Penelopiaden

Penelopiaden
av Margaret Atwood

Det här är den senaste boken vi har läst i läsecirkeln som jag är med i. Vi hade möte och diskuterade den igår. Lite i alla fall. Det brukar mest bli prat om annat. Men vi pratade faktiskt en del om mytologi också, och det har ju med boken att göra. Den är nämligen del i ett stort internationellt projekt där olika författare blir ombedda att skriva något som baserar sig på en gammal myt. Margaret Atwood skriver i "Penelopiaden" en historia som känns igen från "Odyssén", men här ur ett kvinnligt perspektiv.

Medan Odysseus var borta i tjugo år samlades mängder av män i hans hem för att fria till hans hustru Penelope. De försökte tvinga henne att välja någon och hon hittade på sätt att skjuta upp sitt beslut. När Odysseus kom hem dödade han och sonen Telemachos alla friarna, och hängde dessutom tolv tjänsteflickor, som de menade hade varit illojala. Men nu är det Penelope som berättar om sitt liv, om Odysseus, och om de dödade tjänsteflickorna, som inte alls varit illojala utan hela tiden handlat efter hennes instruktioner. Tjänsteflickorna får även de komma till tals, som en kör, inte en och en. Deras kapitel är ofta skrivna i versform. Båda berättarrösterna talar om en värld där kvinnor inte var mycket värda.

Men nu, för Penelope berättar det här i nutid från dödsriket, är hon inte så foglig som hon var i livet. Det visade sig att man inte hade något att vinna på det, och förresten har hon insett nu att gudarna inte är något att frukta, och inte männen heller. Men hennes kusin Helena är lika odräglig som vanligt.

Jag tyckte att "Penelopiaden" var bra. Jag gillar att den är skriven på det här lite konstiga sättet, istället för att vara skriven som en vanlig historisk roman. Jag trodde att den skulle vara mer "vanlig", så det var en positiv överraskning. Men det verkar som om detta inte är en av Atwoods bästa. Jag kan inte riktigt uttala mig, jag har bara läst en annan bok av henne.

Andra böcker i samma projekt, The Myth Series, verkar vara:
Karen Armstrong - "Myternas historia" Om myter. Inledde utgivningen.
David Grossman - "Lejonhonung" Om Simson.
Jeanette Winterson - "Tyngd" Om Atlas och Herakles.
Alexander McCall Smith - "Drömguden" Om Angus, som är någon ur keltisk mytologi. Den här har inte kommit ut än.

Det vore säkert intressant att läsa alla böckerna.

Nana 2

Nana 2
av Ai Yazawa

Läs om del 1 här.

Förra delen i serien bestod ju av två noveller, en om virriga Nana Komatsu och en om coola Nana Osaki, men från och med nu är det en kapitelberättelse om de båda Nanorna. De möts för första gången på ett tåg som kämpar sig fram genom snön på väg mot Tokyo. Nana K pladdrar på och tycker att hon har fått en ny vän. Nana O säger inte mycket, och försvinner så fort de har gått av tåget, utan att Nana K har fått veta mycket mer om henne än henens förnamn.

Genom en osannolik slump stöter de snart ihop igen, nu som konkurrenter om samma rivningskontrakt. Båda försöker starta ett nytt liv i Tokyo, båda behöver nånstans att bo, och ingen av dem har särskilt mycket pengar. Lägenheten har två sovrum. De kanske skulle dela på den? Då blir det ju ännu billigare! Frågan är ju om två så olika personligheter kan samsas tillräckligt bra för att kunna bo ihop.

Bra manga. Jag blir glad av att läsa den, trots att det inte alls bara är glädje i den.

Volvo Lastvagnar

Volvo Lastvagnar
av Erlend Loe

"Volvo Lastvagnar" är fortsättningen på "Doppler", där huvudpersonen (Doppler) lämnade sitt välordnade liv bakom sig, levde i skogen och försökte undvika att vara duktig. För att komma ännu längre bort började han vandra österut, och nu är han i Värmland. Där lär han känna två udda personligheter - en rebellisk gammal tant och en åldrad scout. Båda försöker övertyga Doppler om förträffligheten i sitt eget sätt att leva.

En lite speciell bok, fast ganska typisk för Loe kanske, där flera kapitel bara utgör fotnoter till föregående kapitel. Jag tyckte att den var rätt bra faktiskt. :) Bättre än "Doppler". Om man inte har tyckt om Loes tidigare böcker så kommer man inte att tycka om "Volvo Lastvagnar" heller, men annars är det bara att läsa.

Madonnagåten

Madonnagåten
av Knut Nærum, Elisabeth Botterli och Peder Udnæs

Det är väl egentligen inte så svårt att driva med "Da Vincikoden". Allt du behöver är ett par konspirationsteorier, två "experter" som stressar omkring planlöst medan de inte lyckas lösa rätt enkla gåtor och polisen är efter dem.

Sondre Nugren, direktören för Nasjonalgalleriet i Oslo, hittas mördad i muséet. Innan han dog har han hunnit meddela sig med omvärlden på en del kryptiska sätt. Bl.a. har man hittat ett anagram på namnet Bror Anton Lamsen, en historiker. Man misstänker därför att han är mördaren och kallar honom till mordplatsen. Dessutom hade Nugren skrivit ett korsord på golvet, vilket gör att även korsordsexperten Renate T. Rognvik tillkallas, utan att man vet att hon är Nugrens barnbarn. Renate tror att Lamsen är oskyldig, och därför gör de det enda vettiga - flyr från polisen och försöker lösa Nugrens gåtor på egen hand!

Det visar sig att Nugren dolde mycket. Han var ledare för en organisation som bevarade en urgammal hemlighet, som har kopplingar till Norges sanna kungaätt och till Edward Munch. Otroligt lik en viss annan bok (och nästan lika lång), fast roligare. Enligt omslaget är detta "en riktig godbit for oss som elsker kombinasjonen av historieforfalskning, underbuksehumor og grove antydninger om kjente nordmenn!".

