lördag 28 februari 2015

Sofia Z-4515

"Sofia Z-4515" är namnet på seriealbumet som säljs av romska EU-migranter i både Sverige och Norge just nu. En släkting köpte det för några dagar sedan trots att ett gäng ungdomar skällde på henne och inte tyckte att man skulle "ge pengar". Sedan när är det okej att förbipasserande försöker bestämma vilka böcker man får köpa? (Ser för mig hur jag omärkligt byter ut Stieg mot Åsa i folks kundvagnar på coop – och om nån försöker köpa "Catwalk" av Georgina Newbery så får man tackla dem i slow motion iförd skottsäker väst och med en sån där liten telefonsladd i örat.)

Det var ingen som opponerade sig när jag köpte samma seriealbum i en bokhandel för några år sedan i alla fall. Här har jag skrivit om serien.

Vellumbarnet


Vellumbarnet
av Johanna Koljonen

En novellix till. Jag prenumererar inte men jag samlar.

Johanna Koljonen har jag hört på radio och sett på TV, och jag har läst första delen i hennes manga Oblivion High (hmm, jag borde skaffa del 2), men det här är den första skönlitterära text jag har läst av henne. (Det kan nog vara så att det är den enda utgivna, det vet jag inte.) Och det kan hon också.

Det här är en sån novell där det inte händer så mycket, utan tänks mer. Det är ett förhållande som har tagit slut och ett barn som berättaren saknar, som aldrig blev av.

fredag 27 februari 2015

Funkislampa


Funkislampa
av Jerker Virdborg

Jag har väl inte läst något av Virdborg tidigare, men det här gav ju mersmak. Jag ska inte avslöja för mycket, det kan ju bli lite dumt när det handlar om noveller. Huvudpersonen har i alla fall fall en bror som älskar vintagedesignprylar och han skulle så gärna vilja ge brodern något fint på hans födelsedag.

torsdag 26 februari 2015

Tonje Glimmerdal


Tonje Glimmerdal
av Maria Parr

Om du letar efter en helt fantastisk barnbok så är det kanske den här du letar efter. Riktigt bra bok! Nu är jag ju inte ett barn i tioårsåldern, men jag utgår ju ifrån att de skulle gilla den. Men det funkar också att läsa den om man är äldre.

Tonje är snart tio år och det enda barnet i Glimmerdalen. Förr fanns det ibland barn på campingplatsen, men nu när Klaus Hagen driver den som hälsocamping så är barn inte tillåtna. Särskilt inte Tonje. Men Tonje rör sig faktiskt vart hon vill i sin dal!

Tonjes bästa vän är Gunnvald, den 74 år gamle, ganska argsinte, gubben i granngården. De har roliga projekt ihop, som att försöka konstruera världens bästa rattkälke. Gunnvald bygger och Tonje är den våghalsiga testföraren. Men så får Gunnvald ett brev, och efter det så är han så konstig. Det visar sig att han har en hemlighet som alla i Glimmerdalen utom Tonje har vetat om. Hädanefter kommer kanske en hel del att bli annorlunda i Glimmerdalen. Men Tonje kommer inte låta det hända utan att kämpa emot. Varför envisas vuxna med att bete sig på sätt som gör alla, inklusive dem själva, olyckliga?

En bok som är både fin och allvarlig, med bra personskildringar, och dessutom otroligt rolig. Den måste ju bli en klassiker? Jag vet att den har fått bra kritik i Norge åtminstone, men inget om hur många som har läst den. Hoppas många.

"Tonje Glimmerdal" finns översatt till svenska som "Tonje och det hemliga brevet". Den är bara några år gammal (kom ut på svenska 2010), men verkar vara helt omöjlig att köpa nu. Det är ju synd. Men biblioteken har den säkert.

onsdag 25 februari 2015

Född på en söndag


Född på en söndag
av Evi Bögenæs

Det är sånt här jag hittar när jag är på loppis. Evi Bögenæs verkar ha varit en populär författare på sådär 40-60-talet. Norsk. Hon har skrivit några böcker om en Kitt, det är nog de enda jag egentligen har hört talas om.

