fredag 30 september 2016

Rivers of London

Rivers of London
av Ben Aaronovitch

Peter Grant är polisaspirant (-assistent? jag förstår mig inte riktigt på graderna men min kompis har en liten guide för deckarläsare) vid Londonpolisen. Hans kompis Lesley anses lovande och ska få börja vid mordroteln, och Peter är inte så lite avundsjuk. Själv är han ganska disträ och har fått veta att han skulle passa för en administrativ syssla. Inte direkt vad han har drömt om.

Det är tills han vaktar en brottsplats och ett spöke kommer och avger vittnesmål om det spektakulära mord som just har begåtts. Plötsligt är Peter värvad till en rotel han inte ens visste fanns – kanske för att den hittills bara bestått av en person. Det här är den rotel som löser fallen där magi är inblandat. Och den här nya mordvågen har helt klart magiska inslag.

Fantastisk blandning av deckare och fantasy. Det är en rolig bok, full av populärkulturella referenser, samtidigt som mordhistorien är riktigt obehaglig. Perfekt Londonläsning också! Fast jag hann inte läsa så mycket medan jag faktiskt var i London, lite irriterande sedan när saker hände på en gata i närheten av mitt hotell. Jag kunde ju gått dit och tittat på området!

torsdag 29 september 2016

Årets bokmässeinlägg

Jag är inte en sån där som har seminariekort, eller minglar, eller träffar andra bokbloggare ... eller ens kollar programmet i förväg – men bokmässan är ändå ett måste varje år! I år var det min sjuttonde och min systers femtonde mässa. Hur många gånger kommer vi se Jan Guillou i år? Var är Björn Hellberg utplacerad? Kommer en av våra bokpåsar gå sönder i en gångstråkskorsning igen? Kommer vi vinna nåt i Amnestys boklotteri?

Vi gick runt och tittade och ibland hade vi ändå kommit ihåg att markera nåt som skulle hända.

Elisabeth Östnäs bokserie och Turid ska vara mycket bra och jag blev nyfiken på Charlotte Cederlunds bok också.

Finbesöket Kim Thúy. Måste genast läsa allt av henne!

På söndagen får man gå på seminarierna bara man löser inträde. Då säger både jag och min syster att nästa år, DÅ ska vi ha seminariekort och gå alla dagarna. Sen när vi har kommit hem kollar vi priset och tänker att kanske inte ändå. Men alltså, nån gång måste vi!

Inte mina inköp! Faktiskt! Fast antalet stämmer kanske ändå ...

fredag 23 september 2016

Emma – ett fragment

Emma – ett fragment
av Charlotte Brontë

Det här är egentligen inte en novell, utan just ett fragment. Två kapitel ur en roman som aldrig slutfördes. Charlotte Brontë dog.

På en liten flickskola, verkligen liten, det är bara en fyra-fem elever tror jag, har lärarinnorna en speciell favorit. De blev mycket imponerade av mr Fitzgibbon när han var där och självklart ska hans dotter få alla möjliga privilegier, även om hon inte är så förtjust själv och det gör att de andra flickorna tycker illa om henne. För att vara helt ärlig är lärarinnorna inte så förtjusta i flickan, men hon är ju så rik och fin. Fast ...

... sedan tar det bara slut. Argh! Jag är så besviken på att jag aldrig kommer få veta hur det gick – kanske var planen att det som i Jane Eyre skulle vara några barndomskapitel och sedan skulle vi förflytta oss flera år framåt? Men jag är ändå glad att jag fick tillfälle att läsa det här fragmentet. Jag kände inte ens till att det fanns och dessutom var utgivet.

torsdag 22 september 2016

Lycksalighet

Lycksalighet
av Katherine Mansfield

Bertha Young förbereder en liten bjudning och den här dagen känner hon sig så överväldigande lycklig.

Jag har läst novellen tidigare, men Katherine Mansfield skriver så bra att jag gärna läser om.

tisdag 20 september 2016

Lappin och Lapinova

Lappin och Lapinova
av Virginia Woolf

Jag är ganska säker på att det här är det första jag läser av Virgina Woolf. Jag har aldrig riktigt vågat mig på romanerna eller någonting annat. jag tänker mig att det ska vara hemskt svårläst. Men den här novellen var inte så farlig i alla fall.