Jag gillade inte alls "Da Vincikoden" och vill ju inte tipsa om den (men alla har väl redan läst dem), men man måste ha läst den innan man läser "Madonnagåten". Jag vet inte om det räcker att ha sett filmen (jag har inte sett den), men parodin följer förlagan nästan kapitel för kapitel. Men om du inte alls hade tänkt läsa "Da Vincikoden", så behöver du inte ändra dig för parodins skull. Så genial är den inte. Men rätt kul ändå. :)

W.i.t.c.h. - Det falska oraklet, bok 3 av 3

W.i.t.c.h. - Det falska oraklet, bok 3 av 3

Det är nog ingen idé att försöka skriva nåt om handlingen ens. Det här är den avslutande delen i den här trilogin, men berättelsen sträcker sig egentligen längre tillbaka än så. Inte minst måste man hålla reda på en massa personer och deras relationer sinsemellan. Personerna utvecklas hela tiden, så om man inte börjar läsa från början får man nog problem.

Hjälpsamt nog tillhandahåller man en del personförklaringar i början av varje bok. De fem huvudpersonerna (Will, Irma, Taranee, Cornelia och Hay Lin) och deras magiska förmågor beskrivs i varje bok, annars brukar det vara olika presentationer, t.ex. av bad guys, platser eller, som i denna, av flickornas pojkvänner (alla är ihop med nån nu, mer eller mindre).

Tidigare böcker i serien:
1. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3"
2. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 2 av 3"
3. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 3 av 3"
4. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 1 av 3"
5. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 2 av 3"
6. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 3 av 3"
7. "W.i.t.c.h. - Till Arkhanta, bok 1 av 3"
8. "W.i.t.c.h. - Till Arkhanta, bok 2 av 3"
9. "W.i.t.c.h. - Till Arkhanta, bok 3 av 3"
10. "W.i.t.c.h. - Det falska oraklet, bok 1 av 3"
11. "W.i.t.c.h. - Det falska oraklet, bok 2 av 3"

Liljegårdens hemlighet

Liljegårdens hemlighet
av Margit Sandemo

Camilla växte upp i huset bredvid Liljegården och följde efter de lite äldre barnen där som en hundvalp. Det var de fyra bröderna Franck och deras kusin Helen. Men så blev familjen Franck ruinerad, och det var Camillas pappas fel. Sedan dess har hon inte haft nån kontakt med sina gamla lekkamrater, och innan hon flyttade därifrån fick hon en varning. "En vill förföra dig, en vill förgöra dig, en är en snyltare, en är en vän."

Nu är hon tillbaka på Liljegården. Helen har försäkrat henne om att ingen bryr sig om den där gamla historien mer. Men från annat håll får hon veta att den gamla versen fortfarande gäller, och det visar sig tydligt. Frågan är bara vem av bröderna som är vem, och varför ger sig inte "vännen" tillkänna? Camilla tycker bra om alla bröderna Francke (och hon har varit förälskad i dem i tur och ordning), och lider av att veta att det bara är en av dem som är att lita på.

Spännande, och osannolikt. :-D Såna här saker händer nog inte så ofta, speciellt inte alla de här sakerna på en gång. Jag har läst boken tidigare, men hade ingen aning om vem som var vem i varningsversen förrän det avslöjades.

Zel

Zel
av Donna Jo Napoli

"Zel" är en återberättning av bröderna Grimms saga om Rapunzel. Det är den om flickan som blir instängd i ett torn av sin fostermor, som varje dag klättrar upp i tornet med hjälp av flickans långa fläta.

Zel och hennes mor bor ensamma i en liten stuga i Alperna. De är väldigt nära varandra, men ändå är det en höjdpunkt för Zel de två gånger varje år när de går till staden för att handla sådant som de inte kan producera själva. Den här gången ska Zels mor köpa något väldigt hemligt till dotterns födelsedag, och för första gånger får Zel vara ensam en stund i staden. Moderns stora skräck är att Zel ska träffa en annan människa att älska. Hon står inte ut med tanken att hon och Zel inte ska vara lika nära varandra som de alltid har varit.

Zel ska fylla tretton år, och för andra flickor i hennes ålder är äktenskapet inte långt borta. Inte för att Zel vet det. Modern gör allt för att behålla henne för sig själv. Men under den lilla stund flickan är ensam i staden träffar hon Konrad... Modern inser att Zel är på väg att växa ifrån henne. Förtvivlan driver henne att ta till allt mer drastiska metoder för att få behålla sin lilla dotter. Och under tiden rider Konrad omkring och letar efter den mystiska flickan.

Nu när jag kollade upp hur sagan verkligen är så insåg jag att Donna Jo Napoli har hållit sig väldigt nära förlagan. Jag kände inte till att alla de här sakerna hände. Men i "Zel" får man läsa om karaktärernas tankar och känslor på ett sätt som jag antar inte riktigt kommer fram i sagan om Rapunzel. Det brukar väl mer vara om vad folk gör och vad som händer, och inte så mycket om vilka psykologiska motiv som ligger bakom. Är häxan verkligen bara ond? Här får man läsa historien ur tre personers synvinkel. Avsnitten om Zel och Konrad är skrivna i tredje person, medan Zels mor berättar själv.

Förutom att fördjupa sagans personer så har författaren dessutom skapat en värld omkring dem. De har placerats på en ganska bestämd plats i en ganska bestämd tid, och det är heller inte likt sagor.

Det verkar som om Donna Jo Napoli har skrivit många böcker baserade på gamla sagor. Jag läser gärna fler av dem. :)

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"
M Shena Mackay - "Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen"
N Donna Jo Napoli - "Zel"

O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Kalla det vad fan du vill

Kalla det vad fan du vill
av Marjaneh Bakhtiari

Panthea och Amir flyttar till Sverige i förhoppning om att det ska vara ett bättre land än iran för deras barn att växa upp i. De hoppas åtminstone att de gjorde rätt i det. För deras egen del blir väl inte livet i Sverige som de tänkt. De hade tänkt att med sina utbildningar skulle de vara en tillgång för landet, men ingen efterfrågar deras kunskaper. Panthea försöker hela tiden hitta den magiska koden som ska få henne att förstå Sverige och ge henne inträde till svenskarnas krets. Hon frågar ut barnen om språkets nyanser och om svenska seder. Amir jobbar som pizzabagare och upprörs över att den rika iranska historien och kulturen inte ens förekommer som en fotnot i den svenska skolan.

