Fruits Basket 17 & 18

Fruits Basket 17
Fruits Basket 18
av Natsuki Takaya

I de här volymerna får vi mycket ny information om släkten Sohmas mörka hemligheter, men också en del trevliga saker händer i släkten. Dessutom får Tohru en gnista hopp, kanske är det möjligt att bryta förbannelsen och familjeöverhuvudets makt över de släktingar som bär på zodiakdjurens andar. Men det måste ske snart, annars är det för sent för Kyo.

Fruits Basket är en väldigt fängslande manga. Snart kommer jag ha läst i kapp den amerikanska utgivningen! Då måste jag ju vänta länge mellan delarna. De kommer ut ganska sällan.

Omslagen föreställer denna gång Saki Hanajima (Hana-chan), en av Tohrus bästa vänner (den andra bästisen var på omslaget av del 16) och Kazuma Sohma (Shishou), som är Kyos fosterfar. han är en av de karaktärerna som jag brukar ha lite svårt att känna igen/komma ihåg...

Tidigare delar i serien:
- Fruits Basket 1 & 2
- Fruits Basket 3 & 4
- Fruits Basket 5 & 6
- Fruits Basket 7 & 8
- Fruits Basket 9-12
- Fruits Basket 13 & 14
- Fruits Basket 15 & 16

Once Upon a Time in the North

Once Upon a Time in the North
av Philip Pullman

Jag såg Den gyllene kompassen-filmen i helgen, så då passar det ju bra att läsa den här boken, som hör ihop med bokserien på vilken den filmen är baserad. Det, och att jag fick min bokbeställning med "Once Upon a Time in the North" nyligen.

Det här är en väldigt kort bok, egentligen inte mer än en novell. Den utspelar sig långt före His Dark Materials-trilogin, och handlar om hur ballongflygaren Lee Scoresby och pansarbjörnen Iorek Byrnison träffas för första gången i en nordlig gruvstad. Inte så originell handling egentligen, men jag gillar ju Pullmans alternativa värld. Den är nästan som vår, men så finns det ett par detaljer som gör enorm skillnad.

Boken är lyxigt designad. Inbunden, klädd i blått tyg, illustrerad. Synd att etiketten på omslaget sitter snett bara. (Det gjorde den på Kristins exemplar också...) I den bakre pärmen finns en ficka med spelplan och pjäser till ett ballongfararspel! Kul bonusgrej. :) Och så matchar den ju förstås "Lyras Oxford".

I den recensionen nämner jag förresten en "The Book of Dust", som ska komma ut. Den har fortfarande inte kommit ut (fyra år senare), men Pullman jobbar visst på den. Den ska bli stor.

Sterke krefter

Sterke krefter
av Willy Ustad

"Sterke krefter" är den andra delen i serien Opprør, som inleddes med "Farvel, Angelina". Ganska hopplöst att skriva något om handlingen utan att spoila första boken väldigt. Man får i alla fall fortsätta följa några av de unga människor som förra boken presenterade. Peter Hammer har fått sina framtidsdrömmar krossade, och har valt att stanna kvar som yrkesmilitär, med uppdrag av det lite hemligare slaget. Hans nya hobbyverksamhet är ännu mer hemlig - att försöka kartlägga den han lägger skulden på för att han förlorade Angelina.

Britt Fagerbekk fascineras av Ansgar Veide, som hon har en relation med och som ger henne övningar för att bygga upp sitt självförtroende. Vad hon inte vet är att han har baktankar med allt. När det gäller det mer vardagliga så har Britt problem med de andra i kollektivet hon bor i. Av fem personer är det bara Britt och en till som lyfter ett finger för att hålla ordning i huset.

Eva Bolinder jobbar på ett konkurshotat café. Hon vet hur man skulle kunna driva ett blomstrande café, men chefen är gammal och orkar inte förändra på något. Om Eva bara hade haft ett startkapital...

Den här utspelar sig i februari 1969, och precis som i "Farvel, Angelina" så verkar tiden vara det viktigaste. Man får veta väldigt mycket om den politiska debatten på den här tiden, och jag bara utgår från att allt stämmer bra. Personerna är jag däremot inte så väldigt engagerad i.

En midsommarnattsdröm

En midsommarnattsdröm
av William Shakespeare

Precis som i "Romeo och Juliet" så har vi här föräldrar som ställer sig i vägen för sina barns kärlek. Här är det Hermia, som älskar Lysander (och det är besvarat), trots att hennes far har lovat bort henne till Demetrius. Hennes far ber hertigen av Aten (där det hela utspelar sig) om hjälp, visst är det väl så att om inte Hermia gör som han säger så kan man låta avrätta henne? Och så är det ju, men hertigen vill ge Hermia några dagars betänketid. Hermia och Lysander bestämmer sig för att använda de dagarna till att rymma från staden...

