X

X. Den sista platsen
av John Ajvide Lindqvist

Den här boken är den avslutande delen i serien Platserna, och ja, den knyter ihop de tidigare delarna "Himmelstrand" och "Rörelsen". Det verkade kanske inte som att några husvagnar på en ändlös gräsmatta och mordet på Olof Palme skulle hänga ihop så mycket, men det gör de. Via ett nedgånget höghusområde i Stockholm och en rad oförklarliga självmord bland stadens kriminella. Vad är det som händer? Den avdankade kriminalreportern Tommy T börjar undersöka vad som pågår och spåren leder till något som man kanske inte ville veta.

Välskrivet som alltid. Och jag har sett fra emot att se hur pusselbitarna faller på plats, men ... hur kan det ...? Och obehagligt och oroande.

SUB

Jag skulle ha räknat igår, men det glömde jag. Jag såg Gräns i stället. Bra film. Jag borde nog läsa om John Ajvide Lindqvists novell.

2040 böcker blev det i alla fall när jag räknade nu. Okej, har inte tid att blogga mer nu, måste läsa.

När det gäller årets mål så:
ligger jag bra till med Goodreadsutmaningen,
det går framåt med Jorden runt-läsningen
jag har läst på franska men inget på tyska än
och jag har fortfarande inte kommit igång med de kvinnliga nobelpristagarna (har dock läst två män).

2018 års bästa ... skräck och serieböcker

Tidigare favoriter från 2018:
- Romaner, noveller, deckare, klassiker
- Barnböcker, ungdomsböcker, fantasy, science fiction

SKRÄCK

Det jag tyckte bäst om var "Rörelsen" av John Ajvide Lindqvist. I år tänker jag läsa sista delen i trilogin och se om några av bitarna faller på plats eller om det bara blir konstigare än nånsin.

Jag upptäckte också att "Gerald's Game" och "Dolores Claiborne" av Stephen King hör ihop, vilket gav lite extra till läsningen. Och så gillade jag "Hemmet" av Mats Strandberg.

SERIEBÖCKER

Här kan jag inte heller bara välja än. Jag kan inte ens bestämma mig för en enda svensk serie med mytologisk bakgrund. Både "Vei bok 1" av Sara Bergmark Elfgren" och Karl Johnsson OCH "Athena – Pappas flicka" av Li Österberg är ju bra!

Jag tyckte också om Thi Buis biografi om sin familj, "The Best We Could Do".

Båda de franska seriealbum jag läste var också bra: "Culottées 1" av Pénélope Bagieu och "Quatre Sœurs – 1. Enid" av Malika Ferdjoukh och Cati Baur.

Och så får jag inte glömma omläsningen av Ai Yazawas Nana.

.........................................................

Och apropå de två kategorierna här så så var det ju kul med John Ajvide Lindqvists Bamse-tolkning.

Bamse: Nina i knipa

Bamse: Nina i knipa
av John Ajvide Lindqvist

En novell i Bamsevärlden, skriven av John Ajvide Lindqvist. Är det här för barn eller vuxna? Svar: För barn. Det är något sorts läsfrämjande projekt, där man får samma historia både som novell och som serie. Det som framför allt slår mig när jag läser novellversionen är att flera av karaktärerna blir irriterade på Skalman på ett sätt som inte framgår i serien.

Det hela utmynnar i en novelltävling, där man själv (om man är ett barn, antar jag) kan skriva en novell baserad på en annan serie som är med i tidningen.

Så kul omslag!

Nattrodd

Nattrodd
av John Ajvide Lindqvist

Två väninnor har som tradition att varje år åka på en kort campingtur till samma skärgårdsö. Det har de gjort i över femtio år. Nu blir det nog inte så många fler gånger, kanske är detta sista. De orkar inte så mycket som förr. Men den här gången ska också bli annorlunda, när de försätts i en mycket farlig situation.

Jag gillade verkligen första halvan av novellen, den när Alice och Monika presenteras för oss. Delen med själva ... händelserna är i och för sig också bra, men den fångar mig inte på samma sätt.