"Född på en söndag" handlar om fjortonåriga Astri, som kommer från ett torp som kallas Tattarstugan. Hennes pappa har just hamnat i fängelse och mamman är inte mycket bättre. Boken börjar med att de flesta av syskonen blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Den allra yngsta ska mamman få ha kvar, man har ordnat en plats som piga där hon kan ha med barnet, men det är tydligt att Astri misstänker att hon inte kommer att sköta sig så väl att hon får ha kvar barnet. Annars tycker jag att den här biten av historien blir väldigt ytlig. Astri tänker lite på att brodern Lars säkert kommer sakna familjen, men efter det verkar hon inte ägna syskonen en tanke. Möjligt att den här utgåvan är något förkortad. Det verkar som om B. Wahlströms-böcker kan vara det ibland. Att Astri inte saknar mamman förvånar mig dock inte, för denna beskrivs som riktigt otrevlig.

Astri som är så stor blir inte placerad i fosterfamilj på samma sätt som syskonen. I stället har man ordnat att hon ska få komma till mammans faster, som är portvakt i ett hus i Oslo. Både hos henne och hos andra som råkar få reda på Astris bakgrund möter Astri misstänksamhet och förutfattade meningar. Men eftersom hon är så snäll och ärlig och allt som är bra så förstår alla så småningom att de inte ska döma henne efter vilka hennes föräldrar är. Jodå, det är kanske inte en helt originell berättelse. Men jag tyckte att det var väldigt roligt att t.ex. läsa om det konstnärliga/bohemiska/dekadenta hushållet några trappor upp från portvaktens lägenhet. För Astri lär ju så småningom känna de boende i alla husets våningar. Och blir till slut omtyckt av alla.

Tydligen finns det en andra bok om Astri, "Lyckan till slut". Det är ju nästan så att jag borde läsa den va? Om inte annat för att man har tänkt till med omslagsillustrationerna – Astri bär samma bunad (folkdräkt) på båda omslagen.

tisdag 24 februari 2015

Bokrea? Imorgon?

De senaste åren har jag haft dålig koll på bokrean. Jag kommer ju absolut att gå dit – kanske inte just imorgon, men någon dag – och jag kommer garanterat köpa något. Men jag har inte planerat några särskilda inköp.

Jag vet inte när jag slutade förbereda mig inför bokrean. Kan det ha varit när jag flyttade till Varberg för några år sedan? Vi har ändå bara en bokhandel (samt ett par stormarknader där det också är bokrea, fast i mindre skala). Eller var det när i stort sett alla bokhandlar plötsligt tillhörde samma kedja? Eller är det helt enkelt för att jag ändå handlar böcker hela året? Pocket, nätbokhandel och begagnat, precis vad jag vill ha när jag vill (eller som jag inte visste att jag ville ha) och inte mycket dyrare (eller billigare) än bokrean.

---------------------------------------------------

Förresten har jag bloggat om Cirkeln i min filmblogg (min blogg om att jag inte ser så mycket på film).

söndag 22 februari 2015

En smakebit på søndag (Ru)

http://gronneskoger.blogspot.se/2015/02/undone-av-cat-clarke-en-smakebit-pa.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag har inte gjort något särskilt den här helgen, men i kväll ska jag gå och se filmatiseringen av "Cirkeln"! Det ska bli spännande att se hur den blir som film. Hoppas den är bra. Jag har förstås sett att den har fått bra recensioner, men det ska tydligen också vara vissa saker som har ändrats.

