måndag 31 oktober 2005

Kill me Kiss me del 3


Kill me Kiss me del 3
av Lee Young You

Mer trassliga identiteter och gängbråk. Den ofrivilliga slagskämpetjejen Que-Min är kär i den rätt tjejige killen Jung-Woo. Fast han lever så mycket i sin egen lilla värld at han inte ens vet vem hon är. Och gängledaren Ghoon-Ham bestämmer med ofelbar logik (samt oförtäckta hot) att eftersom Jung-Woo har snott hans tjej så måste Que-Min bli ihop med honom (Ghoon-Hahm alltså). Vänta lite här! kan Que-Min få ett ord med i laget? Nehej, inte det nej.

Den här serien påminner rätt mycket om två andra koreanska serier jag läser, Snow Drop och I.N.V.U., men Kill me Kiss me är nog den som innehåller mest humor. Undrar varför det ges ut så många koreanska serier med likartade teman förresten. Borde det inte finnas lite mer bredd på utgivningen? Det finns med minst en fotomodell bland de viktigaste karaktärerna i var och en av de tre serierna också.

Koreanska namn är förresten ännu svårare än japanska att komma ihåg. Undrar om jag kommer bli bättre på det nån gång.

Tidigare delar i serien:
- Kill me Kiss me del 1
- Kill me Kiss me del 2

söndag 30 oktober 2005

Skräckens hus


Skräckens hus
av H. P. Lovecraft

Jag har hört att det är svårt att översätta Lovecraft och att han helst kanske borde läsas på engelska, men nu var det den här de hade på den lilla lokala bibblan. (Som för övrigt är stängd p.g.a. flytt till nya lokaler och därför får man ha böckerna superlänge.) Men jag vet inte, man måste väl nästan vara kännare för att uttala sig om sånt. Det är jag absolut inte, det här är första gången jag läser nåt av Lovecraft. Känner dock till en smula om hans egna mytologi, eller vad man ska kalla det för, helt enkelt för att internet är fullsmockat av nördiga parodier. Neil Gaiman har t.o.m. skrivit en (Shoggoth's Old Peculiar). Poppy Z. Brite har skrivit en egen version av en av novellerna som fanns med i "Skräckens hus" (hennes berättelse heter His Mouth Will Taste of Wormwood, originalet heter The Hound). Ja, alla som skriver modern skräck ska ju tydligen vara efterförljare till Lovecraft. Och jag kände en som brukade spela ett rollspel med Lovecrafttema. Klart att jag förr eller senare måste läsa nåt som han har skrivit.

"Skräckens hus" är en samling skräck- och fantasynoveller. De är helt okej, men jag är inte ett övertygat Lovecraftfan än. Jag kan dock tänka mig att läsa mer av författaren, så än finns det hopp. :) Jag måste ju läsa mer, för i den här novellsamlingen fanns det ju nästan inget alls som hade med alla de där skumma varelserna, Cthulhu och de andra, att göra.

Pojken i skogen


Pojken i skogen
av Mats Jonsson

Jag läste att Mats Jonsson har, eller har haft, planer på att skriva om hela sitt liv i serieform. I "Pojken i skogen" tar han sig an barndomen. (Tidigare har han skrivit "Unga norrlänningar" och "Hey princess". Utan att ha nån som helst aning om hur det egentligen ligger till så tror jag att den senare ingår i projektet och att "Unga norrlänningar" kom till innan den idén var riktigt färdig.) Både de fina minnena och de som inte är så fina. Mest av de senare, känns det som. Det är så mycket som är skrämmande och obegripligt för barn.

Men bra. :) Läs. Fast en varning utfärdas för de läsare som lider av pinsamhetsfobi.

fredag 28 oktober 2005

Fynd!!!


Se vad Wettergrens vid Backaplan hade i sina gömmor! Alltså, jag köpte ett ex av den här boken för en smärre förmögenhet på Tradera. Den är väldigt svår att få tag i. Jag läste den och sen fick Kristin den i present.

Och så var jag alltså i en Wettergrensbutik och rotade i en fyndkorg - och vad låg det där? TVÅ "Lindas samlade"! (Kanske fler, jag grävde inte så djupt.) Och gissa vad de kostade. Tjugo kronor! Så nu har både jag och min syster varsitt exemplar. :) Jag har den blå, Malin ville ha den gröna. Kul grej att de olika upplagorna (antar jag) har olika färg. :)

torsdag 27 oktober 2005

Främlingen


Främlingen
av Albert Camus

Se, jag har läst en Klassiker! *duktig*

Boken börjar med att huvudpersonen Mersaults mor har dött och han reser till hennes begravning. Sedan fortsätter det med att han träffar en tjej, umgås med grannar och så råkar han mörda en arab (det utspelar sig i Nordafrika, men det verkar som om Mersault bara umgås med fransmän). han blir gripen och ställd inför rätta. Men Mersault betraktar liksom det mesta på avstånd. Han verkar inte bry sig så mycket.

