torsdag 16 augusti 2018

I död och lust

I död och lust
av Margit Sandemo

Ellinor får chansen att hyra ett hus i en bergsby i Italien. Här ska hon ägna sig åt måleri, men hon blir överraskad över det fientliga bemötande hon får. Inte bara fientlighet, utan även varningar. Hon borde inte vara här, det kan vara farligt för sådana som hon. Den enda som är riktigt vänlig är en ung man, men är det kanske honom som hon borde akta sig för?

Detta är en av Margits nyare böcker, en som jag bra har läst en gång tidigare. Det är också en av de som jag inte tycker är särskilt bra. Karaktärerna är lite väl enkelt uppbyggda, och intrigen alldeles för tillkrånglad. Men det är ju ändå alltid mysigt att läsa en av Margits böcker, och jag tycker nästan att det hör till på sommaren.

onsdag 15 augusti 2018

Still Waters in Niger

Nytt i Jorden runt-bloggen. En roman om en amerikansk kvinna som besöker sin dotter som jobbar som barnläkare i Niger.

måndag 13 augusti 2018

Nana 16

Nana 16
av Ai Yazawa

Skvallertidningarna gör sina efterforskningar i Nana Osakis brokiga bakgrund. Nu är de inne på saker som hon väl inte ens känner till själv. Jag har läst serien innan, men tycker ändå att det är spännande. Nej, jag kommer inte ihåg vad som hände. jag minns inte om man får veta. Serien avslutades abrupt efter att Ai Yazawa drabbats av sjukdom.

I den här volymen får man en bonusserie om Nobus bakgrund. Han har haft en betydligt tryggare uppväxt än bandkompisen Nana, och hans föräldrar blev inte glada när han valde att satsa på musiken.

söndag 12 augusti 2018

En smakebit på søndag (Tre små gummor)

http://www.astridterese.no/2018/08/12/smakebit-forer-av-gra-folkevogn-juli-1975/
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning, som numera sköts av Astridterese på Betraktninger. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Imorgon börjar jag jobba igen efter en månads semester. Så jag får väl passa på att njuta av den sista dagen med en somrig deckare. Då tänker jag ju att gamla mysiga deckare ger semesterkänsla, inte att deckaren utspelar sig på sommaren. För den utspelar sig på en höstmarknad i Skoga i september 1929. Jag tror att det här är den enda av Maria Langs deckare som inte utspelar sig samtidigt som den är skriven, utan några decennier tidigare. Christer Wijk och Einar Bure är småkillar som springer omkring överallt på marknaden. Leo Berggren (som brukar bli inkopplad när böckerna utspelar sig i Skoga) är en ung polisman. Och jag antar att det kommer inträffa ett eller flera mord så småningom.

"Tre små gummor" är en perfekt titel, för i visan ska de ju på marknad i Nora, som är förlagan till böckernas Skoga. I boken är de tre åldriga systrar, varav två fortfarande bor kvar i sitt gamla barndomshem.
Visserligen hade de numera jordbruket utarrenderat, men det var ändå mycket att syssla med på en så stor gård, och Lovisa hade aldrig varit till nån synnerlig hjälp. Jo, hon hade uppfostrat de moderlösa brorsbarnen, det hade hon, och, tänkte Ellen bistert, det var väl därför Sofie var som hon var.
– Henning, han har artat sig bättre. Men han brås också mest på far sin. Och på mig.
– Sa du nåt?
– Nää. Nä då.
Ungefär samtidigt med att Ellen la sig till med ovanan att tänka högt började Lovisa att höra sämre än förut, varför allting vanligen ordnade sig till det bästa och deras samvaro i varje fall inte blev mera fylld av friktioner än den varit genom många år.
(Maria Lang, "Tre små gummor", s. 24)

lördag 11 augusti 2018

The Walking Man

The Walking Man
av Jiro Taniguchi

En fin serie om en japansk man som promenerar i stadsmiljö. Varje kapitel är en fristående berättelse. Ibland möter han någon som han växlar några ord med, eller så ser han någon detalj som är intressant eller vacker. Kanske köper han en pappersballong för att glädja sig själv och sin fru. Ibland händer det också något tråkigt, som att han tappar sina glasögon. Inget väldigt dramatiskt med andra ord. Bara vanlig vardag. En bra serie.