Rosalind och Ernest är nygifta på den tiden då nygifta par kanske inte kände varandra särskilt väl egentligen. Deras räddning när det känns alldeles för konstigt blir en ständigt pågående berättelse där de är en kanin och en hare i en sagoskog. Men vad händer sedan, när en av dem tröttnar fortare än den andra?

söndag 18 september 2016

En smakebit på søndag (Flambards)

http://gronneskoger.blogspot.se/2016/09/mummi-en-smakebit-pa-sndag.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Förra söndagen var jag bortrest, men nu är det en helt vanlig söndag igen. Jag har just börjat på den bok som jag lottade fram att jag skulle läsa den här månaden. Första delen i en serie som väl nästan är en klassiker i hästboks- eller flickboksgenren.

Den föräldralösa tolvåringen Christina har just kommit till sin farbrors sjabbiga gods Flambards. Hon anlände mitt i kaoset när yngste sonen i huset just hade råkat ut för en ridolycka under en rävjakt, och nu lite senare träffar hon honom för första gången. Han har just förvånat henne med att säga att han inte är ledsen över sina brutna ben.
- Är du inte ledsen? Hon kunde inte förstå hur han inte kunde vara annat än ledsen, när han skulle ligga stilla på rygg i månader med bara en eldhund till sällskap.
- Ingen mer jakt, sa han. Och Far kan ju inte ta sig uppför trapporna.
Med ens förstod Christina. Hon sympatiserade helt med de känslor, som uttryckts så tydligt i de två meningarna. Hon log varmt.
- Ja, jag förstår, sa hon. Hon satt tyst en stund. - Tycker du inte om att jaga? Jag trodde ...
- Du trodde att alla Russells älskade jakt? I alla fall inte den här. Att det här hände känns som vår i november, vad mig anbelangar.
Christina funderade och sa: - Jakten slutar på våren, inte sant?
- Visst. Min favoritårstid.
(K. M. Peyton, "Flambards", s. 38)

lördag 17 september 2016

Horatio Sparkins

Horatio Sparkins
av Charles Dickens

Familjen Malderton har kommit upp sig här i världen och de vill att alla ska vara medvetna om deras ställning, men inte den biten att de var enklare förr förstås. Äldsta dottern har man tyvärr inte lyckats få bortgift än, hon börjar redan bli lite för gammal. Men på sista tiden har en viss Horatio Sparkins gjort sig känd i sällskapslivet. Han hade väl varit perfekt för Teresa Malderton?

Rolig liten historia. Jag funderade på vad den här novellen påminde mig om, något som jag läst eller sett ganska nyligen. Det måste ju vara vissa personer i TV-serieversionen av "Little Dorrit" förstås! Måste vara dickensiskt.

fredag 16 september 2016

Boktokar i England

För en vecka sedan åkte min syster och jag till London. Eftersom vi båda är ganska nördiga gjorde vi en hel del bokrelaterade saker. Gick i bokhandlar förstås och fick tunga resväskor på hemvägen. Man kan ju beställa allt på nätet men det har inte riktigt samma tjusning.

Titta, barnavdelningen på Waterstones Piccadilly!
Det blir ju lite orättvist, för det är ju den första bokhandeln man gillar bäst. När man fortfarande orkar gå runt i timmar. Det är massor av våningar så man kan verkligen gå runt i timmar. (Ja, fik och toa finns om man blir långvarig.)

Så bokhandeln ett par hus bort, ståtliga Hatchards, orkade vi inte alls med på samma sätt. Fast man hade kunnat gå runt där ett bra tag också. Se så fint!

Daunt Books är bokhandeln för resenärer. Eller för såna som jag, som reser genom böcker. Sorteringen är geografisk. Men jag hittade ändå inga nya länder till mitt projekt. Inte för att det hindrade mig från att handla förstås.

