lördag 31 december 2016

The Wolves of Willoughby Chase

The Wolves of Willoughby Chase
av Joan Aiken

Jag sa ju att jag ville läsa mer av Joan Aiken. Så jag valde just den boken som jag redan har läst ... "Mysteriet på Willoughby Chase" var en favorit när jag var barn, men då visste jag inte att den var den första delen i en serie. Jag tror inte att fler delar är översatta till svenska, och dessutom verkar åtminstone den här vara ganska fristående. Nästa bok handlar t.ex. om de vidare äventyren för en karaktär som förekommer i den här boken, men som inte är huvudperson här.

Jag minns att det var något som inte riktigt stämde med boken. Man förstår inte riktigt var och när den utspelar sig. Jag vet inte om man tog med det lilla förordet i översättningen, i så fall läste jag inte det, men här förklaras det att detta faktiskt är kontrafaktisk historia. Det utspelar sig i England på 1830-talet, när kung James III regerade. Det har inte funnits någon James III. Jo, i Skottland, men det var på 1400-talet. Kanaltunneln var redan byggd på den här tiden och stränga vintrar har drivit en stor mängd vargar från Europa och Ryssland. Stora vargflockar är en fara att räkna med på den engelska landsbygden.

Sylvia Green tillhör en fin släkt, men förlorade sina föräldrar tidigt. De senaste åren har hon bott hos en äldre släkting i London, tant Jane, under mycket knappa omständigheter. Tant Jane sätter en ära i att inte be sin bror, sir Willoughby, om pengar. Men nu är det så illa att hon har bett honom ta hand om Sylvia. Sir Willoughby har en dotter i samma ålder, och även om det innebär att tant Jane nu blir helt ensam så är detta det bästa för Sylvia.

Bonnie på Willoughby Chase är eld och lågor över Sylvias ankomst. Hon är enda barnet, och det här blir ju som att få en syster och lekkamrat. Det enda som förstör hennes glädje, och det rejält, är att i samma veva ska hennes föräldrar resa bort. Hennes mor är sjuklig och behöver vistas i Sydeuropas varmare klimat en tid. Men sir Willoughby har ordnat så att en avlägsen släkting blir flickornas guvernant och dessutom sköter godset. Men så fort Bonnies föräldrar har rest så visar miss Slighcarp sin rätta natur. Hon har definitivt en baktanke med sitt nya uppdrag. Hon och hennes allierade är nästan komiskt onda. Det är till och med så att de har "onda" namn, vilket passar in i 1800-talsatmosfären.

Jag tycker att julen är kostymdramats tid, och eftersom det dessutom är vinter i boken så passade den perfekt att läsa nu under julen. Ett mysigt äventyr. Jag blev väldigt sugen på att läsa resten av serien också.

Och så får jag väl passa på att önska ett gott nytt år! Statistik och favoriter från 2016 kommer senare, när jag har hunnit skriva om alla böcker som jag läste under året. Ja, det är bara en till, så det ska väl inte dröja så länge.

fredag 30 december 2016

Wer schön sein will, muss reisen

I min Jorden runt-blogg kan man läsa om en reseskildring från Mauretanien, om man skulle vilja det.

Bli som folk

Bli som folk
av Stina Stoor

Jag hade läst (och älskat) en av Stina Stoors noveller tidigare – "Ojura", som också är med i den här samlingen. Den är fortfarande en av mina favoriter, men resten av novellerna är också riktigt, riktigt bra. Perfekt fångade människor.

Jag gillar språket också. Min inre röst vill slå över till ett norrländskt tonfall, som den tyvärr inte behärskar, när jag läser. Jag kanske borde försöka mig på ljudboken.

torsdag 29 december 2016

Till rum nitton

Till rum nitton
av Doris Lessing

Susan och Matthew Rawlings har ordnat det perfekt för sig. De har gift sig vid en lämplig ålder (inte för unga, vilket de har sett kan leda till problem), de har ett trevligt hus och friska barn, och de har förutsett att livet inte kan vara en dans på rosor. De vet redan att Susan kommer känna sig uttråkad ibland när hon tar hand om barnen, men det får man ju räkna med. Dessutom kan hon ju börja jobba igen så småningom. De har förutsett alla problem och vet att de kommer kunna klara av dem.

Självklart är det bara som de tror. För när Susan börjar känna att hon vill fly från familjen, bara ha en stund för sig själv, så är det ingen som riktigt förstår. Visst, de kan skaffa au pair. Visst, hon kan få ett eget rum i huset, där barnen inte får störa. Men egentligen finns det ingen förståelse för Susans känslor. Så det är väl något fel på henne då.

Jag har läst novellen tidigare, men jag märker att jag inte kommer ihåg den så bra. Jag kanske inte riktigt förstod mig på den då. Nu tycker jag att den är mästerligt skriven.

onsdag 28 december 2016

Dolly

Dolly
av Alice Munro

Det börjar oroväckande. Håller de verkligen på med det jag tror? Och sedan fortsätter det åt ett håll som jag inte alls hade väntat mig. Mycket bra novell.

Och jag lyckades i alla fall förutse något.
Berättaren: *ägnar sig att åt skriva biografier om bortglömda kanadensiska författare*
Jag: Som Martha Ostenso?
Berättaren, ett par sidor senare: Och jag fann mig berätta om de försummade författarna och till och med namnge den som jag för ögonblicket arbetade med, Martha Ostenso ...
Jag: Ha!

tisdag 27 december 2016

The Country Diary of an Edwardian Lady

The Country Diary of an Edwardian Lady
av Edith Holden

Edith Holden var konstnär, illustratör och konstlärare, och tydligen mycket intresserad av naturen. I den här boken har hon fört anteckningar om naturen och årstidernas skiftningar under år 1906. Dessutom har hon tagit med dikter som passar för månaden och framför allt illustrerat med bilder av växter, fåglar m.m. Inte för att ges ut, verkar det som. Hon kallade den "Nature Notes for 1906". Den gavs inte ut förrän på 70-talet.

Det tog ett tag att läsa. Jag läste nämligen en bit varje månad. Jag tyckte att det var det enda vettiga.

söndag 25 december 2016

On the Move: A Life

On the Move: A Life
av Oliver Sacks

Man känner ju mest till Oliver Sacks som neurologen som skriver medryckande om sina patienter i t.ex. "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt" och en Robin Williams-film som jag inte har sett. Däremot har jag läst några av Sacks andra böcker också, en om syn och hallucinationer och så en självbiografisk bok om kemiintresset han hade som barn (och med utgångspunkt från detta även om hans släkt och hans uppväxt i 40-talets London). Och så dyker den här bilden som är på omslaget till "On the Move" upp på nätet med kommentarer som "kan ni fatta att detta är Oliver Sacks!". Tydligen hände det en massa saker som jag inte hade gissat på mellan de böckerna som jag har läst.

Det här är mer en traditionell självbiografi. I motsats till "Morbror Volfram" så finns det inte ett särskilt tema, så det blir ju spretigare. För att det är mycket spret under en livstid. Fast något som återkommer är det här med att gå helt upp i ett eller annat, och det kan vara allt från kroppsbyggande till blötdjur eller olika droger. Jag uppskattar den förmågan mycket, även om det uppenbarligen inte alltid är en så bra egenskap. Det är minst sagt ett händelserikt liv som återberättas här. Och långt ifrån allt har varit lätt.

Att redan ha läst "Morbror Volfram" är nog inte fel, eftersom man då redan vet mycket om släkthistorien och barndomen, som inte ägnas särskilt stort utrymme här.

(Kul detalj: I ett avsnitt befinner vi oss plötsligt i persongalleriet av "Love, Nina" av Nina Stibbe  – en bok som jag gillar. Det är inte samma tid, men flera av de där kulturpersonligheterna på den där gatan dyker upp här också.)