Sonen Shervin och hans kompisar anammar en helt annan kultur. De vill likna amerikanska gangsters, och kan filmen Scarface utantill. Dottern Bahar är smart och envis. Intressen och (halvgenomtänkta) åsikter, och till föräldrarnas stora fasa har hon en slöjperiod. Pojkvännen Markus står dock ut med det mesta, och hans mamma är så intresserad av Bahars spännande kultur. Markus farfar är däremot av åsikten att andra kulturer bör hålla sig långt borta från Skåne.

Marjaneh Bakhtiari driver med dem alla, och många fler. Men det är inte elakt, utan gjort med förståelse. Ganska roligt, och ganska bra. Ibland lite tragiskt. Men jag tycker inte riktigt att jag känner personerna. Vad tänker de egentligen? Trots detta vill jag säga att det är en läsvärd bok. (Men du får inte ha nåt emot fonetiskt nedtecknade samtal på bruten skånska.)

Emma 4

Emma 4
av Kaoru Mori

Nu blir Anna (min lillebrors flickvän) glad. Hon är med på "lånelistan" för Emma-serien. De flesta manga- och manwhaserier jag köper läses av fler än mig. När jag har läst dem så är det en eller flera som lånar dem. Och de flesta min syster köper lånar jag av henne. Jag tror att den enda serier som vi båda köper är Fushigi Yûgi. Jag köpte den på engelska, men min syster köper den på svenska istället.

William får känna på hur det är att leda familjeföretaget. Det finns inte mycket tid till annat, speciellt inte som det förväntas att han närvarar vid fester etc. Men vad gör han inte för att glömma Emma. Unga Eleanor är kär i honom, och hon är ett mycket gott parti.

Emma har sitt nya liv i norra England, långt ifrån London och William. Men ödet vill visst att de ska träffas igen...

Tidigare delar:
- Emma 1 & Emma 2
- Emma 3

Tidevann

Tidevann
av Trude Brænne Larssen

Borks dröm är att han och Rime ska slå sig ned på en gård, skaffa barn och leva där alltid. Visserligen är han tredje sonen i familjen och kommer inte få ärva något, men de kanske kan köpa en gård. Rime älskar Bork, men hon vet att hon aldrig kan slå sig till ro på det sättet. Förr eller senare skulle grannarna börja undra varför Rime inte åldras som vanligt folk. Men Bork ger sig inte...

Att känna närvaron av alver är inget nytt för Rime, och hon vet många som har sett olika sorters väsen. Ändå är det en stor chock när hon själv en dag får se en högrest varelse, som kanske påminner om en människa men absolut inte är det.

Jodå, här är det en hel del dramatik. Ska bli spännande att läsa vidare om Rime. :)

Rimfrost:
1. "Bortført"
2. "Alvesang"
3. "Banesår"

Nana 1

Nana 1
av Ai Yazawa

Den här mangapocketen innehåller två serienoveller där båda huvudpersonerna heter Nana.

Nana Komatsu har alltid haft lätt för att falla för killar. Hon har varit kär i massor av olika killar och gjort allt för att träffa dem hela tiden. En gång var hon t.ex. kär i en kille som jobbade i en videobutik, och det var så grunden till hennes stora filmintresse lades. Hon hyrde film hela tiden. Och han var bara en i raden av obesvarade förälskelser. (Nana menar att hon är förbannad av "demonherren", vad hon nu menar med det.) Tills hon träffade Takashi. Han var gift, men för Nanas del gjorde det inget att vara den andra kvinnan. Eller snarare flickan, hon gick fortfarande i skolan (typ gymnasiet). Tills han blir förflyttad till Tokyo och gör slut på förhållandet med Nana. Tidsfördriv för honom, allvar för henne. Nanas kompis Jun försöker få henne att inse att hon inte kan gå runt och bli kär i alla möjliga bara baserat på utseendet. Hon måste försöka lära känna killar innan hon blir kär. Och det är det Nana tänker göra hädanefter. En nystart nu när hon och Jun ska börja på konstskola. Yeah, right.

Nana Osaki har haft en rätt tuff uppväxt. När hon var liten dumpade hennes ogifta mamma Nana hos mormodern, som inte hade någon vidare lust att uppfostra en generation till. Nana fick arbeta hårt och varnades alltid för att bli som sin mamma. Men det var ett tag sedan nu. (Inte så länge, Nana är väl runt 20.) Numera är hon sångerska i punkbandet Blast. De har en trogen fanskara, men är inte särskilt kända. Så får Ren, basist i bandet och Nanas pojkvän, ett erbjudande som han inte har råd att tacka nej till. Några gamla kompisar i ett annat band är precis på gränsen till genombrott, men de har blivit av med sin gitarrist. De vill ha Ren, och i så fall måste han flytta till Tokyo. Ska Nana följa med eller inte, och vad ska hända med Blast?

Om jag har förstått saken rätt så kommer de båda Nanorna träffas och bli vänner, och från och med nästa pocket blir det en fortsättande berättelse istället för fristående noveller. Verkar lovande. :)

Skaparens folk

Skaparens folk
av Patrik Rochling och Li Österberg

"Skaparens folk" är det tredje serielbumet om Johanna och människorna omkring henne. De tidigare är "Johanna" och "Hjärtat brinner". Jag hoppades att det skulle komma fler delar och nu har det gjort det. :)

Den här gången handlar det inte så mycket om Johanna, utan istället är det Klara som står i centrum i de sex berättelserna. Klara som var Johannas flickvän, men inte längre är det. (I de flesta berättelserna. De är inte alls i kronologisk ordning, så i nån är de fortfarande ihop och ibland utspelar det sig tidigare, innan de träffades.) Klara är en helt annan typ är Johanna, som alltid låter känslor och impulser rusa iväg med henne och ärligt talat är en påfrestning för sin omgivning. Klara är istället lugn och värnar om sina hemligheter. Det senare är kanske en följd av att hon vuxit upp i en frikyrklig miljö och alltid varit tvungen att dölja sina känslor och förälskelser. Men hon vänder inte religionen ryggen för det. Hon läser faktiskt till präst.