Som så ofta har jag precis börjat på en ny bok under söndagsförmiddagen, så jag kan inte säga så mycket om boken än. Kim Thúy flydde från Vietnam som tioåring och kom till Kanada. Huvudpersonen i boken upplever samma sak, men det behöver ju inte betyda att det ska vara självbiografiskt. Det går väl knappt att uttala sig om en bok efter att ha läst sådär tio sidor.
De som satt uppe på däck berättade för oss att det inte längre fanns någon gräns mellan hav och himmel – de hade samma blå färg. Alltså kunde vi inte veta om vi var på väg till himlen eller höll på att sjunka i havets djup. Paradiset och helvetet omfamnade varandra i båtens buk. Paradiset utlovade oss en ny vändning i livet, en ny framtid, en ny historia. Helvetet å sin sida målade upp det vi fruktade mest: pirater, att vi skulle svälta ihjäl eller bli förgiftade av skorpor indränkta i motorolja, att dricksvattnet skulle ta slut, att vi inte skulle orka stå på benen, bli tvungna att kissa i den röda pottan som gick laget runt, bli smittade av det skabbsjuka barnet, aldrig mer känna fast mark under fötterna och aldrig mer få se våra föräldrars ansikten fast de satt där någonstans i dunklet bland tvåhundra andra.
(Kim Thúy, "Ru", s. 13-14)

lördag 21 februari 2015

Lügen, die von Herzen kommen


Lügen, die von Herzen kommen
av Kerstin Gier

Det här skulle bli bok nr 5 av 5 i förra årets tyska utmaning, men jag insåg att jag inte skulle hinna innan nyår och läste i stället lite manga på tyska. Även om "Lügen, die von Herzen kommen" (lögner som kommer från hjärtat) är åt chick lit*-hållet och inte särskilt svårläst så tar det ändå sin tid att läsa på tyska. I år är målet att läsa sex böcker på tyska, och med en bok utläst i februari så ligger jag ju helt enligt tidtabellen hittills.

Faktiskt tog det inte så lång tid att läsa ut boken som det tog att komma in i den. Det tog en stund att få ordning på alla olika personer. Vi har huvudpersonen Hanna, en 26 år gammal journalist från Köln som jobbar på damtidningen ANNIKA. Det vill säga, ANNIKA ska egentligen vara en tidning för tonårstjejer och unga kvinnor, men den har kommit att handla lite väl mycket om antirynkkrämer och pensionssparande. Men nu har tidningen fått en ny chefredaktör, herr Birnbaum, som kräver att de anställda ska rycka upp sig och börja göra Annika till den tidning den borde vara. Detta leder till att alla på jobbet hatar Birnbaum, utom Hanna, som tycker att hans idéer är förnuftiga och så klart får skit för det från sina kolleger.

Hanna är alltid den ansvarsfulla, förnuftiga och pålitliga. Det är hon som får uppdraget att se till att hennes kompis inte försover sig till sin jobbintervju. Det är hon som förväntas hjälpa storasyster Toni med vissa vardagssysslor för att Tonis liv med tre barn under fyra år ska gå ihop nåtsånär (Tonis man är alltid på jobbet). Det är hon som får bo gratis tillsammans med lillebror Philipp i det andra huset på mammans och styvpappans tomt, i gengäld mot att hon ser till att Philipp pluggar inför sin studentexamen. Hanna och hennes äldre systrar tillbringade sin tidigaste barndom i någon sorts bohemisk misär med sin superalternativa mamma. Sedan träffade mamman plötsligt en väldigt ordentlig och respektabel man, som låter henne vara hur alternativ hon vill men som är noga med att sonen och styvdöttrarna ska få ordentliga utbildningar. Hittills har han bara lyckats med Hanna ...