Foyles är också riktigt stort, många våningar. Men här hade vi så ont i fötter (jag) och axlar (min syster) att vi inte förmådde uppskatta utbudet så som det förtjänade.

Och inplanerade Forbidden Planet fick stryka på foten den här gången. Synd, men vi har våra fysiska, mentala och ekonomiska begränsningar. Men London kommer man ju åka till fler gånger. Det finns mer jag vill se.

Nu ska ni inte tro att vi var inne i fyra affärer och sedan inte orkade mer. Det finns ju också andra affärer som säljer andra saker. Jomen faktiskt. Och vi köpte lite böcker i en Oxfambutik och i seriebutiken Gosh! också.

Och så var vi i Salisbury och tittade på Stonehenge. Bokrelaterat – jag var intresserad av att se det i verkligheten efter att ha läst om det när jag var sex.

Och vi var på British Library och tittade på deras Treasures, med allt från ett exemplar av Magna Carta till Beatlestexter. För detta läste jag om när jag var trettiosex. (Fick också sett en utställning om punk när vi ändå var där.)

Och även om det handlar om filmerna så är det ganska bokrelaterat att gå och titta Warner Bros Studio Tour – The Making of Harry Potter. Detta var ju också lite syftet med och höjdpunkten på resan. Låt mig avsluta med en passande bild från Diagon Alley.

torsdag 15 september 2016

Sol

Sol
av D. H. Lawrence

Jag har inte bloggat på en vecka p.g.a. har varit i England. Mer om det senare. Nu om reselektyren. Jag hade så klart med mig Novellix brittiska klassiker. :)

Först ut blev "Sol" av D. H. Lawrence. Ärligt talat för att jag hade lägst förväntningar på den. Jag fastnade aldrig för "Lady Chatterley's älskare". "Sol" har ett lite liknande tema, det här med att man inte blir riktigt tillfreds i civilisation och med moderna maskiner, medan naturen gör en frisk, balanserad och naturlig. Här om en kvinna som har ordinerats sol av sin läkare och som därför reser med sin lille son till Medelhavet. Helt okej, men jag blev inte så förtjust nu heller.

torsdag 8 september 2016

En mörkare himmel

Den här boken var jag inte förtjust i. Man kan ändå läsa lite om vad jag tyckte om "En mörkare himmel" i min Jorden runt-blogg.

måndag 5 september 2016

Tuschritningen och tre andra historietter

Tuschritningen och tre andra historietter
av Hjalmar Söderberg

Jag är nu fullt övertygad om att jag måste läsa mycket mer av Hjalmar Söderberg.

söndag 4 september 2016

En smakebit på søndag (En mörkare himmel)

http://gronneskoger.blogspot.se/2016/09/bokbloggerprisen-og-mensen-pa-hotelltur.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Söndag igen och dags att dela med sig av en smakbit. Den här veckan blir det från en deckare. Den känns verkligen som typisk skandinavisk deckare. Jag hade nog inte brytt mig om att läsa den om inte miljön hade gjort att den passar in i mitt Jorden runt-projekt.
Norska sjömanskyrkan var i själva verket en ganska anspråkslös byggnad, men läget på höjden med en strålande utsikt över havet var tveklöst det bästa i hela Arguineguín. Kyrkan fyllde en viktig funktion, inte bara för religiösa aktiviteter. Den var i nästan lika hög grad en social instans, en samlingspunkt för alla de norrmän som bodde inte bara i Arguineguín utan på hela södra Gran Canaria. Och det märktes särskilt väl nu, efter det uppmärksammade mordet som begåtts alldeles utanför entrén.
(Mari Jungstedt och Ruben Eliassen, "En mörkare himmel", s. 73)

torsdag 1 september 2016

White rabbits!

*räknar olästa böcker* 1796. Se där ja.

*drar lott* Nummer 17. Den bok som ska läsas den här månaden är "Flambards" av K. M. Peyton. Alltså, det borde jag ju klara av. Har annars två månadsböcker som fortfarande är olästa.

Titeln på inlägget beror på att jag läste den här artikeln idag. Hade aldrig hört talas om detta!