Om jag hade haft nån koll på existentialismen så hade jag säkert kunnat säga nåt begåvat om "Främlingen", men nu har jag inte det. "Solen står för det existentiella", var det nån som sa i en bok jag läste. ("Kårnulf was here"?) Men ändå, det är en helt okej bok som inte är svår att läsa. Det låter kanske som om jag inte fick ut så mycket av den, men nåt blev det i alla fall. Faktiskt.

............................................................

Nån mer än jag som har sett en TV-serie som hette Skuggornas hus? Visst var det väl i den som en av skoleleverna som läste Camus och försökte vara djup hela tiden? Och i slutet erkände han att han aldrig hade förstått nåt av böckerna. :-D

Hmm, den TV-serien tycks vara baserad på en bok. Måste läsa!

måndag 24 oktober 2005

Sköna bröst


Sköna bröst - en kärleksförklaring till liljekullar, taxöron och meloner
(antologi)

Undrar om det blir ovanligt många som går in och kikar på det här inlägget. :)

"Sköna bröst" är en antologi med texter, fotografier och teckningar som alla har med bröst att göra. Hur idealen har växlat genom tiderna (ska de vara små, stora, döljas, visas upp?), hur bröst skildras på film och i böcker, massor av personliga betraktelser från diverse författare, krönikörer och allt vad de nu är, recept på "Mätressens behag" etc. Faktiskt en riktigt kul bok. :)

Och varför gör man nu en sån här bok? Jo, för att samla in pengar till bröstcancerforskningen så klart. Den här rosa bandet-kampanjen är ju i full gång och det är med anledning av detta som boken säljs. Det är Lindex som ligger bakom och det är där man kan köpa boken. Jag tror inte den finns på andra ställen, som bokhandlar och så. Verkar vara Lindex och inget annat som gäller. Den kostar 119 kr och överskottet går till bröstcancerforskning. Fast hur mycket det blir får man inte reda på. Lite dumt. Rör det sig om fem kronor eller femtio, liksom? Kunde de inte ha dragit till med nån ungefärlig siffra?

torsdag 20 oktober 2005

Som man reder


Som man reder
av Trude Brænne Larssen

Det händer en hel del med folket på Holmegaard. Dan(iella) och Harald är lyckligt nygifta, men det finns en del bekymmer. Dels är det en otrevlig rättegång som Dan måste vittna i, och dessutom verkar det som om den "daglige lederen" på Holmegaard, Irene Wembley, kanske har ljugit om sitt förflutna. Är det verkligen så att hon lever i skräck för sin före detta make? Det är inte hans version av saken, och Harald tycker att han verkar övertygande. Och Dan har ju redan upptäckt att Irene har ljugit för henne tidigare. Är det här också bara ett påhitt?

Gudruns stora dröm är att bli professionell jockey. Nu är kanske målet inom räckhåll, men då måste hon prioritera på ett sätt som alla (inklusive läsarna, utgår jag ifrån) tycker är helt vansinnigt...

Och så har vi Dans kompis Tor, som alltid lyckas trassla till det för sig. Han har ju suttit i fängelse ett bra tag nu, men snart kanske det kommer ordna sig för honom. Om han inte gör nåt dumt i nästa bok. Jag är rädd för att han kanske kommer göra det.

Spännande bok. Här är det ingen brist på dramatik. Längtar redan efter nästa bok, som kommer i slutet av november. Ja ja, det är ju bara en månad dit.

Tidigare böcker i serien:
1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"
4. "Fortunas datter"
5. "Fedrenes synder"
6. "Grenseland"
7. "Mirakel"
8. "Den enes død"

onsdag 19 oktober 2005

Drängen i Klingre: Andreas Olofssons dagbok 1810-1811


Drängen i Klingre: Andreas Olofssons dagbok 1810-1811
av Bo R. Holmberg

Andreas är dräng på gården Klingre i Ångermanland. Hans husbonde är en ond man. Han slår djuren, han slår sin fru och hennes föräldrar. Ibland är han borta och då kan alla andas ut, men när han är hemma så lever man i skräck. Han sprider en hemsk stämning. Inte konstigt att gamla Margareta önskar att man kunde göra sig av med honom. Men det är väl ingen som menar allvar med det, eller?

Oj då, den här boken var mycket mörkare än jag hade förväntat mig. Men den var klart läsvärd. Och det är inte bara elände. Det finns bra saker i Andreas liv också.

Andra böcker i samma serie:
- "Slavhandlaren och silverskatten: Carl Lindebergs dagbok 1743" av Tomas Blom
- "När ryssarna kom: Clara Sophia Lindhes dagbok 1719" av Börje Isaksson
- "Andarna dansar: Siselia Jonsdotters dagbok 1772" av Maud Mangold

tisdag 18 oktober 2005

Anansi Boys


Anansi Boys
av Neil Gaiman

Fat Charlie Nancys stora fasa här i livet är pinsamheter. Tyvärr tillhör han den sortens människor som gör bort sig. Men det var värre innan hans mamma lämnade hans pappa och flyttade till England. Charlies pappa var verkligen pinsam. Namnet Fat Charlie var t.ex. hans fel. Charlie är inte tjock, men han var det under ett par år när han var liten. Men det är så att om hans pappa en gång har namngett något så hänger det namnet kvar. Folk som aldrig har träffat Charlie eller någon av hans vänner eller släktingar för kommer snart börja kalla honom Fat Charlie.