Juldagen

Jag hoppas att alla har en riktigt mysig juldag, kanske med en julklappsbok eller en hel bunt. Här är de böcker som jag fick igår. Ja, det blir mest böcker som jag får. Och mest böcker som jag har önskat mig. Enbart böcker som jag har önskat mig faktiskt. Tydligen är det inte så lätt att köpa böcker till mig.

Uppifrån:
Karin Johannisson - "Den sårade divan"
Annika Norlin - "Texter"
Lucia Berlin - "A Manual for Cleaning Women"
Hanna Hellquist - "En tryckare på Blue Moon Bar"
Grady Henrix - "Horrorstör"
Marika McCoola (!), Emily Carroll - "Baba Yaga's Assistant"
Neil Gaiman - "The View from the Cheap Seats"
Lisa Wool-Rim Sjöblom - "Palimpsest"

Och så fick jag ju en Jane Austen-actionsfigur. Så klart. Tack så mycket! :)

Den läsande tomten brukar stå någonstans i min bokhylla varje jul.

Jag borde ju ha tagit en fin bild på de böcker som jag gav bort också, men det glömde jag förstås i den allmänna tejpstressen den 23:e. Typiskt.

Nu ska jag ut och jaga pokémon.

torsdag 15 december 2016

Du och jag mot världen

Du och jag mot världen
av Zulmir Bečević

I den sista (om man läser dem i samma ordning som jag gjorde alltså) av Novellix temafyra om flykt är själva flykten redan avklarad. Huvudpersonen och hans mamma bor i Sverige. Men det gör inte pappan. Han är död i hemlandet. Det kan huvudpersonen inte acceptera.

Hela fyran om flykt är klart läsvärd. Speciellt nu, tänkte jag skriva, men egentligen är det väl alltid ett aktuellt ämne.

måndag 12 december 2016

Se dig inte om!

Se dig inte om!
av Eyvind Johnson

Det är 1916, Olof är sexton år och han har nytt jobb igen. Den här gången på en biograf. Till en början med att sätta upp affischer och sånt, men han kan säkert få bli upplärd till biografmaskinist så småningom. Han får också följa med på turné på landsbygden, där man inte har några egna biografer. Han läser mycket och gör sig egna funderingar, men ibland får han korrigera sig i tanken – snart kommer revolutionen och då kommer allt säkert bli helt annorlunda.

De tidigare böckerna i serien är "Nu var det 1914" och "Här har du ditt liv!". Jag tycker om att läsa de här böckerna om en pojkes liv och tankar för hundra år sedan (jag läser dem ju så att de utspelar sig för exakt hundra år sedan). Men nästa bok är den sista.

måndag 5 december 2016

Eller sjunk i havet

Eller sjunk i havet
av David Mohseni

Det här verkar vara ett utdrag ur en kommande bok om David Mohsenis flykt från Afghanistan till Sverige, där hans bror redan bodde. I den här delen av berättelsen befinner han sig i Iran, nära gränsen till Turkiet. Hans bror ringer och berättar att han inte har kunnat få tag i någon människosmugglare som kan ta honom över gränsen, så det får Daoud (David) försöka ordna själv. Hur man nu gör det. Han känner ju ingen i den här stan. Detta är dessutom bara en liten del av resan som han måste göra. Från Turkiet ska han också ta sig över gränsen till Grekland.

Det jag uppskattar mest med "Eller sjunk i havet" är att den är självupplevd och att många av detaljerna är sånt som man kanske inte har tänkt på men så klart är det så. Vad som kan hända medan man tar sig över gränsen är vi väl alla medvetna om vid det här laget? Men en sån sak som att så klart klantar man till det när man ska leta efter någon som kan smuggla en över gränsen, i synnerhet om man är tretton år.

söndag 4 december 2016

Skeletons on the Zahara

Jag har skrivit lite om den här boken, om hemska umbäranden i Sahara på 1800-talet, i min Jorden runt-blogg.

lördag 3 december 2016

Lisa och de flygande barnen

Lisa och de flygande barnen
av Posy Simmonds

Jag köpte bara den här (på loppis) för att jag tyckte att det var lite kul att Posy Simmonds hade skrivit den. Annars har jag bara läst "Tamara Drewe" och jag vill läsa fler av hennes serieböcker för vuxna. Det här är för barn, men jag känner ändå igen stilen från hennes andra serier.