Rörelsen

Rörelsen. Den andra platsen
av John Ajvide Lindqvist

En ung man vid namn John Lindqvist flyttar på 80-talet in i en sunkig lägenhet (en lokal som inte verkar vara avsedd som bostad egentligen) i centrala Stockholm. Planen är att försörja sig genom sitt trolleri. Men psyket påverkas negativt av hans situation, eller om det är hela världen. Det är något konstigt med folk i huset, och kanske med samhällsklimatet över huvud taget. Vi vet redan från början att huset där John bor ligger nära platsen där Olof Palme snart kommer att mördas, och flera gånger uttrycker olika personer i boken sitt hat mot Palme. Det här är en tid när jag levde och som jag minns, men inget av det här ingår i mina egna upplevelser eller minnen eftersom jag var i sjuårsåldern då. Men det var säkert så på den tiden, efter vad jag har hört senare så är det inte osannolikt.

En dag upplever John något skrämmande i den gemensamma tvättstugan och efter det börjar folk i huset bete sig som om de har en hemlighet. En som John kanske kan få vara med på. Och som samtidigt knyter an till hans värsta barndomsminne och alla böcker han sedan skulle komma att skriva. (Framför allt till den första boken i trilogin om platserna, "Himmelstrand", förstås.) Jag gillar den här blandningen av övernaturlighet och självbiografi. Det är omöjligt att veta vad som är sant och inte, och det väl inte så viktigt heller. "Den andra platsen" kanske finns, vad vet jag?

"Himmelstrand" och "Rörelsen" är två väldigt olika böcker, men de har också massor av beröringspunkter. Det blir spännande att se hur den sista boken i serien, "X", är. Jag tror att den också kommer vara helt annorlunda, men ändå fläta ihop hela historien. Eller, jag hoppas det.

Himmelstrand

Himmelstrand. Den första platsen
av John Ajvide Lindqvist

Från att ha stått på en helt vanlig campingplats står nu fyra husvagnsekipage på ett helt tom gräsmatta. Tio människor och två djur har följt med när de ... flyttades? För de måste väl ha blivit flyttade? Men var är de då, här finns bara jämn gräsmatta så långt man kan se och enligt gps:en är de kvar på samma plats. Det är som att de är utanför världen på något sätt. Mobilerna har ingen täckning och radion spelar utan avbrott gamla låtar av Peter Himmelstrand, något annat går inte att få in.

Konflikterna börjar ganska snart efter att man har insett att man inte kommer någonstans och att man bara har den mat och det vatten som råkade finnas i husvagnen. Människorna från de olika husvagnarna kände inte varandra sedan tidigare, men några bråkade redan sinsemellan. Och nu kommer alla deras värsta sidor fram. Dessutom verkar alla deras hemliga rädslor få form.

"Himmelstrand" var lite annorlunda jämfört med de andra böcker av John Ajvide Lindqvist som jag har läst. Där har det ofta utspelat sig i en miljö som känns verklig, men där något övernaturligt dyker upp. Här utsätts i stället vanliga människor för en helt främmande miljö. Just nu tycker jag bättre om de andra böckerna. Alltså, "Himmelstrand" är väl bra, men jag tycker ju t.ex. att "Låt den rätte komma in" och "Hanteringen av odöda" är fantastiska. Men man får ju tänka på att "Himmelstrand" faktiskt är första delen i vad jag tror ska bli en trilogi. Det kan hända att jag ser den på ett annat sätt när jag har läst de andra böckerna i serien.

Speciella omständigheter

Speciella omständigheter
av John Ajvide Lindqvist

Mer Halloweenläsning. En novell om ett lyckligt par som väntar sitt första barn och behöver en större bostad. Hus i stockholmstrakten, ett som de har råd med alltså, är inte lätta att hitta. Så dyker det upp ett hus till ett misstänkt lågt pris. Men det verkar faktiskt inte vara någon hake med det, inga fuktskador, inga tokiga grannar. Det vill säga, säljaren kräver att mäklaren läser upp ett meddelande om "det dolda felet". Men det är ju fullständigt befängt ...