Hermia anförtror sig till sin bästa väninna Helena. Men Helena är kär i Demetrius, som dock har ratat henne till förmån för Hermia, och avslöjar planen för honom. Därför är alla fyra ungdomarna ut i skogen utanför Aten under midsommarnatten. Där finns också en grupp hantverkare, som vill pröva lyckan som skådespelare och därför har träffats för att repetera en pjäs (hellre än bra, kan man ju säga), samt ett antal älvor. Älvdrottningen Titania och älvkungen Oberon bråkar, och Oberon vill hämnas på henne med hjälp av en kärleksbrygd. När hans medhjälpare Puck ändå håller på så kan han ju lösa problemet med de där ungdomarna som går omkring och är kära i fel personer. Fast just den biten går inte så bra, även om hämnden på Titania fungerar över förväntan.

Jag vill gärna gilla den här pjäsen mer än jag gör. Den är ju en sådan klassiker, och det finns referenser till den lite här och var. (Den är t.ex. väldigt viktig i The Sandman.) Pjäsen är ju bra (jag tycker särskilt om Helenas och Hermias vänskap som har förstörts av händelserna med de båda unga männen, och Puck är ju aldrig fel), men jag tappar fort intresset för det där gänget hantverkare/skådespelare... Ja ja, jag har säkert missat någon alldeles genial poäng. ;-)

Lästrio: Stockholmsskildringar

Och så senaste Lästrion. Om det inte har kommit en ny idag...

Veckans ämne: Dina tre bästa stockholmsskildringar.

Hmm, Stockholm alltså? Det är väl inte helt ovanligt att böcker utspelar sig i Stockholm, men jag känner nästan aldrig till platserna som nämns så det brukar inte fastna att det var där de utspelade sig.

1. Per Anders Fogelströms Stad-serie

Det är ju den självklara ettan. Fem böcker om folk i Stockholm, och om Stockholm ö.h.t., under hundra år.


2. John Ajvide Lindqvist

Både "Låt den rätte komma in" och "Hanteringen av odöda" utspelar sig i ett lite alternativt Stockholm. I verkligheten finns där väl färre monster...

Var är min "Hanteringen av odöda" förresten? Kan Anna vara den skyldiga här?


3. Martin Kellermans Rocky

Jag fick fundera ett tag innan jag kom på vad jag skulle ha på plats 3, men till slut kom jag på att serien om Rocky absolut hörde hemma på listan. Den får väl vara med trots att det är seriestrippar? :)

Lästrio: Memoarer och biografier

Jag ligger efter i Lästrio-svarandet. Så går det när man reser bort (Oslo, hade med många nya böcker hem...).

Den näst senaste Lästrion var alltså: Dina tre bästa memoarer och/eller biografier.

Och det var ju inte så lätt. Inser att jag läser ganska få memoarer och biografier, och att jag inte riktigt minns de som jag inte läste nyligen. Tyckte jag att [biografi] var bra, eller? Men lista blir det förstås.

1. Ann-Madeleine Gelottes böcker om sin mormor, sin mamma och sig själv

"Ida Maria från Arfliden" är den bästa. Det är den som handlar om mormoderns barndom i Norrland. Många, många teckningar av hur saker och ting såg ut. Det är en barnbok alltså, och just denna läste jag faktiskt som barn. De andra två hittade jag, så vitt jag minns, först när jag blev äldre. "Tyra i 10:an Odengatan" och "Vi bodde i Helenelund", heter de.


2. Åsa Linderborgs bok om sin pappa och sig själv

"Mig äger ingen", förstås. Alla har väl nyss läst den?


3. Marjane Satrapis seriealbum om sig själv

"Persepolis". Läs här och här. (Numera finns de även på svenska, antingen i fyra volymer eller i en samlingsvolym.) Mycket bra serier om hur det var att vara barn och ung i Iran, och hur det var att vara iranska i Europa.

Nana 8

Nana 8
av Ai Yazawa

Oj, nu blev livet komplicerat för Nana K. Men jag vill ju inte avslöja nåt. ;-)

Blast, Nana O:s band, har ett sorts temporärt skivkontrakt, men det verkar som om skivbolaget vill att de ska ändra sin stil en del.

Emellanåt, ofta i början eller slutet av kapitel, så förekommer en "berättarröst" som tillhör den ena av de båda Nana och som antyder att allt i berättelsen inträffade för länge sen och att de kanske inte har någon kontakt numera. (Det kan vara något i stil med "Minns du fortfarande den kvällen, Nana?" eller "Nana, på den tiden förstod jag inte...".) Tidigare har det verkat vara Nana K som är "rösten", men i den här volymen känns det som om den skiftade till Nana O. Jag undrar om man kommer hinna i fatt den här "rösten" och vad som egentligen har hänt fram tills dess.