Men nu är Fat Charlies pappa död. Och det är i samband med det som Charlie får veta att hans pappa var en gud, tricksterguden Anansi, spindeln. Eh, säääkert. Men plötsligt en dag står en främling utanför Fat Charlies dörr och säger att han är Charlies bror Spider och är det inte dags att de två lär känna varandra. Spider har ärvt alla Anansis gudomliga egenskaper.

Han är snygg och charmig, och att utföra diverse mirakel är en smal sak för honom. Snart har han vänt uppochner på Fat Charlies trista liv. Och nej, inte på ett bra sätt. Fat Charlie vill bli av honom, men Spider trivs så bra att han inte tänker ge sig av. Hur blir man egentligen av med asjobbiga släktingar som vägrar åka? Nja, jag rekommenderar inte att man gör som Fat Charlie i alla fall.

En rolig bok. :) Ett par skräckaktiga bitar (som egentligen inte är så skrämmande), men i huvudsak en komedi.

Ett extra plus, som gör att jag får ett lite speciellt förhållande boken, är att Neil Gaiman hela tiden har skrivit om bokens tillkomst i sin blogg. Det är nästan så att jag känner mig lite delaktig. :) Här står det om när Gaiman började skriva denna boken. Det är mer än två och ett halvt år sedan. Följande dag fick man en inblick i hur man gör research för en roman...

Läs "Anansi Boys". Och bloggen. :)

Förresten, även om "Anansi Boys" och "American Gods" har en gemensam karaktär (Anansi) så har de inget med varandra att göra, varken handlingen eller stilen. Man behöver alltså inte läsa dem i nån särskild följd.

söndag 16 oktober 2005

Andarna dansar: Siselia Jonsdotters dagbok 1772


Andarna dansar: Siselia Jonsdotters dagbok 1772
av Maud Mangold

Absolut bäst (hittills) av de här historiska dagböckerna! Fast den är ju inte riktigt skriven som en dagbok, så det kanske är lite fusk. ;-) Siselia är inte såpass skrivkunnig att hon kan skriva en riktig dagbok, och det vore antagligen ändå inget hon skulle göra. Men hon kan skriva lite, och hon brukar skriva upp vissa viktiga ord på en vägg. Men själva boken är skriven som en vanlig roman, i jag-form förstås.

Siselia bor i en liten by i Västergötland. Det finns bara fyra gårdar i byn. De flesta lever i god grannsämja, men på en av gårdarna bor den otrevlige Oluff som ingen tycker om. Nu vill han att åkrarna i byn ska skiftas, och det räcker om en vill det för att det ska bli så. Så det kommer en lantmätare för att utföra arbetet med att slå ihop alla småtegar till större åkrar och rättvist fördela dem på de fyra gårdarna. Siselias mormor, som är byns kloka gumma, säger att lantmätare ofta mäter fel och därför går igen efter sin död. Och en natt ser Siselia och hennes kusin Elfver ett mystiskt ljussken ute på en av åkrarna.

Maud Mangold har lyckats väldigt bra med att skriva en berättelse som i alla fall verkar väldigt realistisk. Jag menar, jag vet ju inte hur folk faktiskt levde i en liten by på 1700-talet, men det kan säkert ha varit så här. Mycket hårt arbete, med söndagens gudstjänst som veckans höjdpunkt. Inte så mycket för själva gudstjänsten kanske, men för skvallret på kyrkbacken. Samtidigt lever en del äldre folktro kvar. Det finns t.ex. en källa, Friggakällan, vars vatten anses ha stor kraft. Siselias mormor använder ofta vattnet till sina läkemedel, och traktens ungdomar pyntar källan och firar midsommar där. Att personnamn och vissa andra ord (t.ex. nymodigheten "stool" och det för handlingen viktiga "charta") har nån sorts gammalstavning gör också att atmosfären blir rätt.

Jag vet att Maud Mangold har skrivit en fantasyserie för ungdomar, är det någon som har läst den? Är den också bra?

Andra böcker i samma serie:
- "Slavhandlaren och silverskatten: Carl Lindebergs dagbok 1743" av Tomas Blom
- "När ryssarna kom: Clara Sophia Lindhes dagbok 1719" av Börje Isaksson

The! Greatest! of! Marlys!


The! Greatest! of! Marlys!
av Lynda Barry

För några (hmm, sju...) år sen köpte jag ett par amerikanska serietidningar som innehöll t.ex. Dilbert, Foxtrot, For Better or For Worse och annat som jag redan kände till. Men den allra bästa serien hade jag aldrig hört talas om förr. Den hette Ernie Pook's Comeek och det fanns bara ett par strippar av den. Den handlade om några barn som rapporterade om bisarra grannar och händelser i den trailer park de bodde i. Jag vet inte riktigt om man kan beskriva serien som rolig. Den är rolig ibland, men kan lika gärna vara vemodig. Stilen är ö.h.t. rätt speciell. Jag tror inte att Lynda Barrys serier har någon särskilt stor publik, men de som gillar dem är entusiastiska.

Den karaktär som märks mest är Marlys, en tjej som trots att hon inte alls har ett enkelt liv är tuff, uppfinningsrik och försedd med ett enormt självförtroende. Men även hennes syskon Maybonne och Freddie och deras kusiner Arna och Arnold måste räknas till huvudpersonerna. Tonåringen Maybonne gillar musik, smink, killar och musik, och är emot regeringen och krig (det här utspelar sig för några decennier sedan, Vietnamkriget pågår). Arna är ungefär jämnårig med Marlys, men saknar hennes motståndskraft och självsäkerhet. Hon finner tröst i böcker. Pojkarna Arnold och Freddie är också väldigt olika varandra. Arnold är intresserad av mer traditionella killgrejer, som att elda upp plastsoldater, medan Freddie är känslig och extremt intresserad av insekter. Hela strippar kan handla om nån cool sorts skalbagge.

Föräldrarna ser det inte direkt som sin roll att göra barnens liv enklare. De kanske dricker, och det händer att nåt av barnen blir dumpat hos släktingar. De kan också få för sig att klippa barnens hår med hundtrimmer. Det vill säga, om de ens är närvarande. Arnas och Arnolds pappa har jag aldrig sett till (är inte säker på att de har samma pappa heller), och Maybonnes, Freddies och Marlys pappa super och är i stort sett aldrig hemma. Jo, det är lite skillnad på den här familjen och den typiska serietidningsfamiljen.

Vissa strippar kan handla om nåt helt annat. Det händer ganska ofta att beatpoeten Fred Milton (som är en pudel) läser en av sina dikter. Användbart när Lynda Barry vill kommentera aktuella politiska händelser. Hon är inte en stor beundrare av Bush... Fred Milton-stripparna är jag inte fullt så förtjust i, men det var inte så många av dem i "The! Greatest! of! Marlys!".

Men läs inte vad jag har skrivit, läs serien själv! På den officiella hemsidan finns det gott om smakprov och fler kan hittas om man gogglar "Marlys" eller "Lynda Barry".

fredag 14 oktober 2005

Om nobelpriset

Kom att tänka på en grej angående nobelpriset i litteratur. Vad kul akademiledamöterna måste ha de sista dagarna innan man tillkännager vem som fått priset, då när alla spekulerar i vem det kan bli. Och de veeeet. :)

Inu Yasha 1


Inu Yasha 1
av Rumiko Takahashi

Man kan nog anta att Ranma ½ säljer bra, för nu lanserar samma förlag ännu en lång mangaserie av samma författare. Det vore ju kanske konstigt om det inte hade gått bra för serien i Sverige, för Rumiko Takahashi är troligen världens största kvinnliga serieskapare. Och det lär ju finnas en anledning.

Kagome är en femtonårig tjej som bor med sin lillebror, mamma och morfar i ett tempel (det är morfadern som sköter om det). En kommer det upp en monster ur en (uppenbarligen förhäxad) brunn på tempelområdet och sliter åt sig Kagome. När hon klättrar upp ur brunnen igen befinner hon sig flera hundra år tillbaka i tiden. När monstret återkommer befriar Kagome i den allmänna villervallan en pojke som genomborrad av en pil sitter fastnaglad på en trädstam. Det visar sig att det inte var så smart. Pojken är nämligen halvdemonen Inu Yasha (namnet betyder hunddemon). Han är ute efter en juvel som kan ge honom mer kraft, och det verkar som om Kagome har nåt med den att göra.

Det är svårt att uttala sig så här efter första pocketen, men det här är nog en bra serie. Av Ranma ½ att döma så är Rumiko Takahashi bra på att skapa karaktärer som blir som ens vänner. Inu Yasha verkar vara lite mörkare, men det är humor i den också.

Den enes død


Den enes død
av Trude Brænne Larssen

"Den enes død" är den åttonde boken i Holmegaardserien. Här handlar det inte så mycket om affärer och jobbet med de lyxiga ridkurserna. Det är bra för det är inte så roligt att läsa om. Men det handlar lite om hästarna, galoppsport och om ett par hot mot gården. Det var ju inte så populärt att gården gick till gamle Gjert Holmegaards okända dotter Dan (hon visste inte ens själv om att han var hennes pappa) efter hans död. Dan har en del fiender. Det är särskilt Martin Borge, Gjert Holmegaards systerson (blir det väl?) som trodde att han skulle få ärva gården, och Borges dotter Sissi som är farliga. Men just nu är de mer eller mindre nere för räkning.