En sån himla tur att jag läste den här novellen en förmiddag. Fast den var nästan ännu läskigare när jag tänkte på den senare.

Årets bästa, del 3 (Genrer)

Årets deckare: "Till dess din vrede upphör" av Åsa Larsson.
Hade så klart med mig en Lapplandsbok under sommarens besök i Lappland (inte för att jag var i närheten av Kiruna, men ändå). Bra semsterläsning, och utan tvekan årets bästa deckare.

Årets skräck: "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist.
Jag gillar skräck där det nästan är som vanligt, fast med några allvarliga "fel".

Årets spökhistoria: "The Greatcoat" av Helen Dunmore.
Här är det också helt vanlig vardag, i det här fallet  i efterkrigstidens Yorkshire. Tills någon knackar på fönstret.

Årets fantasy, high: "Song for Eirabu. Bok 2 - Vargtid" av Kristine Tofte.
Avslutningen på en mycket bra fantasyberättelse. Världen är till stor del baserad på fornnordisk mytologi, men känns ändå helt egen.

Årets fantasy, low: "The Ocean at the End of the Lane" av Neil Gaiman.
Bra barndomsskildring och bra fantasyberättelse i samma bok. Jag gillar!

Människohamn

Människohamn
av John Ajvide Lindqvist

Över fem år sedan jag senast läste något av John Ajvide Lindqvist. Varför i hela världen då? Men det är ju egentligen aldrig någon brådska. Böckerna väntar så snällt i bokhyllan.

Anders är uppvuxen både hos mamma i Stockholm och hos pappa på ön Domarö. På somrarna ar de ett gäng barn, senare ungdomar, som umgicks. De flesta var barn till sommargäster, ett fåtal var bofasta och Anders var lite både och. Det var också här som Anders träffade sitt livs kärlek, Cecilia, ett av sommargästbarnen. Många år senare och Anders pappa är död, men farmor och hennes särbo finns kvar på ön, och pappans lilla sneda hus är numera lantställe för Anders, Cecilia och deras lilla dotter Maja. Men under en trevlig skidtur på isen försvinner Maja. Det finns inga svagheter i isen, ingen vak, och ingenstans ett barn i klarröd overall kan försvinna på en slät isyta. Det är helt oförklarligt, men hon är försvunnen.

Ett par år senare flyttar Anders tillbaka till huset på Domarö. Då är han skild och alkoholiserad. Så fort han kommer till ön börjar konstiga saker hända. Det är som om Maja på något sätt finns kvar i huset. Är det så eller är det Anders som håller på att bli galen? Men det verkar över huvud taget inte stå rätt till på Domarö.

Fantastiskt bra skräckroman. Det hade varit en bra roman även utan skräcken, men samtidigt är boken så genomsyrad av skräck att det är svårt att föreställa sig den utan. Även om det för det mesta handlar det om vardagliga saker, bland annat mycket om hur det var när Anders och Cecilia var tonåringar och hängde med de andra ungdomarna på Domarö, så finns hela tiden en känsla av att något inte riktigt stämmer. Fast bara det där med Majas försvinnande är ju ett tecken på att det är något mystiskt som händer, för det kunde ju inte hända. Föredömligt mycket uppbyggnad i förhållande till upplösning också. Det nämns till och med någonstans i boken att när man väl ser ondskan i en skräckberättelse så är det inte särskilt spännande längre. "Människohamn" är spännande hela tiden.

En smakebit på søndag (vecka 42)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag läser fortfarande i samma bok som förra helgen. Kan hända att jag läser ut den idag. Det är ganska mycket kvar, men det är också en dag utan andra planer. Och det är en spännande bok.

Med tanke på veckans mest omtalade boksläpp och signering så kan väl den här smakbiten passa bra. Återigen en tillbakablick till 80-talet, och när man har kommit så här långt i boken förstår man vad tillbakablickarna har för syfte.