Tidigare delar i serien:
- Nana 1
- Nana 2
- Nana 3 & Nana 4
- Nana 5
- Nana 6
- Nana 7

Kare first love 9

Kare first love 9
av Kaho Miyasaka

Jag är så glad över att utgivningen av mangan Kare first love har kommit igång igen. Jag tycker om serien, och man vill ju inte missa de sista två delarna. :) Detta är alltså den näst sista. Den handlar mycket om Kiriyas familj, skuldkänslorna över hans brors död och förväntningarna som finns på Kiriya att ta över familjeföretaget. Kiriya vill hellre ägna sig åt att fotografera, men han känner också en plikt gentemot familjen. Karin vill stötta honom, men det är så mycket hon inte vet.

Jag hoppas det blir en bra avslutning av serien i nästa volym.

Tidigare delar i serien:
- Kare first love 1
- Kare first love 2
- Kare first love 3
- Kare first love 4-6
- Kare first love 7
- Kare first love 8
- Omläsning av del 1-4
- Omläsning av del 5-8

Die fließende Königin

Die fließende Königin
av Kai Meyer

Det här är den andra tyska fantasyboken jag läser som utspelar sig i ett alternativt Venedig. Den förra var "Tjuvarnas herre" av Cornelia Funke. (Det var såpass länge sedan jag läste den att jag inte har skrivit om den i bokdagboken.) Den förra tyska boken jag läste utspelade sig för övrigt också i Venedig till stor del. Och en annan tysk bok som jag har läst utspelade sig lite i Venedig. Tyskar gillar Venedig?

Boken börjar med att två flickor, Merle och Junipa, som vuxit upp på två olika barnhem, färdas i gondol till spegelmakaren Arcimboldos hus, där de ska bli lärlingar. Man inser snart att det här inte är det vanliga Venedig. Det berättas om sjöjungfrur, som här är groteska havsvarelser som av venedigborna används som en sorts dragdjur, och levande stenlejon, som används som riddjur. Vem den Flytande Drottningen verkar till en början oklart, men hon skyddar Venedig i alla fall Venedig på något sätt. Staden är belägrad, men ännu inte erövrad, av egyptiska flottan. Faraonernas rike är en stormakt, och har lagt allt land omkring Venedig under sig.

Junipa är mycket tacksam över att Arcimboldo vill anta henne som lärling. Hon är nämligen blind. Men det visar sig att Arcimboldo har en lösning på det. Merle är dock skeptisk till hans lösning, och hon undrar även över en del mystiska saker som pågår i huset. Men det är inte i Arcimboldos hus som Merles liv verkligen ändras. Det är när hon och vävarlärlingen Serafin är lite väl nyfikna under en tur i staden som de råkar hamna på fel plats vid fel tid. Egyptierna har kommit på ett sätt att besegra den Flytande Drottningen, och Merle råkar finnas till hands för att drottningen ska kunna använda henne i sin flykt. Men det betyder att Merle måste fly från Venedig, som alltså är helt omringat av egyptier...

"Die fließende Königin" är den första delen i en trilogi. Det ska bli spännande att få veta mer om en mängd saker som man hittills bara har fått veta lite om eller som har antytts. Sjöjungfrurna och stenlejonen bl.a., men också Egypten, och Helvetet, som verkar vara ungefär som ett vanligt land. Det finns i alla fall upptäcktsresande som har varit där.

Okej månad SUB-mässigt

Den första maj innehöll min SUB 479 böcker. Bara tre fler än en månad tidigare. Inte så illa.

Minskar gör den dock inte ...

Town of Evening Calm, Country of Cherry Blossoms

Town of Evening Calm, Country of Cherry Blossoms
av Fumiyo Kouno

Det här mangaalbumet hittade jag när jag gick omkring på biblioteket. Färgerna på omslaget får det att se ut som en lite ljuv och vemodig berättelse, men det visade sig vara tre serienoveller om hiroshimabomben. Författaren är själv från Hiroshima, men är född långt efter atombomben släpptes över staden, och i efterordet berättar hon att hon alltid försökt undvika att prata om och ta reda på saker om vad som hände den gången. Men när hennes redaktör föreslog att hon skulle göra en serie om bomben så började hon inse att hon inte borde undvika allt som hade med den att göra. Resultatet blev de här novellerna.

