna böcker i somras. Men jag siktar på att fylla hela brickan. 4/5 nu. Fem bingorader.
De gula och orange rutorna är de senaste.

Has been on your TBR for longer than two years: "Sjöjungfrun" av Camilla Läckberg. Det var visst några år sedan jag läste föregående bok.

With a family member (wife, son, uncle, etc.) in the title: Efter lite letande bland mina olästa böcker hittade jag "Let's Kill Uncle" av Rohan O'Grady.

Free square: Här blev det en till som har legat på hög i över två år, nämligen "Paper Towns" av John Green.

An academic/campus novel: "Lucky Jim" av Kingsley Amis.

By an author with American Indian/First Nations/Indigenous heritage: Det kan mycket väl hända att jag hade en lämplig bok hemma, men jag har inte så bra koll på alla författares bakgrund. Det fick bli en tur till biblioteket för att låna en bok jag redan var intresserad av att läsa, "Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian" av Sherman Alexie.

Allt har sin tid

Allt har sin tid
av Alva Dahl

Berättaren är en ung kvinna som studerar tyska (ett val hon ofta tvingas försvara) och nu ska hålla en kvällskurs i språket. En av eleverna är någon hon inte hade förväntat sig att se. Och mer än så är det väl onödigt att säga om handlingen. Händelser har förminskats, tankarna förstoras upp. Som de ju gör.

tisdag 3 november 2015

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
av Sherman Alexie

Den här boken lånade jag på biblioteket för att få ett kryss i bokbingots ruta för "By an author with American Indian/First Nations/indigenous heritage". Vilken tur att den var fantastisk! En riktig sträckläsningsbok. Arnold är född med vattenskalle och som en följd av det stammar han, har lätt att få huvudvärk m.m. Han är ganska liten och mesig, och nördigast i Spokanereservatet. Som tur är har han bästa kompisen Rowdy, som är heltokig och slåss med alla, som kan beskydda honom. Det mesta på reservatet är ganska eländigt. Sjukvården är inget bra, och inte skolorna heller. Juniors föräldrar, Rowdys pappa och en hel massa andra vuxna är alkoholister. Fast Juniors mamma håller sig nykter numera, och hans pappa är snäll även om han ibland försvinner under sina suparperioder.

Junior gillar att rita skämtteckningar och han är intresserad av skolarbetet. Av en lärare får han rådet att söka sig till en annan skola, en bättre skola utanför reservatet. Junior inser att det vore det bästa, men hur ska han klara sig på en skola där den enda andra indianen är skolans maskot och där alla andra elever har något så exotiskt som framtidstro? Och hur ska han klara sig hemma i reservatet när alla andra, inte minst Rowdy, anser att han är en svikare? Man hade nog inte haft några större problem med att förklara jantelagen för folk i reservatet, om man säger så.

Av handlingen att döma så skulle man inte tro det, men det här är en jätterolig bok. Läs, läs!

måndag 2 november 2015

Lucky Jim

Lucky Jim
av Kingsley Amis

Jim Dixon har en sorts provanställning på ett universitet någonstans i England. Han siktar på en akademisk karriär inom historia, trots att han tycker att historia är helt ointressant. Men det verkade enklare än något annat ämne och det var relativt lite konkurrens. Han avskyr professor Welch, som är hans handledare. Egentligen så ogillar Dixon de flesta andra människor mer eller mindre. Han är verkligen inte särskilt sympatisk, men det är ingen annan i boken heller. Man är ändå på Dixons sida, för han är så himla mänsklig. Han är sur och småsint, avundsjuk på andras framgångar och hämndlysten, och han lyckas hela tiden göra bort sig på olika sätt (ibland för att han är blyg, ibland för att han beter sig som en idiot). Alla som nånsin har gjort en grimas vid tanken på en annan människa kommer känna igen sig.

Det är en rolig bok, inte minst på grund av de träffsäkra formuleringarna, men kanske inte riktigt så rolig som man har hört att den ska vara. Den kändes också lite seg. Ibland är ju böcker sådär, att jag nästan inte vet om jag gillade den eller inte.

Det här är min academic/campus novel i bokbingot.

söndag 1 november 2015

Dimmig hyllvärmare

P.g.a. omtapetsering är en del av mina böcker undanstuvade just nu, så jag kan inte räkna min SUB idag. Jag får räkna ihop den i efterhand i stället. Men däremot är det inget som hindrar att jag drar en lott för att se vilken av mina hyllvärmare som ska bli läst den här månaden.

Det blev nummer 51, vilket är "Dimridåer" a.k.a. Svenska folkets debutroman. Det verkar ha funnits (kanske finns den fortfarande) en webbsida kallad Ordet är fritt, där man varje månad kunde skriva ett nytt kapitel i en deckare. Sedan röstade man fram vilket som skulle bli månadens "riktiga" kapitel. Och så fortsatte man så tills deckaren var klar. Varje kapitel är alltså skrivet av olika amatörförfattare. Det kan vara intressant att se hur det blev.

Hägring

Hägring
av Oline Stig

En grupp bekanta har alla en gemensam vän på facebook. Alla har mycket meningsfulla samtal med henne. Men det är också något med henne som inte riktigt stämmer.

Det här kan inte ha varit lika vanligt före internet. Men vad vet man egentligen om sina vänner, speciellt om de som man aldrig har träffat i verkligheten? Och spelar det någon roll om de inte riktigt är den de säger sig vara?