Hanna är singel och har stor rumpa, men det är ingenting hon nånsin har brytt sig om. Förrän hon träffar Boris på en dejtingsajt där hon har ljugit om sitt utseende i sin användarprofil. Det var ju bara ett experiment, hon hade inte trott att hon faktiskt skulle bli intresserad av någon där. På skoj har hon bett honom fylla i ett relationstest från ANNIKA - Hur bra passar ni ihop? Boris och Hanna får osannolika 397 poäng av 400. OCH han bor i Köln. MEN Hanna har inte storlek 36 i kläder direkt, vilket hon har skrivit att "Fairy33a" har. Hon måste gå ner i vikt – finns det någon chans att Boris kan gå med på att vänta på att träffas i verkligheten i typ ett år?

Samtidigt börjar hon få känslor för Birnbaum, den nye chefen. Och hon blir ovän med sina kompisar, Philipps flickvän flyttar in och är fientlig (och Philipp öppnar inte ens skolböckerna), och Toni håller nog på att få ett sammanbrott och Hanna känner sig som en svikare som inte hinner hjälpa henne mer. Hur ska Hanna orka?

Det är många namn att hålla reda på, som ni ser. Men det kanske det måste bli i en berättelse som till stor del handlar om att det är så många människor som ställer krav på huvudpersonen att hon till slut inte hinner eller orkar ta ansvar för alla längre. Att boken har några år på nacken (utgiven 2002) märker man mest på att det här med att träffas på internet framstår som något nytt och lite exotiskt.

Kerstin Gier är ju hon som har skrivit den där "ädelstenstrilogin" ("Rubinröd" etc.). Jag har funderat på att läsa den, men kunde ju förstås inte motstå att köpa en helt annan bok av författaren när jag hittade den för några kronor på loppis. Det är inte alls samma genre, men jag tyckte att det här var ganska bra så då är nog trilogin ganska bra också. Det viktigaste är ju att det är tillräckligt underhållande för att jag ska orka läsa på tyska och inte för svårt. Mer avancerade romaner är nog bäst att läsa översatta till svenska.


* En etikett som jag  inte är säker på att jag verkligen vill använda, men den här boken är ju faktiskt från den där tidsperioden när allt skulle vara chick lit.

fredag 20 februari 2015

Alice 19th volume 3: Chained


Alice 19th volume 3: Chained
av Yuu Watase

Alice har visat sig besitta språkliga magiska egenskaper som hon ännu inte kan behärska. Innan hon vet ordet av (pun egentligen inte intended) har hon råkat uttala ett ord som skickar hennes perfekta storasyster Mayura till ett magiskt ingenting. Alices kunskaper består av förmågan att lära sig använda de goda magiska orden, Lotis-orden. Men det visar sig att Mayura är utsatt för ett starkt inflytande från de onda Maram-orden, och att hon villigt låter sig påverkas.

Även systrarnas pappa försvinner. Den här gången fysiskt, men Alice inser att avståndet mellan pappan och döttrarna har ökat med åren och hon måste göra något för att de ska komma närmare varandra, som när flickorna var små. Samtidigt ska hon klara av skoldagarna och några knepiga magiska vägledare.

Det blir spännande att se vad som händer. Kanske inte så mycket hur det går. Jag utgår väl från att det blir ett lyckligt slut.

onsdag 18 februari 2015

Pengar


Pengar
av Victoria Benedictsson

Selma är sexton år och vill gå på konstskola, men hennes farbror övertalar henne att i stället tacka ja till ett frieri. Hon blir gift med en betydligt äldre storbonde, och hon tycker ju att det ska bli roligt med själva bröllopet och hon gillar att ha gott om pengar. Hennes man köper det hon vill ha. Men så småningom, när hon blivit några är äldre, ångrar hon att hon gift sig. Hon verkar ha trängt undan de här känslorna i flera år, men nu ger de sig till känna.

Kvinnor, eller flickor snarare, fick ju gifta sig när de var sexton på den här tiden, men de kunde inte bli myndiga förrän vid 25. Det var nog många som lät sig övertalas och sedan ångrade sina äktenskap. Victoria Benedictsson var visst själv olyckligt gift, även om inte var riktigt lika ung som bokens Selma när hon gifte sig. Men det var ju också lurigt att det bara var vissa utbildningar som var öppna för kvinnor. Mest konstnärliga, inget som man kan räkna med att leva på sedan. Intressant att läsa om hur man såg på den här saken på 1880-talet. Till exempel att det hade uppstått en tanke om att det var omoraliskt med sex inom äktenskapet om det inte var ett kärleksäktenskap. Selma läser böcker och får nya idéer, medan hennes man, som tillhör en annan generation, aldrig har funderat i de banorna.

Men egentligen tyckte jag att "Pengar" var bäst i början, när det handlade om den sextonåriga Selma och om hur hon blir övertalad att ge upp sina drömmar. Jag hade befarat att det skulle vara en torr och tråkig bok, men det var det ju inte alls! Men sedan när det handlar om den tjugotreåriga Selma och bokens budskap blev lite väl uppenbart så blev det också tråkigare.

För en gångs skull hade alla närvarande på läsecirkelsmötet läst boken och det blev en livlig diskussion. Kul!

söndag 15 februari 2015

En smakebit på søndag (vecka 7)

http://gronneskoger.blogspot.se/2015/02/les-for-en-god-sak-en-smakebit-pa-sndag.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

I helgen har det inte blivit så mycket läst. Igår kände jag ett starkt behov av att åka runt på loppmarkander och leta efter fler böcker i stället. Och min systers kompis har dragit igång en cosplayförening som igår hade öppet hus i kvarterslokalen som jag ser från min balkong. Så jag var där en stund och spelade bl.a. Kalaha för första gången sedan lekis. Och så bjöd min brorsdotter, som är tre år, in halva släkten hem till mig för att se på veckans deltävling i melodifestivalen.

Och idag ska min syster och jag se på sista säsongen av Miranda. Fast det är ju bara två avsnitt, så det är inte det mest tidskrävande maratonet. Så jag kanske inte ljuger när jag säger att jag också kommer att läsa i "Anne Franks dagbok". Jag har läst den tidigare, men det var länge sedan, i den gamla versionen. När den kom ut på 40-talet var ju vissa avsnitt bortredigerade bl.a. för att de berörde saker som man inte skulle ha med i böcker för ungdomar på den tiden. Jag vet inte riktigt när man gav ut den här kompletterade versionen, men den svenska översättningen kom 2005.

Förra året var jag i Amsterdam och besökte bland annat huset där Anne Frank och de andra gömde sig i två år. Man har byggt upp ett museum runt omkring. Själva rummen står orörda, tomma eftersom de tömdes efter att de gömda hade upptäckts, men en del av Annes bilder sitter fortfarande uppklistrade på väggen i rummet där hon bodde.

Eftersom jag inte har börjat läsa blir smakbiten precis från början. För den som inte har läst dagboken så är Kitty inte en verklig person, utan en tänkt väninna som många av dagboksinläggen riktar sig till som om de vore brev.
12 JUNI 1942
 Jag hoppas att jag ska kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte kunnat anförtro mig åt någon, och jag hoppas att du ska bli ett stort stöd för mig.

28 SEPTEMBER 1942 (TILLÄGG)
Hittills har jag haft ett stort stöd i dig, och likaså i Kitty, som jag numera skriver till regelbundet. Det här sättet att skriva dagbok tycker jag mycket bättre om och numera orkar jag knappt invänta klockslaget när jag får tid att skriva i dig.
Vad glad jag är att jag tog med mig dig!
(Anne Frank, "Anne Franks dagbok", s. 9)

fredag 13 februari 2015

Gnister


Gnister
av Linda Skugge

Huvudpersonen i "Gnister" är tydligen en av personerna i "1989" som Linda Skugge skrev tillsammans med sin syster Sigrid Tollgård. Jag har inte läst romanen, så jag vet inget mer om henne. Hon verkar självdestruktiv. Men jag har ju tänkt läsa den (jag har den) så jag kanske borde passa på nu.

