Hva er det med mor

Hva er det med mor
av Vigdis Hjorth

Jag har läst den här boken tidigare, men jag tror att det var så länge sedan att den inte är med i bloggen. Och då ÄR det länge sedan. Bloggen fyller snart femton år.

Maris mamma dricker. Maris mamma vägrar skämmas. Hon bryr sig inte om vem som vet att hon dricker. Det har inget med Mari att göra och Mari får gärna ta avstånd från henne och säga till vem som helst att mamma är dum i huvudet. Men det är mer komplicerat än så. För det är inget fel på Maris mamma, förutom detta enda. Och det är inte misär. Det blir bara pinsamma situationer ibland. Och när Mari är hos sin pappa oroar hon sig ibland för hur det går med mamma.

Nu ska ju visserligen den här boken föreställa Maris tankar med att komma underfund med sin mamma, men det jag har tänkt på båda gångerna jag har läst boken är att mamman tar så stor plats i Maris liv. Det verkar ju som att även när mamman inte är närvarande så tänker Mari ovanligt mycket på henne.

En bok som var väl värd en omläsning. Författaren tar inte ställning i frågan, så man får själv (tillsammans med Mari) göra sig sina egna tankar kring mamman. Och när man läser om boken efter så här lång tid så kanske man ser berättelsen på ett annat sätt.

Drama med Hilde

Drama med Hilde
av Vigdis Hjorth

Hilde Bøe är dramalärare och småbarnsmamma, och hon vet hur hon vill vara. Duktig och cool och snygg och smart och allt som är bra. Fast det är förstås något som hon är långt ifrån att leva upp till. Det viktigaste av allt blir därför hur hon uppfattas av omgivningen. Om hon ser en frisyr som hon tycker signalerar att kvinnan med den är på ett speciellt sätt, sån som Hilde skulle vilja vara, så måste hon genast klippa sig så. Och kommer hon sen på att hon borde haft en viss sorts örhängen till den frisyren, så kan hon tycka att det är väldigt pinsamt att träffa folk innan hon har hunnit skaffa sig såna. Såna här småsaker upptar alla hennes tankar och blir väldigt stora. Vad tror folk om mig? Verkar jag dum nu? Varför sa jag så, vad ska folk tycka om mig nu? Gjorde jag bort mig på festen igår?

Det är svårt att avgöra om Hilde Bøe är neurotisk eller normal. På ett sätt verkar hon ju helt störd faktiskt. Det kan ju inte vara normalt att låta oron över sin framtoning gå ut över familj och jobb. Men samtidigt så inser man ju att man ofta tänker så, och att leva efter devisen "Men vad ska folk tro?" är väl inte helt ovanligt. Jag hoppas ju att de flesta inte är lika illa som Hilde Bøe, men det kanske man är.

Jag har hört att det här skulle vara en rolig bok, men det vet jag inte riktigt om jag håller med om. Huvudperonen trasslar ju in sig i lögner och hamnar i knepiga situationer, men för det mesta så tycker jag inte att det är nåt att skratta åt. Det känns mer som om man skulle vilja tala om för henne att det inte är så viktigt vad folk tycker om henne, och att de antagligen inte ens lägger märke till vilken sorts nyckelring hon har.