Amolle från Niger i Afrika

Idag i Jorden runt-bloggen: en svensk barnbok i en serie om barn i världen, i det här fallet en pojke från Niger.

torsdag 9 augusti 2018

Confessions

Confessions
av Kanae Minato

"Confessions" är en japansk thriller. Första kapitlet är en lärares avskedstal till sin klass. Vi får inte se vad eleverna säger, när de ibland kommenterar eller frågar något, bara lärarens svar. Det här blir hennes sista klass, hon har beslutat sig för att dra sig tillbaka från läraryrket. Ja, man kan säga att det har att göra med hennes lilla dotters död i en olyckshändelse. Hon har nämligen förstått att det inte var en olyckshändelse. Hennes dotter blev mördad av elever i den här klassen. Och hon kommer att hämnas. Och det är bara början på den här mörka berättelsen.

När jag läste "Confessions" tänkte jag dels att det här är en originell bok, dels att ton och tema påminner mycket om en massa annat japanskt som jag har läst, men då framför allt manga. Jag tycker att jag känner igen både det här med tonåringar som verkar sakna moral och relationen mellan ungdomar och deras föräldrar, men också att handlingar får konsekvenser i många led som man inte hade kunnat föreställa sig.

Tydligen jämförs Kanae Minatos böcker med "Gone Girl" när de översätts till engelska, medan "Gone Girl" beskrivs som en utländsk bok i samma genre som t.ex. Minato (iyamisu, deckare som får dig att utbrista "eww") när den översattes till japanska. Då har man lärt sig ett nytt begrepp.

onsdag 8 augusti 2018

Massacre

Massacre: The Life and Death of the Paris Commune of 1871
av John Merriman

När jag var i Paris i juni började plötsligt begreppet "Pariskommunen" dyka upp överallt. Bland annat i Lauren Elkins "Flâneuse". En mur på kyrkogården Père-Lachaise. Något med byggandet av kyrkan Sacre Cœur.Jag visste inte riktigt vad det var för något, så det behövde jag absolut veta mer om. Därför denna bok.

Jag är fortfarande lite osäker på hur det hela började. Men dåliga levnadsförhållanden och missnöje i Paris arbetarkvarter (bl.a. med att Paris i motsats till andra städer inte fick välja sin borgmästare) samt förlusten i kriget mot Preussen verkar ha varit en del av bakgrunden. Radikaler, arbetare och Nationalgardet erövrade och höll staden i ett par månader innan de slogs ner brutalt av regeringsstyrkor. "Massacre" fokuserar till stor del på detta, det som kallas för "blodiga veckan". Kommunen hade gjort sig skyldiga till avrättningar på åtskilliga motståndare, men författaren menar att även med tanke på det var repressalierna extrema. Tusentals tillfångatogs och dömdes till döden eller till deportering, men innan det hade redan många tusen människor skjutits direkt på gatan. Det kunde räcka att man var klädd som en arbetare. I boken sägs det att det var brist på vissa typer av yrkesmän i Paris i åratal efteråt. Så många hade dödats.

Lite märkligt att läsa om olika ställen som man har turistat på i det här sammanhanget. Den pittoreska gatan utanför caféet i Amélie från Montmartre: det var i denna stadsdel hela revolten började (bland annat avrättade revolutionärerna två ämbetsmän i en trädgård här), gatan var barrikaderad och efter den "blodiga veckan" var den full av döda kroppar. Père-Lachaise, dit folk kommer för att titta på Jim Morrisons och Oscar Wildes gravar, samt för dess gothiga stämning: här stod den sista striden, det finns ett minnesmärke på en mur där 147 revolutionärer arkebuserades.

Jag är så långsam när det gäller att läsa facklitteratur. Det är så mycket information att försöka ta till sig! Här är det många enskilda personers skildringar och vittnesmål, förutom de stora händelserna. Hur påverkades vardagen av händelserna? Vad blev man vittne till och vad upplevde man?

