Märit

Märit
av Ing-Marie Eriksson

Två små systrar flyttar med sina föräldrar från Byn ut till torparområdet. I ett av torpen finns det en idiot, en tjugofemårig utvecklingsstörd kvinna. Innan flickorna träffar henne, Märit, så är de lite rädda för henne, men samtidigt fascinerade. De har bestämt sig för att de ska träffa henne och går omkring och letar. Till slut händer det. Deras mamma är rädd för vad idioten kan göra med hennes flickor, men inser att det finns inget ont i Märit även om hon inte vill ha henne, smutsig och klumpig, i sitt rena hem.

Märit blir flickornas lekkamrat, men deras attityd till henne varierar. Ibland är hon en stor, gosig "mamma", som inte är avvisande som andra vuxna. Nästa stund ser de ner på henne för att hon förstår mindre än dem och nästan inte kan lära sig något nytt. Ibland är de på hennes mamma Augusta sida och försöker förklara för Märit att hon måste vara snäll och lydig. Men när de tycker att Augusta är dum mot sin dotter så är det Märit de hejar på. Men Märit förändrar sig också. En dag är hon plötsligt inte längre intresserad av att leka med dockor längre.

"Märit" är en sån där bok som det är svårt att bestämma sig för vad man tycker om. Medan jag läste den så var den lite seg ibland, men jag tror att det är en berättelse jag kommer att minnas. Jag skulle inte rekommendera den till höger och vänster, men kanske till nån som jag tror skulle gilla den här typen av bok. (Men så är det väl nästan alltid?)

Författaren blev åtalad när boken kom ut på sextiotalet. Jag tror det var så att någon i byn där hon växte upp kände sig träffad...

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"

F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö