söndag 31 december 2017

The Girl With All the Gifts

The Girl With All the Gifts
av M.R. Carey

Alltså, den här boken! Så bra! Jag såg den en hel del på nätet för ett år sedan? Två? Men jag fattade aldrig vad den handlade om, och den försvann i mängden. Men så läste jag något om den för ett par månader sedan och insåg att jag måste läsa den. Jag kan inte minnas vad eller var. Men att läsa den var absolut rätt beslut.

Historien utspelar sig på en militärbas i ett framtida England. Här bor Melanie, en flicka i tioårsåldern som tycker om att gå i skolan. Varje skoldag låter hon sig villigt spännas fast i en rullstol av en soldat medan en annan riktar ett vapen mot henne, och sedan rullar de in henne i klassrummet. Det bästa är om det är Miss Justineau som är dagens lärare. Hon har de bästa lektionerna, och läser grekiska myter för klassen. Melanie älskar henne. Andra lärare låter dem mest memorera statistiska fakta. Inte för att Melanie inte tycker att det är intressant. Hon har lätt för att lära, även om hon och de andra barnen i klassen har lite svårt att föreställa sig världen utanför. De har aldrig upplevt något utanför klassrummet, cellerna och duschrummet.

Läsaren förstår ganska snart det som Melanie inte själv kan förstå. Men hon är smart, hon måste kunna räkna ut det. Speciellt när det händer något som förändrar hennes förutsägbara tillvaro.

Jag har inte börjat summera 2017 års läsning än, men "The Girl With All the Gifts" kommer garanterat hamna på något bästa-lista.

M.R. Carey är förresten en pseudonym, och roligt nog visade det sig att jag faktiskt har läst något av honom tidigare. Tydligen var jag inte lika imponerad den gången.

lördag 30 december 2017

Juan-les-Pins

Juan-les-Pins
av Sandra Beijer

Den här novellen tyckte jag riktigt bra om. Om tre tjejer som inte är populära i skolan, men som har drömmen om resan de ska på sedan, som håller dem uppe genom läsåret. Om den drömmen räcker till för det ... När man läser om skolan så här så förstår jag inte hur någon orkade sig igenom den. Och så tänker jag att jag vill läsa Sandra Beijers romaner också.

Levande läppar rekommenderas

Levande läppar rekommenderas
av Johanna Nilsson

Huvudpersonen i berättelsen, Charlie, pluggar olika kurser på universitetet utan att ha något direkt mål med studierna. Han har också en ny flickvän, som är (eller gärna vill vara) lite speciell. Hon är med i ett hemligt sällskap, och detta är berättelsen om vad som hände den gången Charlie skulle träffa dem.

Lite sådär Den hemliga historien light i Uppsala. Helt okej novell, men inget jag direkt fastnar för.

fredag 29 december 2017

Varje kvinna klär i svart plast

Varje kvinna klär i svart plast
av Maja Lindén

Apropå #metoo så kom jag att tänka på den här korta serieboken. Det var dags att läsa om den. Det är en ganska drastisk betraktelse av hur kvinnor ofta framställs på film. Titeln säger väl det mesta?

Svart barn

Ännu en bok bloggad om i Jorden runt-bloggen. Den här gången en omläsning av en barndomsskildring från Guinea.

Det går över, Kri

Det går över, Kri
av Ester Ringnér-Lundgren

I den andra boken om Kri bor hon tillsammans med sina föräldrar och syster igen, i familjens nya hem, i staden som Kri i förra boken flyttade i förväg till. Då bodde hon inackorderad hos en annan familj och sedan dess är hon olyckligt kär i en av den familjens söner. Det är det som bokens titel handlar om, det som någon gång borde gå över.

Annars är det en sommarlovsbok det här. Kri och bästa kompisen Vimsi beger sig ut på en lång cykeltur, för att bo hos en släkting till Vimsi som har bokhandel i en stad i Halland. I egenskap av invånare i en stad i Halland har jag förstås försökt räkna ut vilken stad i Halland det kan handla om. Halmstad kan uteslutas, eftersom de pratar om Halmstad som en annan stad och faster Ruth en dag åker till Halmstad för att göra ärenden. Jag tror inte att det är Kungsbacka, för i så fall är det väl rimligare att åka till Göteborg om man har stadsärenden? Jag får också för mig att Kungsbacka inte har den typen av långa sandstränder i närheten av staden, som nämns i boken. Kri och Vimsi råkar ut för en förarglighet på en bro, och det säger mig att de inte är i Varberg. Varberg har inga broar i närheten av stadskärnan. Det måste också finnas en hamn för kommersiella fartyg i stan, och det har väl inte Laholm? Laholm ligger ju inte precis vid kusten. Det känns också som om stranden ligger lite närmare stan i boken än vad som är fallet i Laholm. Så min slutsats är att Kri och Vimsi är på semester i Falkenberg, som har hamn och strand och bro. Men antagligen är det väl egentligen fråga om en påhittad stad som innehåller exakt de element som författaren behöver för att berätta just de här anekdoterna om tjejernas resa.

torsdag 28 december 2017

Hitomi

Hitomi
av Kim Thúy

En väldigt kort novell, återigen på temat Grannar. (Jag har nu läst hela Grannar-boxen från Novellix.) Om familjen som berättaren bor granne med, och speciellt om mannen i familjen. Jag gillar hur Kim Thúy skriver, men var tvungen att läsa om delar av novellen för att komma ihåg något av den nu när jag skulle blogga om den.

onsdag 27 december 2017

Monstret i natten

Monstret i natten
av Mats Strandberg
Illustrerad av Sofia Falkenhem

Första delen i serien om Frank, som på sin nioårsdag oavsiktligt blir biten av grannens uppspelta hund. Och efter det upptäcker Frank att han nattetid förvandlas till ett monster. Människorna i hans lilla hemstad får panik när ett monster börjas synas i trakten. Monstret måste dödas, vi måste skydda våra barn från detta hemska! Och då kan Frank inte förklara att det enda monstret vill är att få umgås med andra och bli gosad med. Framför allt kan han inte berätta att det är han som är monstret.

En fin barnbok om känslan av att vara annorlunda. Och om världens gulligaste monster så klart.

The King of Kahel

Idag har jag uppdaterat min Jorden runt-omläsningsblogg med en bok som utspelar sig i Guinea.


tisdag 26 december 2017

The Diary of Edward the Hamster 1990-1990

The Diary of Edward the Hamster 1990-1990
av Miriam Elia, Ezra Elia

En tänkande och svartsynt hamsters tragikomiska memoarer. Lite kul, men kanske inte riktigt min grej.

måndag 25 december 2017

Ödelagda städer

Ödelagda städer
av Merethe Lindström

En mamma och hennes nästan eller nyss vuxna dotter är ute på en bilresa. Bara för att komma ut, dottern sitter annars bara hemma och det har varit så länge. Möten med en liftare och en granne i en stugby påverkar dem båda två. Fint berättad novell.

fredag 22 december 2017

Neon Genesis Evangelion del 1-5

Neon Genesis Evangelion del 1: Apostlarna anfaller
Neon Genesis Evangelion del 2: Pojken och kniven
Neon Genesis Evangelion del 3: Ett vitt ärr
Neon Genesis Evangelion del 4: Asuka anländer
Neon Genesis Evangelion del 5: Gravkors

av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax

Jag började läsa Neon Genesis Evangelion 2004 och jag har inte hunnit klart än. Utgivningstakten var inte så hög, om man säger så. Jag tror det har gått ett par år sedan sista delen kom ut, men jag var ju tvungen att läsa om de tidigare böckerna först. Inte att det tar så lång tid. Det är många sidor med i det närmaste ordlös robotaction.

Jorden drabbades av en stor katastrof för ett antal år sedan och utsätts nu för attacker av mystiska så kallade "apostlar". För att försvara sig har man konstruerat några gigantiska robotar, som bara kan skötas av ungdomar som helt kan synka sitt eget medvetande med robotens rörelser.