Lisa, hennes pappa och hennes bebislillebror Willy ska gå och leka i parken, men pappa tycker att det är för kallt för Willy (trots att han ändå kunde stå och prata med bekanta på gatan hur länge som helst) och bestämmer att de ska gå på museum i stället. Lisa blir arg och sätter sig och surar på en soffa i entrén medan pappa går iväg till utställningarna. Men snart får Lisa annat att tänka på, när ett par keruber från olika konstverk får liv och vill leka.

Jag känner inte att jag tillhör målgruppen, men det var ju en ganska kul historia.

fredag 2 december 2016

Bricken på Svartvik

Bricken på Svartvik
av Vibeke Olsson

Det har gått några år sedan den stora strejken vid sågverken runt Sundsvall. Bricken har blivit fjorton år och fått ett mer ansvarsfullt jobb. Alla sågverksungarna börjar ju jobba när de är sju-åtta år, men då gör de ju ganska enkla och ofarliga sysslor. Men nu är Bricken ribbkaperska och får stå vid en snurrande klinga och kapa ribb under långa arbetsdagar. Vad nu ribb är. Jag antar att det är någon smal produkt från sågen.

Hon är väldigt stolt över sitt jobb. Annars är det mesta som vanligt, utom att Bricken har lättare att bli irriterad på sina föräldrar numera. Men hon är också orolig för dem. Pappan med sin förstörda axel och mamman med sitt magsår. Hon tycker att de har blivit så gamla. Hon funderar också på om hon ska låta sig döpas i baptistkyrkan. Mamman är medlem men inte pappan. En av kompisarna verkar så säker i sin tro, men de andra kompisarna intresserar sig för helt andra saker. Vad ska hon välja?

Jag gillar de här böckerna. Det är ju svårt att veta, men de känns i alla fall övertygande, som att Bricken verkligen kunde ha levt vid ett sågverk utanför Sundsvall på 1800-talet. Ibland får man ju inte alls den känslan när man läser historiska romaner, men här funkar det.

En kul grej var att medan jag läste "Bricken på Svartvik" så började den nya säsongen av Historieätarna på TV. Och i första avsnittet kände jag igen nästan allt från den här boken och "Sågverksungen"! Allt hade med träindustrin i Norrland att göra, och Erik Haag och Lotta Lundberg testade allt från att leva lyxigt träpatronsliv på hotell Knaust till hur det kunde vara under de värsta svältåren. Det är ju de som Brickens föräldrar kallar storsvagåren – orsaken till att Bricken är ett omhuldat ensambarn är att de förlorade alla hennes äldre syskon då. Bricken tänker mycket på syskonen som hon aldrig fick träffa. I första boken är brodern Mårten hennes låtsaskompis, men just det har hon vuxit ifrån nu.

torsdag 1 december 2016

Årets sista SUB-räkning

Oj oj, så mycket att göra idag med att öppna alla kalendrar och räkna alla olästa böcker. Jag har teadventskalender, paketkalender och ett par chokladkalendrar. Jag gillar adventskalendrar. Egentligen borde jag hitta på något kalenderartat i bloggen något år, men det blir inte i år i alla fall.

Men jag har räknat min SUB. 1803 böcker. Så klart. Och jag har dragit lott om vilken av dem som "måste" läsas den här månaden. Det blev nr 95, "Bock i örtagård" av Fritiof Nilsson Piraten.

Förra månadens bok blev ingen succé. Det är säkert en utmärkt bok, men den ska inte läsas på svenska insåg jag snabbt. Jag kommer skaffa den på engelska någon gång i framtiden. Jag har också en annan lottad bok kvar. Det hade ju inte varit fel att hinna med både den och den här månadens i år. Men vi får se. Man vet aldrig vad som faktiskt blir läst.