Man får förstås återse andra gamla bekanta, som Johanna, Helena, Mia och Josef, men också andra som är viktiga i Klaras liv.

Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen

Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen
av Shena Mackay

Det är bara en bok alltså. Det är två långa noveller. (Heter det "novella" på svenska också? Det gör det inte, va?) Först läser man den ena och sen vänder man upp-och-ner på boken och så börjar den andra novellen. Det finns ingen baksida på boken, utan två framsidor. Det var så originalet kom ut i Storbritannien på 60-talet också. Det var Shena Mackays debutbok och hon skrev den som tonåring.

Man kan kanske beskriva novellerna som brittiska, vemodiga, tragiska, satiriska och absurda. De består mer av väl iakttagna, detaljerade scener än en riktigt genomgående handling. Men jag tror att jag gillar det.

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"
M Shena Mackay - "Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen"

N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Fruits Basket 1-2

Fruits Basket 1
Fruits Basket 2
av Natsuki Takaya

Min syster Malin är av den troligen ganska unika uppfattningen att jag läser för lite manga. Särskilt hemskt var det förstås att jag inte läser Fruits Basket! Men nu har jag börjat på den serien också, som om jag inte följde tillräckligt många redan. Men den här slipper jag ju åtminstone köpa, är bara att låna av Malin. :) Fruits Basket, eller Furuba, som den förkortas, är väldigt populär. Och den verkar söt. :)

När Tohru Honda var liten berättade hennes mamma sagan om katten som blev lurad av råttan och missade en stor fest som Gud anordnade. Därför fick katten ingen plats i den kinesiska zodiaken. Tohru blev så ledsen över den stackars kattens öde att hon önskade att hon kunde ha det stjärntecknet istället för sitt riktiga (som är hund).

Nu är Tohru tonåring och hennes mamma är död. Någon pappa har hon aldrig haft och för tillfället kan hon inte bo hos någon släkting. Det var meningen att hon skulle bo hos någon kompis, men alla är redan trångbodda och Tohru vill inte tränga sig på. Därför bor hon ensam i ett tält i skogen. Men så upptäcks hon av sin klasskompis Yuki Sohma och en av hans släktingar och de ber henne att flytta in hos dem så länge. De kan ju inte låta henne bo i tält!

Snart upptäcker Tohru att det vilar en förbannelse över Sohmasläkten. De är besatta av zodiakdjurens andar och förvandlas till olika djur om någon av motsatt kön kramar dem. Det finns till och med en kille som är lite utstött av familjen - hans djur är katt! Hans evige fiende är förstås råttan. Men Tohru kan inte riktigt välja sida. Katten är ju hennes speciella favorit från sagan, men i verkligheten verkar ju råttkillen trevligare än kattkillen.

(Det är Tohru som är på utsidan av del ett och Yuki på del två.)

Isprinsessan

Isprinsessan
av Camilla Läckberg

Biografiförfattaren Erica Falck är i barndomshemmet i Fjällbacka på västkusten. Hon rensar upp efter föräldrarna, som nyligen dött. Det är inte lätt, och som om det inte vore nog så vill systerns man att huset ska säljas. Erica vill absolut inte det, och hon tror inte att Anna vill det heller innerst inne. Men systern gör som maken vill, han har lyckats trycka ner henne helt.

Så är Erica bland de första att upptäcka Alexandra Wijkner död, och får annat att tänka på. Alex, som Erica inte haft kontakt med på länge men som en gång var hennes bästa vän. Begick hon självmord eller var det mord? Hennes föräldrar är övertygade om att det inte var självmord. Men varför skulle någon vilja mörda Alex?

Familjen har stort förtroende för Erica, som en gång var som barn i huset. Hela Fjällbacka känner ju till hennes biografier över kvinnliga författare och därför tycker Alex föräldrar att Erica skulle vara lämplig att författa några minnesord över Alex i tidningarna. Erica kan ju intervjua Alex man och hennes vänner. Men Erica upptäcker att hon intresserar sig för fallet på ett annat sätt. Även om det kanske inte känns helt etiskt så är det stoff till en bok. Äntligen har hon fått ett uppslag till en roman. Och därför gräver hon allt djupare i fallet Alexandra Wijkner...

Camilla Läckberg är en av Sveriges mest sålda författare just nu, med flera böcker på pockettopplistorna samtidigt. Varför det? Helt okej deckare, men så himla originell var den ju inte, och inte särskilt välskriven heller. Men det är klart, detta är hennes debutroman. Det är mycket möjligt att de senare böckerna är bättre. Jag utgår nästan från att de är det. Vem som helst kan väl inte sälja så mycket böcker och dessutom få Folkets litteraturpris.

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"

M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Kare first love 2

Kare first love 2
av Kaho Miyasaka

Läs om del 1 i serien. Den här kommer jag fortsätta att följa. (Del ett och två säljs förresten billigt lite här och var.)

Blyga Karin känner att hon måste avstå från Kiriya, eftersom han redan är paxad av hennes "vän" Yuka, och när Yuka inte får som hon vill så är hon inte direkt vänlig mot Karin. Klasskompisen Nanri uppmuntrar Karin att strunta i både Yuka och Kiriya och istället följa med henne ut och festa. Det är inget som Karin har sysslat med tidigare. Och vem träffar hon ute om inte Kiriya...

Karin har aldrig tyckt att hennes mamma har brytt sig om henne. Men när Karins studier börjar påverkas blir mamman arg. Men innebär det verkligen att hon bryr sig om Karin på rätt sätt?

Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra)

Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra)
av Martina Haag

Det går inte så bra för Bella. Singel. Inga pengar. Inget genombrott som skådespelare. Möjligen att hon kan få hoppa in i en bisarr barnteater eller så. Eller att hon träffar nån kille som visar sig vara helknäpp. Men hon ger inte upp och en dag får hon Den Stora Chansen! En riktig drömroll! Sedan att hennes CV kanske inte var helt sanningsenligt är en annan sak. Hon ska nog klara det ändå...

På nåt sätt påminner Bellas liv en hel del om Martina Haags krönikor, om man bortser från att Martina är gift och har huset fullt av barn och katter. Kul roman visserligen, men krönikorna är bättre.

Idun

Idun
av Johanne Hildebrandt

Ojdå, det hade visst gått nästan två år sedan jag läste den första delen i Sagan om Valhalla, "Freja". Jag kom inte riktigt ihåg vad som hade hänt i den, men det viktigaste kom tillbaka under läsningen av "Idun". Jag måste ändå rekommendera att man läser dem lite närmare varandra.

Johanne Hildebrandt skriver om de gamla fornnordiska gudarna (och allt vad de är) som om de var helt vanliga människor. (Det ska alltså senare ha berättats historier om dem, som ska ha blivit mer storslagna efterhand tills människor blev gudar.) De lever i Sverige för 2700 år sedan och tillhör två olika folkgrupper. Vanerna dyrkar en modergudinna och asarna dyrkar en manlig krigsgud, vilket avspeglar sig i de båda folkens levnadssätt. I "Freja" kom vaner och asar i kontakt med varandra, under stor dramatik förstås.

Idun är den blyga och menlösa dottern till översteprästinnan Freja. Det är nog en del som tycker att Freja uppfostrar henne på en konstigt sätt. Idun är ju väldigt högättad och menad att bli en ledare för sitt folk, men frågan är om hon ens vet om det. Hon är ängslig och undergiven, och vill gärna göra nytta för sig. Hennes högsta dröm är att bo på en fin gård tillsammans och få många barn. Själv är hon helt oduglig, men hon kan åtminstone ge Freja barnbarn. Men hon är ju inte vacker, så frågan är om någon vill ha henne.

Hos asarna härjar en dödlig smitta, som de kallar svartsoten. Den enda som kanske skulle kunna hjälpa dem är Freja, men varför skulle hon vilja det? Det är då asaledaren Tor kommer på att han kan använda Idun som påtryckningsmedel...

Mmm, jodå, inte alls fel. Spännade bok. :)

Emma 3

Emma 3
av Kaoru Mori

Här har jag skrivit om de båda tidigare delarna i Emma-serien.

Att de unga tu ska får varandra är en omöjlighet, och Emma och William har insett detta. Emma lämnar London och får nytt arbete hos en rik tysk familj, som flyttat till Yorkshire i samband med industrialiseringen. Nu är inte Emma ensam piga i hushållet längre utan en del av den stor tjänarstab som behövs för att hålla en herrgård i ordning.

I London försöker William glömma Emma genom att arbeta med familjens affärer och att börja delta i societetslivet. Båda delarna gläder hans familj. Familjeföretaget måste ju skötas även av den kommande generationen och att knyta sociala kontakter är minst lika viktigt.

Jag tycker att serien är väldigt bra med sin detaljerade beskrivning av livet i 1800-talets England. Det enda jag har att invända är att dialogen emellanåt är lite klumpig. Den är ju översatt från japanska till svenska, och ska föreställa gammaldags engelska och ibland tyska. För att ge detta intryck så försöker författaren använda en del gammalmodiga uttryck, men det klingar inte alltid helt rätt. Men man får bortse från det. :)

Nils Karlsson-Pyssling

Nils Karlsson-Pyssling
av Astrid Lindgren

Berättelsen om Bertil, som är ensam hemma och har tråkigt, men blir vän med en pytteliten pojke som bor i en lägenhet i ett mushål i väggen, känner väl de flesta till. Men boken innehåller även andra sagor. En av dem, "Allrakäraste syster", hade jag tidigare läst som bilderbok, och några av de andra kände jag till, men hade inte läst själv. Gemensamt för de flesta är att de handlar om barn, ofta är de ensamma, alltid eller för stunden, som möter en spännande och magisk varelse som blir deras vän. Men man kan ju också tolka historierna på ett mer realistiskt sätt, att de handlar om barnens låtsaskompisar som de hittar på i sin ensamhet. Den förklaringen är ju förstås inte lika rolig, men jag gillar ändå att det finns den här extra djupet. När jag var yngre läste jag inte "Nils Karlsson-Pyssling" (jag tror att det finns en bok som bara innehåller den berättelsen också) och "Allrakäraste syster" på det sättet. Det är ju först och främst bra sagor.

Vets Might Fly

Vets Might Fly
av James Herriot

Ännu en av James Herriots böcker om livet som veterinär i Yorkshire på 30-talet. Fast just i den här är han egentligen inte verksam som veterinär. Han har tagit värvning i RAF för att kämpa mot Tyskland. Men istället för att ge sig ut och slåss med en gång, som alla nykomlingarna hade tänkt sig, så är det en lång träning som gäller. Inte så roligt, och dessutom tycker Jim egentligen inte om att vara borta från Helen. De är nygifta och hon väntar deras första barn. (Men plikten kallar ju...) Jim upptäcker att han ofta drar sig till minnes sina gamla patienter och andra händelser hemma i Darrowby.

Historien med träningslägret är egentligen bara en ram för korta berättelser om olika djur och deras ägare. Det är Darrowby som står i centrum även i denna bok. Det finns många sorgliga och rörande historier, men oftast är det de komiska händelserna som kommer fram. Och det är inte minst bönder och smådjursägare - eller Jim och andra veterinärer - som står för det roliga. :)

Tidigare böcker i serien:
1. "If Only They Could Talk"
2. "It Shouldn't Happen To A Vet
3. Let Sleeping Vets Lie"
4. "Vet In Harness"

Blod och död

Blod och död
av Jens Ganman

"Blod och död" var månadens läsecirkelsbok. Vi träffades och diskuterade den idag, och meningarna gick väl isär en smula. Det är nog svår att vara neutral till en bok med den här handlingen och den här stilen. Själv tyckte jag att den var skitkul och helt vansinnig, och det var några som höll med mig. Sedan var det en som tyckte att den var dålig och inte alls hennes typ av humor, och en hade inte klarat av att läsa mer är 60-70 sidor.