Föregående bok slutade med viss dramatik på julafton, och det var ju spännande att se hur Dan skulle reagera på det. Annars handlar det mycket om Gudrun. Hon jobbar på kursgården och tränar hästar på fritiden. Hennes mål är att bli professionell jockey, och om det går bra för henne under kommande säsong så kan den drömmen gå i uppfyllelse. Men så händer något oväntat...

Jag gillar verkligen den här bokserien, väldigt lättläst och god underhållning. Jag har nästa del, "Som man reder", också. Den blir väl snart läst. "Den enes død" slutar rätt cliffhanger-aktigt.

Tidigare böcker i serien:
1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"
4. "Fortunas datter"
5. "Fedrenes synder"
6. "Grenseland"
7. "Mirakel"

torsdag 13 oktober 2005

Harold Pinter

Årets nobelpris i litteratur gick alltså till Harold Pinter. Jag har inte läst nåt av honom, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är pjäser han skriver. Men jag har faktiskt sett en film som han var med i! Han spelade sir Thomas Bertram i en filmatisering av Jane Austens "Mansfield Park".

Och han har bl.a. skrivit filmmanuset till The French Lieutenant's Woman (heter den Den franske löjtnantens kvinna på svenska?) efter romanen av John Fowles. Den filmen har jag sett bitar av, räknas det? Jag har boken också, men den är oläst. :) Ö.h.t. så fick man ut mer av vad imdb hade att säga om Harold Pinter än vad radio och tidningar stressrapporterade strax efter ett idag. :)

onsdag 12 oktober 2005

Kårnulf was here


Kårnulf was here
av Josefine Adolfsson

Moa och hennes bästa kompis börjar knarka när de är väldigt unga. I skolan är de helt borta av alla tabletter. En gång hemma hos Moa lyckas de knappt vakna trots att det brinner på hennes rum. Anna har flyttat ihop med en mycket äldre man. Hennes mamma bryr sig inte om det. Moa har en "normal" familjebakgrund, bortsett från att hennes föräldrar inte verkar vilja se det som är svårt. Inte bara drogerna. Lärarna reagerar inte heller. Därför får Moa ingen hjälp för sitt missbruk eller sina psykiska problem, om hon nu inte kämpar hårt för den rätten själv. Det går inte så bra alla gånger, men för Anna och hennes syster Ida går det ännu sämre.

Den här boken är hur hemsk som helst, fast samtidigt är det inte helt nattsvart. Det finns vänskap, kärlek och lojalitet också. Och ibland är det till och med roligt, även om det ofta är på ett lite sorgligt sätt. Framför allt så är det en himla bra bok. Läs den!

tisdag 11 oktober 2005

I.N.V.U. 2


I.N.V.U. 2
av Kang Won Kim

Sey, Jae Eun och Hali har alla sina killproblem. Sey har hittills undvikit killar, hon vill inte vara som sin mamma, den kända författarinnan som skrivit en avslöjande bok om sitt kärleksliv. Hali är kär i sin lärare, men det kan han ju naturligtvis inte uppmuntra. Jae Eun är ändå rätt nöjd med sin förälskelse.

Ria struntar för tillfället i allt vad kärlek heter. För henne är det modellkarriären som kommer i första hand nu.

Bra serie. :) Men det verkar som om det bara ska bli fyra delar. Tror nog att berättelsen hade hållit för fler. Fast det kan ju vara så att den fortfarande kommer ut i hemlandet, det vet jag inte.

Tidigare delar i serien:
- "I.N.V.U. 1"

måndag 10 oktober 2005

Rebirth del 2


Rebirth del 2
av Woo

Vampyren Deshwitat befriades ur en månghundraårig vistelse i Limbo av ett gäng forskare av paranormala fenomen. Då dödades professor Do, och dennes dotter Remi blev förstås förtvivlad. Men det finns en chans att återuppväcka professorn om Deshwitat dör. Och dö vill han, så fort han har hämnats på magikern Kalutika, som var den som fängslade honom. Men Kalutika använder vit magi, som är starkare än Deshwitats svarta. Den djupt religiösa (kristna faktiskt, hon är amerikan, eh, och väldigt lättklädd för att vara så religiös) exorcisten Millenear ska lära honom. Hon har inte mycket annat att välja på.

Sorry, jag kommer inte fortsätta läsa Rebirth. Efter första delen var jag en smula positiv, det kunde kanske bli en bra serie, men den här delen tyckte jag inte alls om. Berättelsen och personerna är inte intressanta för mig. Bort med den serien från inköpslistan.

Ranma ½ del 23 - Strumpbyx-Pelle slår tillbaka


Ranma ½ del 23 - Strumpbyx-Pelle slår tillbaka
av Rumiko Takahashi

Kan förvarna om att det kommer bli mycket manga här de närmaste dagarna. Jag och min syster var i Oslo i helgen och bunkrade upp med en hel hög mangapocketar att läsa på bussen. Man brukar inte klara av att hålla sig koncentrerad på tunga böcker - lättläst ska det vara!