Jag känner fortfarande inte att jag har superkoll på Pariskommunen, men ett visst hum har jag ju. Ett framsteg från att inte ens ha känt till den. Franska revolutionen och turerna direkt efter har man ju hört massor om, men att de senare – som jag läste i "Flâneuse" – hade ett uppror ungefär var tjugonde år de närmaste hundra åren var jag inte medveten om.

måndag 6 augusti 2018

Sommaren utan regn

Sommaren utan regn
av Maggie O'Farrell

En bok med den här titeln passar nästan lite väl bra den här sommaren. Det har ju inte kommit många regndroppar här, alla gräsmattor ser ut som den på bokens omslag och björkarna har varit gula sedan före semstern. I boken inleds varje del av boken med paragrafer ur en brittisk lag om vattenbrist, men här har ju den stora frågan mer varit brandfaran (totalt grillförbud!). Inget bevattningsförbud just här än, och nu ska det visst regna i slutet av veckan ... Men den har vi ju hört förr.

Sommaren utan regn är annars sommaren 1976. Grettas man har nyligen gått i pension, och en morgon går han ut för att köpa tidningen och återvänder inte. Hon ringer sina vuxna barn, som först inte förstår allvaret eftersom den viktiga upplysningen försvinner i moderns ström av prat. Sedan inser de att de måste hjälpa till att hitta fadern. Han är ju inte dement eller något. Antingen kan han ha blivit sjuk eller råkat ut för en olycka, eller så måste han ju ha bestämt sig för att försvinna. Men varför? Och har han tänkt komma tillbaka?

Det visar sig att alla har hemligheter. Både Michael Francis och Monica är missnöjda i sina relationer. Och deras yngsta syster Aoife, rebellen som har flyttat till New York, har sitt eget problem som hon har dolt i alla år. Monica och Aoife blev dessutom ovänner några år tidigare och nu pratar de inte med varandra. Ingen annan vet egentligen varför. Och att föräldrarna kanske har en massa hemligheter har de väl inte ens funderat på. Mamman som pratar oavbrutet utan att komma till saken, och pappan som knappt har sagt ett ord.

Bra bok. Jag blev särskilt intresserad av Aoifes hemlighet och stora skam, som påverkar henne varje dag. Både hur hon lever, men också hur andra uppfattar henne. Och hon kan eller vågar inte göra något åt det. Det är också intressant att läsa om fördomarna mot irländare som finns i England. Jag vet inte hur det är nu förstås, detta är ju ändå 1976 och Gretta menar att hennes barn inte kan föreställa sig bemötandet hon fick när hon flyttade dit som ung.

söndag 5 augusti 2018

Furthermore

Furthermore
av Tahereh Mafi

Vald p.g.a. omslaget ja. Eller till och med på grund av omslaget till den följande boken "Whichwood". Jag tyckte om färgerna där. Men det är väl bäst att börja med del ett i serien, även om de verkar vara ganska fristående.

Alice är från det magiska landet Ferenwood, där magin är reglerad och utförs som den alltid har gjort. Teoretiskt sett skulle man väl kunna göra något helt nytt, men det brukar man helt enkelt inte göra. Varje år har man en sorts festival där alla tolvåringar visar upp sin särskilda magiska förmåga. För det är så att alla har ett område som de är extra duktiga på. Man blir betygsatt och man får ett uppdrag. Alla både ser fram emot och oroar sig för vad man ska få för uppdrag. Det här är den enda chansen att komma ut på ett riktigt äventyr. Annars ägnar man sig inte så mycket åt äventyr i Ferenwood.

Alice ser fram emot att imponera på alla med sin magiska dans. Det är nämligen så att Ferenwood är en färgsprakande land, allt och alla har en fantastisk färgprakt, utom Alice. Hon har kritvit hy, kritvitt hår och ögonen har en blek honungsgul färg. De flesta tror att eftersom Alice inte har någon färg har hon heller ingen magi. Men hon ska visa dem!