Boken är svensk, men alla personerna i den är amerikaner. Majoriteten är dömda seriemördare som har transporterats till en öde söderhavsö. Deportering? Nejdå, dokusåpa! En sorts skruvad version av Robinson. Producenten, mr Love, har tänkt sig att när dessa livsfarliga individer får springa fritt på ön så kommer det utbryta ett blodbad utan dess like. För säkerhets skull har man skapat en miljö som ska göra seriemördarna extremt stirriga och irritabla. Man spelar enerverande musik, visar skräckfilm på storbildsskärm, och tillhandahåller absurda mängder vapen, knark, godis och läsk. Den siste överlevande kommer vinna en benådning. Allt filmas, och det är meningen att deltagarna ska blogga på programmets hemsida, men den ende som verkar göra detta är dr C. M. Butterworth. Hela boken består av hans dagbok, plus en uppslagsdel i slutet.

Problemet är att seriemördarna är inga galna mordmaskiner. De flesta kan bara mörda under mycket speciella omständigheter som inte uppfylls på ön, och Butterworth har t.o.m. blivit frälst och ångrar sitt gamla leverne. Därmed inte sagt att de alltid lever i fred och att ingen stryker med...

Det här är inte en bok för den som letar efter realism och trovärdiga karaktärer, men det är en bra bok om man vill läsa nåt galet och satiriskt som kryllar av populärkulturreferenser. (Butterworth är alltså psykolog och professor i populärkultur, och hade skrivit flera böcker om kända seriemördare innan han blev en själv.)

Mangatalangen Vinnarna 2006

Mangatalangen Vinnarna 2006

Det här är en gratis seriepocket som man kan hämta... där de säljer manga? Jag plockade upp min på SF-bokhandeln. Bakgrunden till boken är en tävling, Mangatalangen, som anordnades av Bonnier Carlsen och tidningen Manga Mania. Där gällde det att rita en serie på 5-15 sidor i "mangastil". Det fanns två klasser i tävlingen, deltagare upp till 13 år, och deltagare över 14 år. I den här pocketen finns de tre vinnande bidragen i båda klasserna, och dessutom några andra serier, som "nästan vann". Några av serierna hade jag redan läst, eftersom vissa bidrag publicerats i Manga Mania. Helt okej serier, några är t.o.m. rätt bra. Det märks ju att alla inte direkt är proffs (men t.ex. så har Yosh skrivit en bok om hur man ritar manga och hon höll kurser på bokmässan också, och Kwok-Hei Mak ritar bl.a. en serie i Kamratposten och illustrerar de Bert-böckerna), men det är ju bara kul. :)

Vargen och månen

Vargen och månen
av Margit Sandemo

Även om det är bra nära så är inte detta det dummaste omslaget i Sandemoserien, trots att det görs ganska stor affär i boken av att hjälten är blond. För en annan bok utspelar sig i Frankrike på 1600-talet och har ett omslag i westernstil. Hahaha. Skulle tippa på att förlaget har köpt in en bunt amerikanska romanceomslag och inte brytt sig så mycket om ifall det passar till boken eller inte. Eller om läsarna vågar visa sig offentligt med sin bok. Notera även streckkodens placering. Snyggt...

Men i alla fall... Det här är inte en av min favorit-Sandemoböcker, men den är väl helt okej. Gammal god följetongsstil, som ju förstås är bättre än de flesta av de senaste serierna.

Sandra Winter står på bar backe efter sin fars död. (Jag är inte helt säker på tid och plats. Det är Storbritannien nånstans, och troligen 1800-tal.) Hon tillhör överklassen, men när alla faderns skulder var indrivna så äger hon nätt och jämnt kläderna hon har på sig. Lord Colin Hall föreslår att Sandra ska bli sällskapsdam åt en äldre kvinnlig släkting hos honom, och Sandra tvingas tacka ja. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Lord Colin vill egentligen ha henen som älskarinna, men Sandra är inte intresserad. Hon har redan träffat en man. Duncan talar inte och vet nästan ingenting. Var han kommer ifrån är en gåta. Men Sandra tror att hon anar svaret. Kan det vara så att lord Colins bror, som dog som barn, i själva verket överlevt och gömts undan?

One, Kare first love, Magic Knight Rayearth, xxxHOLiC

One Del 1
av Lee Vin

Kare first love 1
av Kaho Miyasaka

Magic Knight Rayearth 1
xxxHOLiC 1
av CLAMP

Jag har läst första delen av ett antal nya manga- och manwhaserier som har börjat komma ut på svenska. Jag brukar testläsa de som verkar som om de kan vara bra och strunta i resten. Numera kommer det ut så många serier att man inte kan följa alla. Och det vill man nog inte heller. Det är ju ett par som jag har läst en eller två delar av och sedan ratat, och många andra som jag inte ens har planer på att läsa. I alla fall:

One

Det här är den enda manwhan av dessa fyra, d.v.s. den är koreansk, inte japansk.

"Kändisskolan" är inte en specialskola, men den kallas så ibland eftersom det av en händelse går så många tonåriga popstjärnor på den. Det är Ha Rock och några av de andra killarna (eller alla fem kanske, jag är inte säker) i T.N.T., det är Jiwon Jin i gruppen Channel, tjejen som klär sig som en kille och har en massa tjejfans, och så är det förstås popprinsessan Jenny You. T.N.T. och Jiwon Jin har massor av beundrare även i skolan, men alla hatar Jenny. Det är kanske inte så konstigt, för hon är en riktig diva, och hon hatar alla andra, särskilt Jiwon Jin. I själva verket trivs Jenny inte alls som popsångerska, det är hennes mamma som har drivit på henne ändå sedan Jenny debuterade som barnskådespelerska. Jenny gillar band som Nirvana och drömmer om att göra sin egen musik.