Shinji är fjorton år och har inte träffat sin pappa på länge. Mamman dog under mystiska omständigheter som han inte riktigt minns. Nu har pappan kallat honom till sig. Men inte för att han är intresserad av att ha Shinji hos sig, utan för att han ska manövrera en av robotarna som pappan konstruerar. Shinji är besviken, men kan han lägga besvikelsen åt sidan för att göra sin plikt? Är det ens hans plikt?

Bra serie.

Doll Bones

Doll Bones
av Holly Black

Holly Black skriver för olika åldrar. Åldersgruppsmässigt kommer väl "Doll Bones" in mellan Spiderwick (för yngre läsare) och alla andra böcker som jag har läst av Black (för äldre läsare).

Zach och hans bästa kompisar Alice och Poppy är tolv år gamla. Lite för gamla för leken de håller på med kanske, åtminstone för utomstående som bara ser deras omaka samling av actionsfigurer och dockor. Men blir man egentligen för gammal för att hitta på en invecklad fantasivärld tillsammans? Det är en pågående, oändlig berättelse, med ständigt nya äventyr och ibland nya huvudpersoner när någon av dem vill spela en annan sorts karaktär. Alice har till exempel nyligen börjat spela en tuffare karaktär, långt ifrån hennes verkliga liv där hon övervakas av en strikt farmor. I skolan skickar de lappar med frågor om varandras karaktärer och funderar ut nya intriger. De är lyckliga i sin lek.

Tills den dagen Zach säger att han inte är med längre. Tjejerna kan inte förstå varför – och varför så plötsligt, kan de inte bara göra klart det senaste uppdraget i alla fall? – och Zach vägrar förklara. Det är i samma veva som Poppy berättar om sin dröm. Bland stöket som hennes loppistokiga mamma har samlat på sig finns en antik docka. Enligt Poppys mamma är den värd massor av pengar och barnen får inte röra den. Men dockan har haft en roll i lekarna ändå, som den Stora Drottningen. Och nu påstår Poppy att hon har drömt om Drottningen, och att Drottningen har skickat ut barnen på ett uppdrag i det verkliga livet. Det är en makaber dröm, och uppdraget går ut på att återbörda dockan dit hon hör hemma. Det är bara en bussresa till en annan stad, men för tre tolvåringar med begränsad budget och föräldrar (eller i Alices fall, en omedgörlig farmor) som kan lägga sig i så är det ett nästan omöjligt företag.

Jag hade egentligen trott att det skulle vara mer spökhistoria och mer om den läskiga dockan. Men det kanske blir mer skrämmande när det bara kommer fram ibland. Och jag är egentligen väldigt nöjd med att ha fått historien om hur Zach och hans kompisar hanterar övergången från barndom till ungdom. De har alla sina egna utmaningar. För Zachs del handlar det mycket om att det finns ett manlighetsideal som hans pappa vill att han ska leva upp till, men Zach är tveksam till om det verkligen är något man bör försöka leva upp till.

torsdag 21 december 2017

Through the Woods

Through the Woods
av Emily Carroll

Fem spökhistorier i serieform. Var och en har en helt egen atmosfär, men alla är riktigt läskiga. Och jag tror att alla (nästan alla?) har att göra med faror i skogen. Det finns också en ram runt dem (är det om författaren själv?) som också berör det som kan döljas i skogen.

Jag är mycket förtjust i hur seriesidorna ser ut. Layout och färger och allting.

söndag 17 december 2017

Hiwa

Hiwa
av Augustin Erba

Den här novellen känns som en saga, även om den helt tydligt utspelar sig i vår värld i nutid. Den handlar om blind tro, grupptryck, masshysteri. Bra.

Färjan

Färjan
av Mats Strandberg

Jag ligger väldigt efter med bloggandet. Jag hade ju gärna hunnit i kapp till nyår, så nu kommer det nog bli många och korta inlägg ett tag framöver.