Och så går allt bara fel. Dessutom förföljer den där Oliver Newbanks henne, och honom har Alice haft ett horn i sidan till sedan dagis. Han vill att hon hjälper honom med hans uppdrag, men varför skulle hon göra det? Men så säger han att han vet var hennes pappa finns. Alice har aldrig kommit överens med sin mamma, men hon stod sin pappa mycket nära. Tills han försvann några år tidigare vill säga. Så Alice har inget annat val än att följa med Oliver till det magiska landet Furthermore, där minsta regelbrott kan leda till döden. Och Furthermore har inget intresse av att besökarna ska överleva.

Jag tyckte att det var svårt att komma in i boken. Det är ett magiskt land i ett magiskt land. båda med väldigt speciella system för magi. Fast å andra sidan, det är ju kul med fantasivärldar som inte följer någon färdig mall. Tyvärr känner jag inte riktigt så mycket för personerna som jag skulle vilja. Men färgsprakande och kul ändå.

En smakebit på søndag (Himmelbjørnens skog)

http://www.astridterese.no/2018/08/05/smakebit-augustus/
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning, som numera sköts av Astridterese på Betraktninger. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Nämen, om man skulle delta i söndagens smakbitar! Även om jag nu är på det stadiet i semestern att jag inte riktigt vet vad det är för datum och veckodag. Tydligen är det söndag idag, vilket innebär att jag har en vecka kvar av semestern och sedan måste jag börja ha koll på dagarna igen.

Just nu håller jag på med den andra boken i Britt Karin Larsens serie om folket på Finnskogen. Det var väl ungefär ett år sedan jag läste den första boken, "Det vokser et tre i Mostamägg", och den tyckte jag mycket om.
[...] på tunet ser hun en skokk med fillete fremmede, et syn som gjør henne enda iltrere, nå kommer tiggerne alt i november, så perkele!
– Jaså, så det er den slags folk nå alt, tror dere vi svømmer i mjølk og honning her på Valkola? murrer hun, mens hun sukkende går inn i huset, for det å la tiggerne gå uten matsmulen våger hun heller ikke, slikt våger ingen.
På Lauvåsen tre mil lenger syd ryker det fra badstua, enda det er midt i uka, der fyrer de for tiggernes skyld, at de kan ha et sted å ligge nå da kuldegradene kommer, og Lauvåsenkona får mange velsignelser fra de fattige som er innom der:
– Gud velsigne frua, krøttera her skal melke bedre enn noen andre, og her på gården skal det aldri mangle mat, for den som gir, skal også få, sier Herren!
(Britt Karin Larsen, "Himmelbjørnens skog", s. 23)

lördag 4 augusti 2018

An Age of License

An Age of License
av Lucy Knisley

Jag har inte läst någon av Lucy Knisleys andra serieböcker, men jag tror att hon alltid skriver självbiografiskt. Det är mycket fokus på mat i den här reseskildringen och det verkar vara något som återkommer.

Lucy blir inbjuden till seriefestivalen Raptus i Norge, och passar på att låta det bli inledningen till en längre resa i Europa. Förutom Bergen i Norge, blir det Stockholm, Berlin och Frankrike, där hennes mamma kommer semestra med några av sina väninnor. En av Lucys bästa vänner bor i Frankrike, och hon har även kompisar som kommer befinna sig i Berlin, så hon kommer att hälsa på dem. Samtidigt är hon osäker på vad hon vill göra. Både med resan och med sitt liv. Hon har precis flyttat till New York och egentligen är hon inte så sugen på att resa någonstans. Samtidigt måste man väl ta chansen när någon annan betalar för en resa till Europa?

Till Stockholm reser hon för att hon har träffat en svensk kille. Lucy är förälskad, men är samtidigt väldigt osäker på om de faktiskt skulle passa ihop. En amerikan hon pratar med i Frankrike hävdar att fransmännen kallar den ålder som Lucy är i – hon är väl runt 25 här – för L'age licence, en period av livet där man får lov att testa nya saker och kanske misslyckas. Lucy blir fascinerad av idén och ägnar det mycket tanke. (Sedan visar det sig att inga fransmän hon frågar känner till begreppet. Men det kanske inte gör något egentligen.)