Hennes klasskompis Eumpa Won, en annan huvudperson i serien, är en helt vanlig, lite nördig, men söt kille, som inte verkar ha några speciella talanger alls. Men det visar sig att det inte riktigt är sant.

Jag kommer fortsätta läsa One. Jag gillar stilen och vill veta vad som händer. Samma sak gäller...

Kare first love

Karin är en riktig mes. (Ja, man kan tydligen heta Karin i Japan också, men jag tror att det är en ren slump att namnen är likadana.) Trots att hon vet att hennes "bästis" Yuka egentligen bara utnyttjar henne för att slippa göra läxorna själv etc. så vågar hon inte säga ifrån. Karin och Yuka går på en flickskola och det är Karin mycket nöjd med. Hon hatar killar, som bara retar och hånar henne. Tyvärr finns det ju massor av killar på spårvagnen på väg till skolan. Det är där Karin träffar Kiriya, en kille som kanske är schysst i alla fall. Problemet är bara att Yuka har sett ut Kiriya till sig själv...

Den här serien verkar lovande. Karin känns faktiskt som en person från den verkliga världen. :)

"Kare" betyder förresten "han", d.v.s. "pojkvän".

Magic Knight Rayearth

Okej, bort från den verkliga världen. Hikaru, Umi och Fuu är tre fjortonåriga flickor från Tokyo som plötsligt hamnar i den magiska världen Cefiro. Det visar sig att de är de tre riddarna som ska rädda Cefiro från onda makter och undergång. Känns som en ganska typisk fantasy-/mahou shoujo*-grej, och den är faktiskt rätt dålig. Annars har jag ju gillat serier av CLAMP, men det här är ett av deras tidigaste verk. Jag antar att de har blivit bättre sedan dess.
(*magiska flickor, en mangagenre)

Det är min syster som har köpt den här och hon tyckte inte heller att det verkar som en bra serie. Möjligt att hon kommer fortsätta köpa den i alla fall, bara för att det är CLAMP. Det är nog inte mer än sex delar i serien, så den är ju inte så farligt lång.

xxxHOLiC

Också CLAMP, men betydligt nyare och betydligt bättre. Mycket, mycket snyggare tecknad också. Handligen verkar också bra, lite... elak på nåt sätt.

Huvudpersonen Watanuke lider av att han kan se spöken, något som ligger i släkten. Han skulle gärna slippa detta och häxan Yuko (vars hus han plötsligt dras till) säger att hon kan hjälpa honom. Men allt har ett pris. Hon behöver nån som kan jobba för henne (göra hushållsarbete och allt annat som hon inte känner för). Så han jobbar på och observerar alla andra uppdrag Yuko får och som hon löser på sitt eget lilla sätt. Till rätt pris förstås.

I den här serien kommer visst en massa andra karaktärer från helt andra CLAMP-serier dyka upp. Nu har jag ju inte alls läst alla deras serier, men jag tror inte att det kommer göra så mycket. I den allra sista scenen i den här pocketen känner jag i alla fall igen (Cardcaptor) Sakura. :)

Även xxxHOLiC är det min syster som har köpt och jag utgår från att hon kommer fortsätta med det.

Kärleken

Kärleken
av Theodor Kallifatides

Äsch, förlagen borde helt enkelt sluta med blurbs, d.v.s. korta översvallande utgjutelser över hur briljant den aktuella boken/författaren är, skrivet av nån annan författare/person man kan tänkas veta vem det är, på bokens omslag. Inte för att jag köpte den här boken p.g.a. blurben, jag köpte den för att det var en billig En bok för alla av en författare som jag tyckte att jag borde läsa nåt av. Men blurben spär ju på förväntningarna. Och det leder bara till besvikelse. Inte för att det är en dålig bok, men kanske inte riktigt så extremt fantastisk som omdömena ger sken av. Eller så är det bara så att det här inte var rätt bok för mig precis just nu. (Eller så är jag obildbar. Hehe.)

"Kärleken" berättas av en nästan 40-årig grek som har bott i Sverige i många år och har fru och en liten son. Men så träffar han en annan kvinna och blir kär i henne. Men det betyder inte att han inte fortfarande älsar sin fru, och absolut inte att han inte älskar sin son. I Sverige skulle folk säga att han måste lämna familjen för den nya kvinnan, annars skulle han svika sig själv. I Grekland skulle folk säga att han naturligtvis måste stanna kvar hos sin familj. Och själv sitter han ensam och funderar över kärleken.

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"

L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Tjejer i tårar

Tjejer i tårar
av Jacqueline Wilson

Det här är den fjärde och sista boken om Ellie Allard. Den börjar bra. Hon har just fått en fin ring av sin pojkvän Russell och hon hoppas att hennes kompisar ska lägga märke till den. Men Nadine påpekar att det inte direkt är en fin ring och vill sedan bara prata om en kille hon har lärt känna på nätet. Magda ser inte ringen överhuvudtaget, för hon är helt förstörd för att hennes hamster dött. Ellie kom knappt ihåg att Magda ens hade en hamster. Magda har inte brytt sig så mycket om den, men nu när den är död ångrar hon sig. De här händelserna kommer faktiskt leda till att Ellie blir ovän med båda sina bästisar, och sedan blir hon ledsen över något Russell gör. Dessutom är det problem hemma. Sedan Ellies unga styvmor Anna fick en karriär har det inte varit så bra mellan Anna och Ellies pappa. Anna känner att hon aldrig kan bli så bra som Ellies döda mamma.

Ellie bestämmer sig för att göra det hon är bäst på och strunta i Magda, Nadine, Russell och allt annat. Ellie ska teckna. Men till och med där blir det fel. Kommer hela serien om Ellie sluta i tårar?

Lättläst och ganska enkelt förstås, men faktiskt bra.