torsdag 12 februari 2015

Alice 19th volume 2: Inner Heart


Alice 19th volume 2: Inner Heart
av Yuu Watase

Alice är en sån som inte pratar så mycket, och hon säger absolut inte ifrån när hon blir retad t.ex. Så det kommer lite oväntat för henne att hon är en lotismästare, en som har förmågan att använda ett antal magiska ord. Nu har hon råkat trolla bort sin dominerande storasyster Mayura och hela familjen är utom sig. Alice och Mayuras pojkvän Kyô (som Alice är kär i, men det har hon förstås inte berättat) måste försöka rädda henne. De får hjälp av Frey, en skandinavisk kille som bara dyker upp hux flux. Han är en mer erfaren lotismästare, skolad snarare än att krafterna bara har kommit till honom, och har fått för sig att han och Alice ska gifta sig med varandra. Tydligen är det tradition.

Ganska bra manga. Den påminner väl om många andra serier, det är en hel genre med flickor som plötsligt får magiska krafter, men det är inte alltid det blir lika lyckat.

tisdag 10 februari 2015

The Left Hand of Darkness

The Left Hand of Darkness
av Ursula K. Le Guin

Genly Ai från Terra, vår jord, är ensamt sändebud från förbundet av kända planeter på planeten Gethen. På Gethen har man tidigare inte känt till att det finns liv på andra planeter. I deras ögon är människorna (för alla (?) är människor, som jag förstår det har de olika planeterna koloniserats för så länge sedan att det gemensamma ursprunget, som inte är vår jord, ibland har fallit i glömska) på de andra planeterna märkliga. Det är något onormalt med människor som går omkring och har ett kön hela tiden. På Gethen har man bara ett kön under en kort "brunstperiod" varje månad, och det kan då variera mellan manligt och kvinnligt från gång till gång. Det är en unik företeelse bland de kända bebodda planeterna, och Ai har svårt att acceptera att ingen är man eller kvinna, så som han är van vid från alla andra planeter han har besökt. Naturligtvis visar han inget utåt, men han tänker sig de flesta av människorna som män (kanske för att han själv är man, kanske för att de han umgås med ofta är t.ex. politiker och diplomater – när boken skrevs på 60-talet så var väl en ännu högre andel av dem män än idag), vilket de ju inte är, och han känner sig illa till mods när han plötsligt lägger märke till någon egenskap som han anser som kvinnlig hos någon av dem.

Intressant att läsa om Gethen och mötet mellan dem och liv från en annan planet. Först tyckte jag att det var väldigt mycket politik och fakta, men sedan kom jag in i berättelsen om Genly Ais upplevelser och hur hans syn på gethenierna utvecklas.

Vi läste boken som extrabok för den som ville i läsecirkeln, så vi var bara några stycken som hade läst den. Det gav ändå lite extra att diskutera den.

"The Left Hand of Darkness" ingår i en serie fristående böcker som utspelar sig i samma värld, men på lite olika planeter och under olika tidsperioder. Fick tips om att särskilt en bok som heter "The Dispossessed" ska vara läsvärd.

söndag 8 februari 2015

En smakebit på søndag (vecka 6)

http://gronneskoger.blogspot.se/2015/02/one-foot-in-grave-av-jeaniene-frost-en.html
Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Hos Bokbabbel har jag läst att i Finland är det dagen för Läsro idag. Även om jag inte är från Finland så låter det ju som en dag som jag skulle vilja högtidlighålla. Tyvärr måste jag faktiskt göra en del andra saker än att läsa idag. Men jag kan ju åtminstone lägga det som blir över av dagen på att läsa.

Nu på morgonen började jag på en norsk barnbok som jag har hört mycket bra om.