En bra självbiografisk seriebok, som visade sig vara mer än "bara" en resedagbok. Nu ångrar jag förresten att jag inte drack någon mjölk när jag var i Frankrike tidigare i år, eftersom fransk mjölk tydligen ska vara något alldeles speciellt.

fredag 3 augusti 2018

Step Aside, Pops

Step Aside, Pops: A Hark! A Vagrant Collection
av Kate Beaton

Jag har redan läst den första Hark! A Vagrant-boken, plus att jag så klart har läst en hel del av det på nätet redan. Jätterolig serie om olika saker ur historien som man kanske inte ens kände till tidigare. Titeln och omslagsbilden har t.ex. att göra med gamla satirteckningar om ohyfsade unga kvinnliga cyklister.

onsdag 1 augusti 2018

Typiskt semester

Jag hade helt glömt bort att det var den förste idag! Har haft 2/3 av min semester nu så jag har ingen koll på sånt nu. Nu har jag i alla fall räknat min SUB. Efter dagens utsvävningar på second hand och i bokhandel så består den av 1984 böcker.

Jag har också lottat fram en bok att läsa under månaden. Den här månaden kanske det blir av, tror att det är en tjock bok. Det är noveller från chick littens glansdagar. Låter kul! Det är en sån som har framsida på båda sidorna, så den har dubbla titlar och omslagbilder.

Blomman

Blomman
av Suzanne Brøgger

En kvinna köper en krukväxt till en man. Hon tänker att den ska säga det som hon inte kan säga själv just nu. Men tänk om han inte förstår vad hon menar? Han kanske kommer tolka det på ett annat sätt. Ska hon verkligen lämna den på hans jobb? Tänk om han tar illa upp? Hur ska hon göra, vilket blir bäst? Alltså, det är ju inte utan att man känner igen sig i att tänka igenom allt tjugo varv och bara krångla till det mer.

tisdag 31 juli 2018

Baby Doll

Baby Doll
av Hollie Overton

Lily har varit kidnappad i åtta år när kidnapparen äntligen gör ett misstag. Han glömmer låsa och Lily kan äntligen fly tillsammans med sin och kidnapparens lilla dotter. Men prövningarna är inte över än. Hemkomsten blir chockartad. Lily har inte kunnat föreställa sig vad som har hänt med hennes närmaste sedan sist. Pressbevakningen är extrem. Och dessutom har inte kidnapparen tänkt ge sig så här enkelt ...

Tyvärr inte en särskilt bra bok. Jag tyckte att man aldrig riktigt kom in under ytan på någon av huvudpersonerna. Men den gick ju snabbt och lätt att läsa åtminstone.

måndag 30 juli 2018

In the Pines: 5 Murder Ballads

In the Pines: 5 Murder Ballads
av Erik Kriek

Fem serienoveller som är inspirerade av murder ballads, alltså de amerikanska folksånger som berättar historien om ett mord och som jag i huvudsak känner till p.g.a. Nick Cave-albumet som heter just Murder Ballads. Enligt bokens efterord är det egentligen en brittisk och skandinavisk tradition, som har utvecklats ytterligare i Amerika. Minsann.

Några är traditionella folkvisor, medan andra är skrivna av moderna artister. Den som jag hade koll på sedan innan var förstås Where the Wild Roses Grow (med just Nick Cave och Kylie Minogue). Just den serien känns ganska löst baserad på låten. Det är verkligen inte detta som jag har sett framför mig när jag har lyssnat på den. Några av de andra verkar följa innehållet i texten mer noggrant, men ofta med någon skillnad. Kanske ett nytt slut. Jag hade inte hört de andra fyra låtarna tidigare, men jag har förstås gjort det nu. Roligt när läsning leder en till något helt nytt.