Jag är ju från västkusten så jag har aldrig åkt finlandsfärja, men jag tror att jag har konceptet klart för mig. (Har åkt färja till Danmark och England.) Mycket festande. De som ska åka med färjan Baltic Charisma den här vändan känner förväntan, eller kanske ängslan eller desperation. Det finns så många skäl att åka finlandsfärja. Sedan är det ju de som jobbar där, i massor av olika funktioner, och som trivs mer eller mindre bra på arbetsplatsen. Man hinner få en riktigt bra bild av färjan och de som reser med den. Det är flera personer som man blir lite extra fäst vid. Och sedan händer det där som gör just den här resan annorlunda och man fortsätter läsa med andan i halsen. Kommer "mina" personer klara sig undan blodbadet?

lördag 16 december 2017

The Handmaid's Tale

The Handmaid's Tale
av Margaret Atwood

En obehaglig dystopi eftersom den inte känns helt osannolik. Liknande saker har hänt, och kan hända på andra platser om fel personer får för mycket makt. Här är det någon sorts extrem kristen organisation som har tagit makten över det som var USA, numera kallas det Gilead. Åtminstone de områden som de kontrollerar, när huvudpersonen får höra nyheter så verkar det som om det fortfarande pågår strider i delar av landet. Nyheterna är dessutom kraftigt vinklade, så man får säkert inte reda på allt.

Huvudpersonen – vi får inte veta hennes riktiga namn – är en Handmaid. Hon är en kvinna som innan revolutionen levde ett helt vanligt liv. Enligt den nya regimen var det inget bra liv, och det är det man försöker intala alla numera. Man pekar på problem som fanns, och frågar sig hur man kunde leva så. Är det inte mycket bättre nu? I sitt gamla liv hade huvudpersonen ett barn. Hon vet inte vad som har hänt med barnet eller med hennes man. han är kanske död. Men barn är värdefulla. Det är just för att hon hade ett barn som hon har fått lov av bli en Handmaid. För det är så få kvinnor som kan få barn numera. Många hustrur till de framstående män som får lov att ha familjer kan inte få barn. Men det finns stöd i Bibeln för att få barn genom en tjänarinna. och det är det Handmaids är bra för. Deras enda uppgift är att ge hushållet ett friskt barn. I gengäld skickas de inte iväg till något värre, och många av alternativen är verkligen värre.

En bra bok, som verkligen höll för en omläsning. Jag är också ganska intresserad av att se TV-serien som är baserad på boken. Som jag har förstått det så fortsätter den historien längre än i boken.

Nolite te bastardes carborundorum.

lördag 9 december 2017

100 hemskaste

100 hemskaste
av Helena Dahlgren
Illustrationer av Marcus Stenberg

Jag läste Helena Dahlgrens 100 hemskaste när det gick som "följetong" på hennes blogg, men det finns inget som hindrar att man läser det i bokform också. (Och så får man ju Marcus Stenbergs stämningsfulla foton här.) Topplistor är som bäst när de är så här personliga. Det är ju inte nummerordningen som är det viktiga, det är motiveringen. Jag är ingen skräcknörd, har inte läst eller sett särskilt mycket i genren. Så här fick jag massor av tips. Mest på böcker. Jag ser helst inte på skräckfilm. Kanske att det kan bli någon TV-serie dock.

onsdag 6 december 2017

Sommar i SUB:en

Jag brukar ju räkna mina olästa böcker den första dagen varje månad, men det här månadsskiftet hade jag helgbesök av en kompis och efter det har det varit så mycket. (Inte egentligen, men ...) idag har jag i alla fall tagit mig samman och räknat de 1932 olästa böckerna. Ojdå.

Och så drog jag en lott för att välja en av böckerna som ska läsas under månaden. Vilket inte kommer hända. Jag tror inte jag har läst en enda av mina framlottade böcker i år. Ja ja, bot och bättring nästa år etc.

Månadens bok blev "Polarsommar" av Anne Swärd. Tydligen nominerad till Augustpriset 2003, men därefter har jag nog inte hört så mycket om den. Men den borde ju vara rätt bra i alla fall.