I den här delen slår, som ni säkert förstår, Strumpbyx-Pelle tillbaka. Ja, det finns faktiskt en karaktär som heter så. Han är inte helt nöjd med sitt namn kan man säga. :)

Ryoga försöker dessutom med trolldom för att få Akane att bli kär i honom. Tyvärr klantar han till det och råkar förtrolla Ranma istället. Nu blir det trassligt. Den här serien ger ett rätt speciellt perspektiv på könsroller och sexulatitet förresten. Ranma är ju egentligen en kille, men ibland förvandlas han till tjej. För det mesta av misstag, men ibland har han en anledning (att få olika fördelar eller för att gömma sig från nån som inte känner till hans dubbla identitet). Det är många som blir kära i honom, både tjejer och killar. Vissa känner till hans lilla problem, andra inte.

Ja, och så är det himla kul också. :)

Del 24 ska komma ut i början av november.

- Ranma ½ del 1 - Den fantastiska källan
- Ranma ½ del 2 - Jägaren
- Ranma ½ del 3 - Svarta rosen
- Ranma ½ del 4 - Dödskyssen
- Ranma ½ del 5 - Katterna
- Ranma ½ del 6 - Splitteruppgörelsen
- Ranma ! del 7 - Skammen
- Ranma ½ del 8 - Romeo och Julia
- Ranma ½ del 9 - Det blå bandet
- Ranma ½ del 10 - Den magiska armringen
- Ranma ½ del 11 - Älskade bror
- Ranma ½ del 12 - Kampen mot rektorn
- Ranma ½ del 13 - Världens svagaste man
- Ranma ½ del 14 - Monsterkatter och jultomtar
- Ranma ½ del 15 - Spel och dobbel
- Ranma ½ del 16 - En källa till glädje
- Ranma ½ del 17 - Nabikis kärlek
- Ranma ½ del 18 - Djävulen från Zhou Quan Xiang
- Ranma ½ del 19 - Ön
- Ranma ½ del 20 - Ryogas seger
- Ranma ½ del 21 - Sådan far sådan son
- Ranma ½ del 22 - Ranmas mor

torsdag 6 oktober 2005

onsdag 5 oktober 2005

Lucky Girls


Lucky Girls
av Nell Freudenberger

"Lucky Girls" innehåller fem noveller med anknytning till Indien och Sydostasien, men nästan alltid ur västerlänningars perspektiv. Ganska mittemellanig bok. Novellerna är väl välskrivna och så, men jag dras inte riktigt in i läsningen. Den jag tycker bäst om är den sista, som är ett långt brev från en tonårsflicka till ett college. Kanske tycker jag att den är bäst för att den är mer direkt. Visserligen berättar hon mest om en tredje person, men det känns ändå som att hon berättar väldigt spontant och personligt. Jag tyckre att de andra novellerna var lite långrandiga ibland.

tisdag 4 oktober 2005

Skogen bortom dagen


Skogen bortom dagen
av Margit Sandemo

Detta är första delen i en ny serie, Trollrunor, av Margit Sandemo. Jag köpte den på bokmässan, samma dag som den kom ut i Sverige, och fick den signerad av Margit. :) Läste ut den dagen efter. För ett par år sedan så fick jag, min syster och min kompis Kristin tillfälle att prata med Margit på bokmässan det året. Då berättade hon om de två nästa serierna hon skulle skriva. Den ena var ambulansserien Blåljus! och den andra skulle vara historisk och "skummel". Gissa vilken vi såg mest fram emot. :)

Handlingen i "Skogen bortom dagen" äger rum i ett litet furstendöme vid Östersjön. (Kanske i vad som nu är Polen? Jag har faktiskt ingen aning.) När boken börjar är huvudpersonen Iliana tolv år. Hennes far är furst Bogislavs kammarherre, så hon är av relativt fin familj. Absolut inte adlig, men hon tillhör liksom inte den stora massan heller. Hon är inte vacker, mamman är besviken på hennes utseende och båda föräldrarna är missnöjda över att deras enda barn är en flicka.

Det är midsommarnatt och fursten har skickat ut tolv män i skogen för att jaga något mycket speciellt. Jägarna vet knappt själva vad de är ute efter, men det är något speciellt med skogen den här natten (det finns många sägner om vad som finns i skogen) och de är inte tolv stycken när de kommer tillbaka om man säger så.

Detta är även kvällen före Ilianas barnflicka Rikissas bröllop. Fursten har bestämt att han har rätten till alla flickors oskuld, så den här kvällen ska han, eh, besöka Rikissa. Men det tänker hon inte vara med på!

Det som händer den här natten kommer ha stor betydelse för Iliana, för det är upptakten till vad som händer henne tre år senare. Men det ska jag förstås inte avslöja.