En "sprettert" är en slangbella.
Det fyrste du kjem til etter skiltet, er en campingplass. Og høyr nå godt etter: Du må for alt i verda ikkje finne på å gå inn på den campingplassen. Viss du gjer det likevel, så kom ikkje her og sei at du ikkje vart åtvara. Klaus Hagen, styraren på Hagen Helsecamping, er så sur at ein burde tømme han ut i vasken. Han har ikkje humor, og han liker ikkje barn, særleg dersom dei lagar høge lydar. Og dersom dei har knust ruta i ei av campinghyttene hans med sprettert ein gong, sjølv om det ikkje var med vilje, då synest han dei er verre enn alt anna (det barnet som har knust ei av rutene med sprettert, er ikkje særleg begeistra for Klaus Hagen heller, når sant skal seiast. Det hender ho ligg vaken om kvelden og vurderer å knuse ei til.) Så gå forbi Hagen Helsecamping er du lur.
(Maria Parr, "Tonje Glimmerdal", s. 12)

torsdag 5 februari 2015

The League of Extraordinary Gentlemen Volume II

The League of Extraordinary Gentlemen Volume II
av Alan Moore
Illustrerad av Kevin O'Neill

Är det en pastisch man ska kalla det här för? The League of Extraordinary Gentlemen är så otroligt inspirerat av äventyrs- och science fictionberättelser från förr, fast med ett innehåll som säkert inte hade gått för sig förr. Den här gången invaderas jorden av rymdvarelser. Säkert förekommer exakt de här rymdvarelserna i någon gammal bok, men jag vet i så fall inte vilken. Annars är precis alla i persongalleriet hämtade från andras verk, och de är i den ålder de borde ha varit vid den här tiden. Ibland är det i stället en ättling eller förfader till en litterär karaktär. Jag läste att det t.o.m. är så att en del ansikten som syns i East End (kan nog vara i en annan volym av serien) är baserade på skådespelare från EastEnders!

Som extramaterial finns det bl.a. en del pyssel, som kunde varit från en helt normal gammal barntidning bortsett från att det här gärna har en skrämmande eller våldsam prägel. Och en sak som jag gillade även om det var tungläst – en sorts reseguide över hela världen, som liksom ska vara sammanställd från olika resor som medlemmar av The League har gjort och som behandlar en enorm mängd fiktiva platser hämtade från all möjlig litteratur. För i den här världen så finns ju Alices Underland och alla platser Gulliver reste till, i USA passeras orter som Jerusalem's Lot, Arkham, Eastwick och Stepford (där kvinnorna är vackra och duktiga), man möter Kristen (han med resan) och Orlando, och Prester John har väl sitt rike på ett par olika ställen. Den sistnämnde hade jag inte hört talas om tidigare, men var tydligen en legend om en härskare som skulle styra över ett kristet rike någonstans långt bort i Asien (senare ändrades myten till att handla om Afrika). Det var bara en myt, men den verkar ha tagits för sann i många hundra år och flera europeer försökte hitta det här riket. Så där lärde jag mig något nytt. (Och några dagar efter läsningen hittade jag förstås en essäsamling av Umberto Eco på loppis, där han bl.a. skriver om just Prester John. Självklart köpte jag den!)

måndag 2 februari 2015

Rans magiska värld 4


Rans magiska värld 4
av Aki Irie

Utgivningstakten verkar vara en bok om året och det underlättar ju inte om man vill försöka hänga med i handlingen och hela persongalleriet. Men all knasig trolldom funkar ju ändå förstås ... Kul serie.

söndag 1 februari 2015

Fantasier (min SUB)

Hur många böcker har jag tänkt läsa ganska snart. 1471 stycken tydligen. Verkar rimligt. Det ska jag nog klara.

En av dem är en fantasyroman som en av mina vänner rekommenderade för mer än femton år sedan. Det har inte blivit av att läsa den (än) trots att jag har hela trilogin i bokhyllan. Vad för trilogi? Sagan om Paksenarrion av Elizabeth Moon.