Det krävs inte fler genomgångar av den musik som gällde den sommaren, nog sagt om man slår fast att The Smiths inte var det som gällde. Om Henrik och Björn hade haft högre status skulle möjligen hela gänget ha kunnat dra runt och skandera: "It's death for no reason and death for no reason is murder", men nu var det inte så. I backspegeln var Henrik och Björn förstås de som var hippast och mest London, men vad hjälpte det då? Ingenting. De var bönder och konstiga i huvudet.
[...]
Om gänget var samlat på stranden för att grilla korv och dricka folköl, så åt inte Henrik och Björn någon korv eftersom allt kött är mord. Om "Forever Young" med Alphaville gick på Joels bergsprängare satt de och hånflinade åt den infantila texten på dålig engelska och jämförde med den största nu levande poeten: Stephen Patrick Morrissey.
(John Ajvide Lindqvist, "Människohamn", s. 203-204)

En smakebit på søndag (vecka 41)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag började läsa den här boken sent igår och har bara läst några sidor. Kan inte påstå att jag ens har kommit in i den, men jag utgår från att den är bra - det är ju John Ajvide Lindqvist! Det verkar börja med en tillbakablick på huvudpersonerna tjugo år tidigare. Tror jag.

De höll varandra i handen.
Han var tretton och hon var tolv. Om någon i gänget fick syn på dem skulle de dö på fläcken. De smög genom granskogen, uppmärksamma på varje ljud och varje rörelse som om de var ute på ett hemligt uppdrag. På sätt och vis var de väl det: de skulle bli ihop, men det visste de inte ännu.
(John Ajvide Lindqvist, "Människohamn", s. 12)

På H i min bokhylla

Jag fortsätter med presentationer av vad som finns i min bokhylla. Här är några böcker på H.

- "Harry Potter and the Order of the Phoenix" av J. K. Rowling. Jag gillar Harry Potter-böckerna. Just nu håller jag på att lyssna på dem som ljudbok. Den här var den senaste jag lyssnade klart på. Perfekt medan man packar upp flyttlådor och fixar hemma. Nu lyssnar jag på något helt annat faktiskt, men snart blir det nästa Harry Potter-bok.

- "Hitler, Jesus og farfar" av Lene Ask är ett jättefint seriealbum. Det här är på norska, men det är översatt till svenska också.

- "How To Be a Woman" av Caitlin Moran köpte jag när jag var i London i höstas eftersom jag hade hört att den ska vara rolig. Har inte hunnit läsa den själv än, men har inga skäl att tvivla på andras omdömen om boken. Alltså, rolig.

- "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist. Gripande, äckligt och allt vad du vill om zombies. Men det vet du ju redan, för du har väl läst den?

Cthulhu 1

Cthulhu 1
av H.P. Lovecraft

Snyggt att titeln är felstavad på framsidan av boken ... I och för sig så ska väl "Cthulhu" bara vara ett försök att stava något som egentligen är omöjligt att uttala för människor eller återge i skrift, så det gör väl inte så mycket.

Jag har läst lite Lovecraft tidigare, men lyckats välja fel böcker. De handlade inte så mycket om Cthulhu och de där andra gamla varelserna från rymden, och det var ju det jag ville åt. Den där berömda mytologin som andra författare har spunnit vidare på eller parodierat, som det gjorts spel och gosedjur och allt möjligt av. Ge mig Cthulhu! Men det här är naturligtvis den rätta boken att läsa. Det ska även finnas en "Cthulhu 2", och tillsammans ska de samla alla berättelserna.

Till och med fansen lär tycka att Lovecraft inte kunde skriva, och det är ju hans mytologi som är styrkan i berättelserna. Jag tyckte faktiskt att det var en ganska tråkig bok. Men vad gör man inte för lite allmänbildning? Nu blir det ju ännu bättre att läsa Neil Gaimans noveller "Shoggoth's Old Peculiar" (mycket rolig, kan läsas i "Smoke and Mirrors" och det har även funnits en författaruppläsning på neilgaiman.com, osäker på om den finns kvar) och "A Study in Emerald" (Lovecraftmonster och Sherlock Holmes i samma historia, kan läsas i "Fragile Things"), Anders Fager i största allmänhet och säkert också John Ajvide Lindqvists "Tindalos" (som jag inte har läst, men som lär vara med i hans nya bok). Fast jag vet inte om jag kommer bry mig om att läsa något mer som faktiskt har skrivits av Lovecraft själv.