Outlaw

Jag brukar väl inte läsa så mycket actionäventyr för ungdomar, men mitt Jorden runt-projekt kan leda till lite vad som helst. Till exempel actionfyllda ungdomsböcker om teknik, parkour och sociala orättvisor som utspelar sig i Burkina Faso.

söndag 29 juli 2018

Liv till varje pris

Liv till varje pris
av Kristina Sandberg

Äntligen har jag läst den avslutande delen i Kristina Sandbergs trilogi om Maj. (Efter "Att föda ett barn" och "Sörja för de sina".) Nu är det 50- och 60-tal. Barnen är ungdomar i början, vuxna i slutet av boken. Anita läser och läser, och visst kan Maj vara stolt över henne, men samtidigt undrar hon om det är så nyttigt. Det är också jobbigt att Anita står så nära sin pappa, och Maj kan ibland känna att de tycker att det är bäst när hon inte är med.

Sonen Lasse är helt annorlunda. Det är inte tal om att han ska ta studenten. Studier är inget för honom. Så småningom är det nya flickvänner hela tiden. Så fort Maj har vant sig vid en av dem, kanske tänkt att det här är hennes framtida svärdotter, så tar det slut.

Maj själv blir äldre. En del krämpor har hon ju lidit av länge, men nu dyker fler upp. Men det är väl ingenting om man jämför med släkten. Det är ju mest maken Tomas syskon med respektive som de har på nära håll, och de är alla betydligt äldre än Maj. Fördelen för dem är att de har ju hunnit dra sig tillbaka från arbetslivet, medan Tomas fortfarande har flera år kvar att jobba. Och nu förändras tiderna fort. Maj har ju gift in sig i en välbärgad fabrikörssläkt och känt sig i underläge, men plötsligt efterfrågas inte den typen av produkter längre. Maj och Tomas har inte längre råd med den livsstil de är vana vid, och vad ska Tomas göra om han inte kan ha kvar sin gamla position i firman? En man i hans ålder och med hans bakgrund kan ju inte ta vilket jobb som helst.

Och hela tiden är det alla vardagssysslor att ta itu med. Städningen och matlagningen (inte minst planeringen av vad som ska lagas!) och allt det där som kvinnorna i Anitas och Lasses generation inte verkar bry sig om.

Utmärkt avslutning på en utmärkt bokserie. Det är många boksidor, många vardagsbestyr som tillsammans bildar ett liv. Maj är långt ifrån perfekt, ofta inte ens sympatisk, men nu känner vi henne. Det är en av sakerna jag gillar bäst med böckerna. Ingen här är perfekt.

torsdag 26 juli 2018

Åtrå

Åtrå
av Bodil Malmsten

En kvinna träffar en man, som är en del yngre än henne själv. Hon tänker att han får ta initiativ om det ska bli något. Men det är inte bara det, det är så mycket som ska stämma ...

Jag borde kanske läsa mer av Bodil Malmstens skönlitterära böcker. Jag har mest läst loggböcker.

tisdag 24 juli 2018

Rösten

Rösten
av Birgitta Stenberg

En ung kvinna lyssnar på ett föredrag, som hon tycker är gammaldags och reaktionärt. Föredragshållaren är inte bättre han. Men hans röst ... Den får henne att gå med på att träffas senare på kvällen.

Jag tror faktiskt inte att jag har läst något av Birgitta Stenberg tidigare. Osäker ... En av hennes böcker gick som följetong i lokaltidningen för massor av år sedan, så jag kanske läste nån bit där. Den här novellen gav ändå mersmak. Jag har ju flera av hennes böcker i bokhyllan, så. Bara att sätta igång egentligen.

söndag 22 juli 2018

Culottées 1

Culottées 1
av Pénélope Bagieu

Jag köpte den här boken när jag var i Paris i juni. Jag läste franska på gymnasiet, men har aldrig varit särskilt bra på det. En bok med korta kapitel i serieformat kanske jag ändå kan klara av? Jodå, det gick bra. Jag fick ju ha en ordbok, och ibland får man gissa med hjälp av bilderna. Men det funkar.