Vad tyckte jag om den då? Jo, den är inte lika fängslande som Sagan om Isfolket eller Häxmästaren, men klart bättre än t.ex. Blåljus!. Trolldom och fjortonhundratalet, det är nog där Margit ska hålla sig. Så är det den här skogen, som Iliana förstås har ett alldeles speciellt förhållande till, eftersom Margit hjältar och hjältinnor ofta är nära naturen. Och de elaka karaktärerna är dumma och löjligt uppblåsta i gammal god Margit-stil. Fursten och hans äldste son är förstås bland de värsta. Den andre sonen är... bättre. ;)

måndag 3 oktober 2005

Lantisar



Svarta vinbär
av Åsa Grennvall

Genvägen
av Daniel Ahlgren

Sigvard
av Mats Källblad

Högerback
av Maria Fredriksson

Små stunder av lycka
av Karna Rusek

Seriefrämjandet ger ut de här små seriehäftena. De är små, som pixiböcker nästan, och innehåller berättelser av olika serieskapare. Serien kallas "Lantis" och det säger väl lite om var de utspelar sig. :) Enligt hemsidan ska de vara "på all storstadskultur som genomsyrar dagens mediasamhälle". Bra idé, låter som nåt jag skulle gilla och så var det också. Jag köpte en hel bunt på bokmässan, och funderar på att skaffa fler. (Allihop? Kanske det.)

"Svarta vinbär" av Åsa Grennvall (som signerade den åt mig!) handlar om de härliga veckorna varje sommar när de svarta vinbären på den stora vinbärsodlingen ska skördas. Massor av snygga killar som jobbar extra och absolut noll krav på att som tjej vara sminkad och tillfixad.

I Daniel Ahlgrens "Genvägen" berättar en tjej om en pojkvän hon hade. Alla sa att han inte var bra, men själv märkte hon inget av det förrän efter hon hade gjort slut. Hemsk historia, men bra och med ett budskap som är angeläget.



"Sigvard" av Mats Källblad är berättelsen om en gammal släkting som visar sig ha haft ett hemligt liv. Mysigt.

"Högerback" av Maria Fredriksson handlar om nioåriga fotbollstjejer. Garanterat tuffa och o-söta.

Jag tycker att alla Karna Ruseks serier är mer eller mindre deppiga (men jag tycker om dem alltså), och "Små stunder av lycka" är inget undantag. Det handlar om veckans och årets höjdpunkter när man lever ett väldigt ensamt och händelselöst liv.

Allihop är svensk landsbygd och jag kan rekommendera dem alla.


Snow Drop del tre


Snow Drop del tre
av Choi Kyung-Ah

Hae-Gi som hade hoppat av skolan kommer tillbaka, men för hur länge? Kommer det ut att han är nakenmodell så åker han väl ut. Och den elaka Sun-Mi försöker sätta käppar i hjulet för honom och So-Na. Och så får man reda på mer om So-Nas förflutna och lite mer om Hae-Gis familj och deras problem. Jag märker att det är lite svårt att beskriva handlingen, men jag gillar den. Tillräckligt för att fortsätta läsa i alla fall. :)

- Snow Drop del ett
- Snow Drop del två

söndag 2 oktober 2005

Bokmässan!

Ja, igår var jag på Bokmässan. Blev bara en dag i år. Det är bäst för plånboken. :) Annars är två dagar inte helt fel. Man hinner se mer då. För man orkar helt enkelt inte gå där från öppningsdags till stängningsdags. Eller, jag hade kanske gjort det egentligen, men bara om jag hade gått ut till bilen och dumpat grejer ett par gånger. Men så är det ju det här med folk man är där med också. Det finns säkert en poäng med att gå där helt själv också, man får se precis de sakerna man vill och behöver inte ta hänsyn till någon annan. Men nu har jag ju folk som vill gå dit med mig...

Och ingen av oss orkar gå upp tidigt. Och sen ska man hitta en parkeringsplats också... Och stå i kö för att betala inträde (120 kr för vuxna, 40 kr för ungdomar, som min syster t.ex.). Sen blev vi tvungna att skynda oss för att köpa "Jonathan Strange & Mr Norrell" och få den signerad av Susanna Clarke. Jag har hört så mycket bra om den boken att jag bara måste ha den. Det var ingen direkt kö för att få den signerad, men en person var inbegripen i ett samtal med författarinnan så det tog en stund ändå. Jag är inte bra på att småprata med författare medan de signerar min bok. När Susanna Clarke sa att hon hoppades att jag skulle gilla boken så sa jag i alla fall att jag hade hört mycket bra om den. Alltid nåt liksom.

Missade Jenny Diskis signering. Har aldrig läst nåt av henne, men hon verkar intressant. Men men, det hindrar ju inte att jag nån gång läser hennes böcker. Egentligen så är väl det här med signaturer och att ha sett författarna i verkligheten sååå viktigt. Det är det som står i böckerna man vill åt.