Vad det handlar om? Det skulle jag ju också kunna skriva ett par ord om. Lovecraft har byggt upp en ganska invecklad mytologi med varelser, i våra ögon monster, som kom från rymden och fanns på jorden långt innan dinosaurierna. De finns fortfarande, men ligger i stort sett i dvala. De kan ändå på något sätt kommunicera med t.ex. människor, och det finns hemliga kulter kring dem och mystiska gamla böcker som berättar mer. Novellerna handlar om hur någon i nutid (det vill säga under tidigt 1900-tal) på något sätt råkar komma för nära ett av de gamla mysterierna och råkar illa ut.

Pappersväggar

Pappersväggar
av John Ajvide Lindqvist

Det känns som om jag har läst väldigt få vuxenböcker den senaste tiden. Det blir väl lite som det blir, antar jag. Eller så har jag inte haft någon större energi och satsat på lättlästa saker. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det beror på. Men "Pappersväggar" är ju åtminstone definitivt en vuxenbok.

Tidigare har jag läst, och älskat, de båda romanerna "Låt den rätte komma in" och "Hanteringen av odöda" av samme författare. "Pappersväggar" är en novellsamling, och även om det inte finns några dåliga berättelser i den så blir det inte alls samma wow-upplevelse. Kanske är det för att man lärde känna karaktärerna och miljön i romanerna så väl, och här hinner man ju inte det på samma sätt. Flera av novellerna känns lättsammare än romanerna. Det vill säga, de känns inte lika mycket.

"Gräns, "Equinox" (blev tvungen att kolla så att jag inte hade glömt låsa dörren), "Majken" (roligast) och kanske även "Vikarien", jo, "Vikarien" också, är mina favoriter. Den längsta av novellerna är en fortsättning på "Hanteringen av odöda", med både gamla och nya karaktärer, och jag rekommenderar att man inte läser den novellen ("Sluthanteringen") om man inte har läst romanen först. I en annan novell nämns händelser i "Låt den rätte komma in", men bara i förbigående och utan betydelse för historien. Det är kul med en sån liten blinkning till läsaren.


Kul grej: En annan bok med samma omslagsbild. Jag såg den i en bokhandel i Oslo.

Lästrio: Stockholmsskildringar

Och så senaste Lästrion. Om det inte har kommit en ny idag...

Veckans ämne: Dina tre bästa stockholmsskildringar.

Hmm, Stockholm alltså? Det är väl inte helt ovanligt att böcker utspelar sig i Stockholm, men jag känner nästan aldrig till platserna som nämns så det brukar inte fastna att det var där de utspelade sig.

1. Per Anders Fogelströms Stad-serie

Det är ju den självklara ettan. Fem böcker om folk i Stockholm, och om Stockholm ö.h.t., under hundra år.


2. John Ajvide Lindqvist

Både "Låt den rätte komma in" och "Hanteringen av odöda" utspelar sig i ett lite alternativt Stockholm. I verkligheten finns där väl färre monster...

Var är min "Hanteringen av odöda" förresten? Kan Anna vara den skyldiga här?


3. Martin Kellermans Rocky

Jag fick fundera ett tag innan jag kom på vad jag skulle ha på plats 3, men till slut kom jag på att serien om Rocky absolut hörde hemma på listan. Den får väl vara med trots att det är seriestrippar? :)

2007 års favoriter etc. (del 1)

Här har jag letat upp favoriter, och annat som är värt att påminna om, från bokdagboken 2007.

Årets roman: "Montecore - En unik tiger" av Jonas Hassen Khemiri. Jag vet inte vad som egentligen hände, men bra var den.

Årets deckare: Serien om Fredric Drum og Skarphedin Olsen av Gert Nygårdshaug. Osannolika, men spännande, deckare. Ingen Skarphedin Olsen i sikte ännu dock.

Årets ungdomsbok: "En liten chock" av Johanna Lindbäck. Oväntade händelser i Umeå.