Tidigare böcker i serien:
1. "Kära tjejer"
2. "Stressade tjejer"
3. "Tjejer på stan"

Agnes von Krusenstjerna

Agnes von Krusenstjerna
av Olof Lagercrantz

Under de senaste åren har jag läst de sju böckerna om fröknarna von Pahlen av Agnes von Krusenstjerna. Därför blev jag intresserad av att läsa den här boken om Agnes von Krusenstjerna när jag såg den i en second hand-butik. Jag kan verkligen rekommendera boken, särskilt för den som har läst någon av författarinnans böcker förstås.

Olof Lagercrantz var släkt med Agnes von Krusenstjerna och hade därför tillgång till mycket material och insikter i familjen när han skrev den här boken, som egentligen var hans doktorsavhandling. Han berättar om hennes liv och sätter det i samband med det hon skrev. Hon använde sig mycket av egna erfarenheter i författandet. Att hon ofta led av psykiska besvär satte sina spår i böckerna, och hennes make David Sprengel var också en viktig faktor för hur slutresultatet blev. Tydligen ligger han bakom många tillägg och ändringar i böckerna.

Det är också intressant att läsa Lagercrantz analyser av romanerna (och dikterna), särskilt då av Fröknarna von Pahlen-sviten, som jag ju har läst. Det ökade min förståelse för böckerna. Jag har även börjat fundera på att läsa de tre böckerna om Tony Hastfehr, en ung kvinna som lever i skuggan av den sinnessjukdom som ligger i släkten, och de fyra självbiografiska Fattigadelböckerna.


Fröknarna von Pahlen-sviten:
1. "Den blå rullgardinen"
2. "Kvinnogatan"
3. "Höstens skuggor"
4. "Porten vid Johannes"
5. "Älskande par"
6. "Bröllop på Ekered"
7. "Av samma blod"

Mästerdetektiven Conan 22-24

Mästerdetektiven Conan 22-24
av Gosho Aoyama

Mystiskt. Förra gången jag skrev om Mästerdetektiven Conan så hade jag läst att det inte skulle komma ut några fler förrän i oktober. Men de har minsann inte haft nåt uppehåll i utgivningen. Däremot fick Malin, d.v.s. min prenumererande syster, inga böcker hemskickade under sommaren trots att hon (eh, mamma och pappa då) hade betalt för de delarna. Men de fick ordnat upp i det och alla de missade böckerna skickades hem till henne. Tror att det finns en ännu nyare än de här tre som jag har läst nu, men att den är på vift nån annanstans än hemma hos mig. (D.v.s. hos Malins kompis A.)

Mystiskt är det också i mangan. Massor av mord och av en ren händelse råkar en liten unge befinna sig mitt uppe i alltihop och måste försöka lösa fallen utan att nån märker att han är lite väl smart för ett barn i 6-7-årsåldern sådär. Det finns bara ett par människor som vet att Shinichi, som Conan egentligen heter, i själva verket är en tonårig mästerdetektiv som har föryngrats av en drog som en mystisk liga tvingat i honom. Det finns bara några personer som känner till Conans hemlighet, och en av dem är "Ai", en tidigare ligamedlem som även hon blivit barn igen. Hon var ju vuxen innan, inte en tonåring som Shinichi, och har svårare att spela rollen som barn. Men de måste ju verka vara vanliga barn, annars kommer ligan förstå att drogen hade en annan verkan på dem än på de flesta andra. De flesta dör nämligen. Det var det som var meningen... I den sista av de här pocketarna stöter Conan och Ai ihop med Ligan på ett dramatiskt sätt.

På bokmässan var jag och Malin förresten och lyssnade på ett föredrag som han som översätter bl.a. Mästerdetektiven Conan, Simon Lundström, höll. Det kallades "Jag översätter manga och det är svårt!". :) Ett av problemen med just Mästerdetektiven Conan var tydligen när alla de misstänkta samlas och mördaren ska avslöjas, för så är det gärna en lång utläggning om exakt hur mördaren gjorde och sen kommer avslöjandet. Det jobbiga är när det är både män och kvinnor bland de misstänkta. Man vill ju dra ut på spänningen och inte tala om ifall det var en man eller kvinna innan namnet avslöjas. På japanska använder man inte "han" och "hon", men på svenska är det visst inte lika lätt att formulera det på ett bra sätt. :-D

Tidigare delar i Mästerdetektiven Conan:
- Mästerdetektiven Conan 1
- Mästerdetektiven Conan 2
- Mästerdetektiven Conan 3
- Mästerdetektiven Conan 4-6
- Mästerdetektiven Conan 7-8
- Mästerdetektiven Conan 9
- Mästerdetektiven Conan 10-11
- Mästerdetektiven Conan 12-13
- Mästerdetektiven Conan 14-16
- Mästerdetektiven Conan 17-18
- Mästerdetektiven Conan 19-21

Inu Yasha 11-12

Inu Yasha 11-12
av Rumiko Takahashi

Oj, läste just att Inu Yasha inte är färdigskriven än, men att Rumiko Takahashi har sagt att det ska bli 500 kapitel, d.v.s. 50 pocketar. Det är ju ett par stycken. :-O Jag kommer ha att läsa ett tag. (Kommer väl ut en i månaden, så det blir över flera år.) Inu Yasha är ju faktiskt inte min favorit bland författarens serier, men helt klart tillräckligt bra för att följa. :) Men jag skulle hellre rekommendera Ranma ½ eller Mermaid Saga. Inu Yasha ligger nånstans emellan dem i stil. Det är komedi och romantik (där huvudparet menar att de absolut inte tycker om varandra) som i Ranma ½ och skräck och blod som i Mermaid Saga.

Jag vill läsa Maison Ikkoku, en annan serie av Rumiko Takahashi, också. Läste de första delarna för flera år sen, men sen blev det väl så besvärligt att låna dem i rätt ordning på bibblan att jag kom av mig. Den är mer realistisk än de andra serierna. Inga övernaturligheter, utan bara romantiska förvecklingar och en hel del komedi.

- Inu Yasha 1
- Inu Yasha 2
- Inu Yasha 3
- Inu Yasha 4
- Inu Yasha 5
- Inu Yasha 6
- Inu Yasha 7-9
- Inu Yasha 10