Så rusade vi iväg för att få böcker signerade av Philip Pullman. Vi hade med oss böcker. Det var svårt att hitta dit, för det stod fel monternummer i mässkatalogen. Det var helt klart fel monter vi hamnade i först. Jag lyckades lista ut var det skulle vara i alla fall, så det ordnade sig.
Li
Vad gjorde vi mer? Lyssande på Katarina Mazetti läsa och prata ur/om sin senaste bok. Nån gång var vi i Läsförlagets monter för att se vilken tid Margit Sandemo skulle signera. Hennes nya bokserie skulle ju lanseras just denna dag. :) Alltid en stor händelse. För mig och de andra i nifs i alla fall. Vi är ju som vi är. Hehe. Jag har förresten redan hunnit läsa boken och den var helt okej. Inte lika bra som t.ex. Sagan om Isfolket, men bättre än de senaste serierna. Det är en historisk serie och Margit är mer på välkänt territorium då. När hon ska skriva om nutiden funkar det inte lika bra. Men mer om den boken en annan gång. (Rätt snart.)

Fick även seriealbum signerade av både Lise (Ja, hon heter ju egentligen Lise Myhre, men det står ju bara Lise som författare. Det är hon som Nemi.) och Åsa Grennvall. Och 123 Schtunk (som de kallar sig nu, de har även i aningen olika konstellationer gått under namnen Teater Halland, Varbergs scenkonst och säkert nåt mer som jag inte vet) framförde en bit ur sin version av Macbeth hos Shakespearesällskapet. Både jag och min syster är fans, så det fick ju absolut inte missas. Fast en halvtimme var alldeles för lite. De hinner ju knappt börja på den korta tiden.

Ja, och så gick vi runt och kikade på lite allt möjligt och jag köpte väl en och annan bok också. Men inte så många som man kunde tro, lyckades begränsa mig något. Såg en del kändisar också. Jan Guillou ser man t.ex. alltid minst en gång under mässan. Jag råkade stå i vägen för honom också. Fast inte på ett väldigt iögonenfallande sätt, bara i den allmänna mässträngseln.

Min bror var på Bokmässan i torsdags, när det bara är för fackfolk. Han är ju journaliststuderande så han och hans klass var där. Egentligen bara för nöjes skull, men min bror bestämde att de skulle intervjua kändisar i alla fall. Han är nån sorts kulturredaktör, eller vad det nu var, i skoltidningen de ska göra. Han beskrev sina halvlyckade intervjuer för mig. Och så hade han visst en lös, men vingklippt, nymfparakit i bilen. Haha. Och det verkar som om han och Camilla snackade med samma person i Stig Dagermansällskapets monter. :)

Jag har haft lite problem med vilken almanacka jag skulle köpa till 2006. Måste ersätta min fina Endless Nights-almanacka för 2005 med nåt bra, men det verkar inte finnas nån med Neil Gaiman-tema eller nåt annat jag skulle vilja ha på en framträdande plats på väggen. Men nu har jag ett annat problem. Jag har två almanackor. En norsk med Nemimotiv och så en med Jan Berglin-teckningar. Berglinalmanackan har en extra månad - Mörv. Väldigt roligt. Frågan är bara när jag ska ha Mörvuppslaget uppe. :) Och så måste jag hitta en almanacksplats till. Båda ska sitta uppe!

Och, det bästa av allt - Inger Edelfeldts bok "Juliane och jag" finns att köpa igen!!! Det är en av mina absoluta favoriter, men det är svårt att rekommendera den när den inte finns att få tag på. Men nu har En bok för alla gjort det enda vettiga och gett ut den i nyutgåva! Läs vad jag skrev i augusti förra året. Tror ni att de läser min bokdagbok? I vilket fall som helst: Köp boken nu! Jag tror t.o.m. att jag ska köpa ett eget ex i den här utgåvan. Vill ju gärna ha med den här bilden, som Inger Edelfeldt själv har gjort. Den jag har har en bild från TV-serien och är dessutom rätt så sliten.

Egentligen hade jag tänkt ta en massa kort på mässan, men det blev inte av.

Slavhandlaren och silverskatten: Carl Lindebergs dagbok 1743


Slavhandlaren och silverskatten: Carl Lindebergs dagbok 1743
av Tomas Blom

En annan bok i samma serie som "När ryssarna kom". Alla böckerna är påhittade dagböcker som ska föreställa ha skrivits av ungdomar förr i tiden. Det är kul att de är skrivna av olika författare.

Carl Lindeberg är fjorton år. Han bor i Stockholm tillsammans med sina föräldrar och sin tuffa storasyster Lova. Familjen är fattig, men har haft det bättre ställt förr. Föräldrarna (som är rätt hopplösa) brukar gnälla över att det är den onda familjen Lohes fel. Men nu har både Carl och Lova fått jobb, så nu ska de väl lyckas få det lite drägligare. Men plötsligt börjar de stöta på Lohar överallt. Vad har egentligen familjen Lohe gjort mot familjen Lindeberg? Och varför dyker plötsligt syskonens storebror Jergen, som varit borta på sjön i flera år, upp i staden utan att ge sig tillkänna? Samtidigt som Carl upplever en rad märkliga händelser invaderas Stockholm av missnöjda bönder från Dalarna.

Det här var en riktigt spännande bok faktiskt. Inte alls dum. :)

lördag 1 oktober 2005

Bokmässa

Idag blir det bokmässa. :)