Årets skräck: Kan inte bli något annat än fantastiska "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist.

Årets fantasy: "Jonathan Strange & Mr Norrell" av Susanna Clarke. Vad ska man säga? En tjock roman om magi i ett alternativt England i början av 1800-talet. :)

Årets seriealbum: "Rabbinens katt" av Joann Sfar. Hoppas man fortsätter översätta den serien till svenska.

Årets manga: Fruits Basket av Natsuki Takaya. Jag har kommit en bit in i historien nu och det har blivit spännande. Dessutom går den i nya tidningen Shojo Stars, så jag får läst om början av den parallellt.

Hanteringen av odöda

Hanteringen av odöda
av John Ajvide Lindqvist

Visserligen läser jag ganska mycket, men det är faktiskt inte så ofta som jag verkligen, verkligen fastnar i en bok. Men i helgen läste jag "Hanteringen av odöda" och var helt borta från omvärlden. Man kanske inte riktigt tror det när man ser omslaget, hör titeln eller läser saker om bokens handling, om de döda som vaknar upp och hur anhöriga och myndigheter (t.ex. en porträttlik, men icke namngiven, Göran Persson) hanterar detta, men det är en riktigt bra bok.

Stockholm plågas av en onormal värmebölja, och något sorts elektriskt fält som ger alla stark huvudvärk och som gör att inga elektriska apparater går att stänga av. Så släpper det helt plötsligt, men då vaknar de döda. Inte alla döda, bara de som dött relativt nyligen och bara i området runt Stockholm. Men, ja, det är väl illa nog. Det blir en politisk kris när myndigheterna dröjer med att låta de anhöriga träffa sina döda, men det är ju så att de döda, eller "omlevande" som de kallas, inte riktigt är som de var när de fortfarande är i livet. Inte bara med tanke på förruttnelse och skador, utan även personlighetsmässigt.

De människor boken främst handlar om är David, vars hustru är särskilt intressant för forskarna (hon är nämligen den som varit död kortast tid innan hon vaknade), den pensionerade journalisten Mahler, vars dotterson dött ett par veckor tidigare, och Elvy och Flora, mormor och dotterdotter som ser mer än andra. Båda känner de döda själarna återvända till jorden, även om bara Elvy genast förstår vad som hänt. De känner båda förväntan inför att världen nu måste förändras, men de tror att det kommer ske på helt olika sätt.

När jag hade läst ut boken rekommenderade jag den entusiastiskt för min bror, men han hade redan läst den. Och han höll med. Så jag rekommenderade "Låt den rätte komma in" (av samme författare) istället. Den hade han inte läst eftersom han tänkte att inget slår "Hanteringen av odöda". Men jag tycker nog att "Låt den rätte komma in" är lika bra den. :)

Färdlektyr 2006

Färdlektyr 2006
av Inger Alfvén, Åke Edwardson, Marjaneh Bakhtiari, John Ajvide Lindqvist, Monika Fagerholm, Fredrik Strage, Sara Stridsberg, Anders Wendin (Moneybrother) m.fl.

Tja, en gratisbok med ett gäng bra noveller är ju aldrig fel. :) Nu hade jag ju visserligen läst flera av dessa författarna förr (men inte alla), men annars är det ju bra att kanske hitta nåt nytt. Och jag brukar gilla de som inte är skrivna av "riktiga" författare heller, utan av ungdomar. (Det hör till nån sorts författarcommunity till böckerna, eller kanske tvärtom.)

- "Färdlektyr 2001"
- "Färdlektyr 2003"
- "Färdlektyr 2004"
- "Färdlektyr 2005"

Ny bok av John Ajvide Lindqvist

Genom Helena fick jag reda på att det snart ska komma en ny bok av John Ajvide Lindqvist (som skrev vampyrboken "Låt den rätte komma in"). Hurra! Det är skräck den här gången också - "Hanteringen av odöda".

Helena skriver förresten ännu mer om vilka böcker som kommer snart. Jag vill bl. a. läsa de nya av Emma Hamberg, Martina Haag och Johanna Thydell.