"Culottées 1" är en bok i stil med "En annan historia" eller "Godnattsagor för rebelltjejer", eller kanske ännu hellre – eftersom det är en seriebok – Loka Kanarps "Pärlor & patroner". I femton kapitel får man möta kvinnor som har gått sin egen väg. Krigare, drottningar, regimkritiker, en kvinna som lät skägget växa och blev omåttligt populär i Frankrike, en idrottskvinna, en nobelpristagare med flera. För oss nordbor är det ju roligt att Tove Jansson är med (och beskrivs som peintre och créatrice de trolls). En del hade jag hört talas om (kanske rent av i någon av böckerna ovan), andra var nya bekantskaper. Intressanta personer, och jag hoppas jag inte har hittat på så mycket egna fakta om dem. Mina kunskaper i franska, som sagt ...

Det är inte bara intressanta minibiografier, utan de är ju också väldigt humoristiska. Jag missar antagligen en del skämt, men mycket ligger ju i bilderna och där hänger jag i alla fall med. Det är lite i samma anda som när Liv Strömqvist porträtterar historiska personer.

Det finns en del 2 och den har jag tänkt skaffa mig. För den som hade varit intresserad om det inte hade varit på franska så finns även en engelsk översättning, "Brazen", som verkar innehålla båda de franska volymerna.

lördag 21 juli 2018

Olle

Olle
av Kerstin Thorvall

En berättelse ur "Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig". Det handlar om att vara ovärdigt besatt av en man som egentligen inte är mycket att ha, alkoholist och allt. Det enda som är bra är sexet. Eftersom jag inte har läst så mycket av Kerstin Thorvall så får novellen mig att tänka på miniserien om hennes liv som gick på TV för ett par år sedan.

torsdag 19 juli 2018

En främmande man

En främmande man
av Maria Lang

Semesterplanerna är som följer: Puck, Eje och deras båda barn, samt Christer Wijk och Camilla Martin ska tillbringa ledigheten i ett par hyrda hus i en annars öde by. Avkopplande. Tyvärr blir det inte riktigt så. Plötsligt är Puck och hennes lille son ensamma i ödebyn – dottern ligger sjuk hos sin faster och övriga vuxna har fått brådskade jobbuppdrag, och alla tror också att någon av de andra håller Puck sällskap. Och så dyker en främmande man upp i ödebyn ...

Det visar sig att det flera år tidigare har inträffat en tragedi i byn, och nu undrar man om rättvisa verkligen skipades den gången. Men det är inte det lättaste att försöka lösa ett mord många år efter det har inträffat.

Tydligen har jag läst boken tidigare, men det har jag inget minne av. Alla böckerna är kanske inte så minnesvärda. Men då får man ju klura på gåtan på nytt i stället.

För övrigt är det inte lätt att vara Christina "Pyret" Bure. Att hon blir sjuk hindrar inte föräldrarna från att åka på sin planerade semester (men i och för sig, inte ens flera mord kan få någon att avbryta sin semester i de här böckerna, om det inte är Christer som måste åka iväg och reda ut ett förstås!), och när hon var bebis verkar både mamma och barnflicka ha prioriterat sol och bad framför att ta hand om henne.

Kris i Åshöjdens BK

Kris i Åshöjdens BK
av Max Lundgren

I den tredje boken om Åshöjdens BK har Jormas bror Edward fått chansen att spela i en landskamp. Men i nästa match som Edward spelar med Åshöjdens BK gör han skandal. Och nu skiftar åsikterna i klubben om hur man ska hantera detta. Det är en konflikt som går tillbaka till när man gjorde en kupp ett par år tidigare (i första boken) och fick den gamla landlagsspelaren Bagarn Olsson vald till ordförande. Sedan dess har Bagarn lett laget till framgångar de inte hade kunnat drömma om, men betyder det att alla kommer stå på hans sida? Och ska Jorma följa sitt samvete eller vara lojal mot sin bror?

Bra böcker, även om man inte bryr sig om sport.

tisdag 17 juli 2018

måndag 16 juli 2018

Tante Ulrikkes vei

Tante Ulrikkes vei
av Zeshan Shakar

Två tonårskillar från Stovner (en förort till Oslo) berättar under flera år om sin vardag inom ramen för ett projekt för kartläggning av ungdomars liv i Groruddalen (ett större område där bl.a. Stovner ligger – se även "Alle utlendinger har lukka gardiner" av Maria Navarro Skaranger, där huvudpersonen bor i det närliggande Romsås). Jag trodde att "Tante Ulrikkes vei" skulle utspela sig i nutid, boken kom ut förra året, men i stället är det tidigt 2000-tal. 11 september-attackerna och det efterföljande "kriget mot terrorn" blir avgörande för hur de båda huvudpersonerna upplever omvärlden.

Mo är äldst av tre syskon, mycket äldre än de båda andra. Han har lätt för sig i skolan och ska få en god utbildning så att han kan få ett bra jobb i framtiden. Hans föräldrar sparar och sliter för att Mo ska få alla de möjligheter som de inte hade själva. Själva utbildningen är förstås kostnadsfri, men de måste ju ha en dator i hemmet, och Mo ska ha eget rum trots att lägenheten är liten. Han vet hur mycket de offrar för hans skull och pressen på att prestera är enorm. Det finns inte utrymme för att fundera på vad han egentligen vill.

Jamal är lika gammal som Mo, och de känner varandra lite grann, men de är helt olika och har olika hemförhållanden. För Jamal har det aldrig riktigt funkat i skolan, och ingen hemma bryr sig. Han spelar tuff och oberörd, men det blir allt tydligare att han är på väg in i en omöjlig situation där han riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden. Och hemma är det också bara elände. Gangsterdrömmarna krockar smärtsamt med verkligheten.

Och för Mo krockar det också. Det är som att han kommer från en annan värld än medelklassstudenterna på universitetet, de som är uppvuxna med hytteturer och solsemestrar och vars föräldrar tycker att det är helt i sin ordning att de tar studieuppehåll för att volontärjobba för en människorättsorganisation. Samtidigt som nyheterna ger honom panik. Terrorism. Krig. Att en som ser ut han gör genast väcker misstänksamhet.

Jag hade hört en del om "Tante Ulrikkes vei" tidigare och den var ännu bättre än jag hade hoppats. En översättning till svenska nu bara. (Jamals kapitel ställer vissa krav på översättarens förortsslangkunskaper.) Det är så svårt att tipsa folk om den annars.

fredag 13 juli 2018

She and Her Cat

She and Her Cat
av Makoto Shinkai
Illustrerad av Tsubasa Yamaguchi

En manga som berättas av en katt, Chobi. Han bor med sin matte Miyu, som har räddat honom från gatan. Miyu är ung och ny i arbetslivet. Den första tiden Chobi bor hos henne är hon lugn och glad och har gott om tid att mysa med sin katt, men med tiden så blir hon mer och mer stressad och nere. Det är mycket på jobbet och hon hinner inte träffa kompisar, inte ens sova. Vi ser allt genom Chobi, som inte förstår varför Miyu förändras.

Ganska fin berättelse. Lite ovanligt att det är ett djur som berättar. Åtminstone om man tänker sig att den här är tänkt för läsare i ungefär samma ålder som Miyu. Jag läste ganska många böcker som berättades av djur när jag var liten.

torsdag 12 juli 2018

Flâneuse: Women Walk the City i Paris, New York, Tokyo, Venice and London

Flâneuse: Women Walk the City i Paris, New York, Tokyo, Venice and London
av Lauren Elkin

Superintressant essäsamling om litteratur, städer, att uppleva städer till fots, kvinnor som flanerar i städer (och hur det inte har varit möjligt i alla tider) och det obehagliga i områden som är byggda för bilar i stället för fotgängare. Jag läste den här när jag var i Paris nyligen och blev inspirerad att flanera mer än vanligt. Fram för mer flaneusing och läs boken!

tisdag 10 juli 2018

Nana 15

Nana 15
av Ai Yazawa

Spelet bakom kulisserna fortsätter. Vad har man råd att låta pressen få veta, och vad vill man absolut att de ska skriva om, om man vill att ens band ska vara bland de mest populära i Japan?

Det börjar också segla upp en annan tråd i berättelsen, och några av Blasts fans. jag har ju läst serien tidigare, men det var så länge sedan att det ändå ska bli intressant att följa den intrigen.