Den första utspelar sig tio år efter bombningen. Huvudpersonen Minami var ett barn då och är nu en ung kvinna. Hon bor i ett slumområde, som befolkas av de som förlorat sina hem p.g.a. bomben (det fanns tydligen kvar fram till 1977), tillsammans med sin mor. De två och Minamis bror är de enda överlevande i en familj på sex. Minami uppvaktas av en man, men känner sig ovärdig. Hon plågas av skuldkänslor över att just hon överlevde och inte hennes systrar, hennes klasskompisar m.fl. och över att hon inte kunde hjälpa alla de som låg döda och döende i staden. En sorglig och gripande berättelse.

De andra två novellerna handlar om Nanami, en släkting till Minami. Även om hon inte själv är en hibakusha (överlevande efter atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki), hon är född på 60-talet, och dessutom bor i Tokyo, så märker hon effekterna av bomben. Hennes mamma, som upplevde bombningen, dog tidigt, och Nanamis bror ligger på sjukhus. Man vet inte om det har med atombomben att göra. Kanske inte. Grannflickan förbjuds i alla fall att umgås med de båda syskonen. Tydligen är det vanligt att både hibakusha och deras barn diskrimineras. Den första berättelsen om Nanami utspelar sig när hon är barn, men i den andra är hon vuxen. Hennes far har nyss gått i pension och försvinner under dagarna. Nanami oroar sig för vad han håller på med, och förföljer honom till Hiroshima. Inflätat i berättelsen visas hur Nanamis föräldrar träffades för första gången, i Hiroshimas slum. De här berättelserna är inte lika dramatiska som den om Minami, men visar hur atombomben påverkar livet för de som inte ens var födda när den fälldes.

Heja, Peter!

Heja, Peter!
av Lisa Eurén-Berner

Ännu en Sprakfålebok, och ny berättare igen. Den här gången är det Peter, d.v.s Inga-Majas son och Susannes lillebror. Han tar studenten alldeles i början av boken. Kul att läsa om hur han faktiskt går omkring med studentmössan hela boken igenom. Numera har man ju inte på den så länge. Fast på den här tiden hade man väl någon sorts hatt på sig i vilket fall som helst.

Ingrid från Norrland är med bland gratulanterna och alla spekulerar i om det kanske blir bröllop så småningom. Fast själva har väl Peter och Ingrid inte hunnit riktigt så långt som att bestämma det.

Susanne vill ta körkort och Peter ska hjälpa henne att bedöma en bil som hon är spekulant på. Han ska nämligen en tur upp till Norrland, där Susanne och Erik bor. Föräldrarna har bett honom att avstyra det hela, de är oroliga för hur det ska gå med Susanne bakom ratten. Men det går inte så bra med det där avstyrandet... Här upptäckte jag ett fel. Susanne säger att hon aldrig har suttit bakom ratten förr och klarar knappt att starta på sin första körlektion, men i en av de tidigare böckerna lärde hon sig faktiskt köra av en väninna med bil.

Sprakfåleböckerna:
1. "Fröken Sprakfåle"
2. "Fröken Sprakfåle växer upp"
3. "Fröken Sprakfåle på grönbete"
4. "Fröken Sprakfåle förlovar sig"
5. "Fröken Sprakfåle byter namn"
6. "Unga fru Sprakfåle"
7. "Sprakfålen tar farväl"
8. "Inga-Majas baby"
9. "En liten sprakfåle till"
10. "Sprakfålen tar semester"
11. "Susanne på egen hand"
12. "Mamma opp i dagen"
13. "Susanne och en ann'"
14. "Susanne i prästgården"
15. "Susanne i hushållsskola"
16. "Susanne som barnsköterska"
17. "Susanne står brud"
18. "Erik har sista ordet"

Kare first love 5-8

Kare first love 5-8
av Kaho Miyasaka

Jag fortsätter läsa om de delar av Kare first love som kom ut innan utgivningsuppehållet. Karins föräldrar acceptera att hon har en pojkvän, men det innebär inte att det inte finns problem. Karin är ju fortsarande inte säker på om hon är redo att ha sex, och Kiriya börjar bli otålig. Och så kommer hans familj in i bilden. Hans pappa är chef för ett stort företag, och vill att sonen ska förbereda sig på att ta över, inte försöka klara sig själv på olika ströjobb och satsa på fotografering. Dessutom finns det flera andra personer som av olika skäl vill få Karin och Kiriya att göra slut.

När serien har kommit så här långt så tycker jag inte att den är riktigt lika bra som den var i början. Karin och Kiriya är fortfarande realistiska, och många av deras problem är trovärdiga, men inte att massor av människor vill förstöra deras förhållande, att Kiriya är en rik arvtagare och att Karin råkar få modelljobb helt plötsligt... Det kunde gott fortsatt med mer vanliga händelser. Såna här saker händer för ofta i manga och manwha (och TV-serier m.m.) och för sällan i verkligheten.

Nu är jag klar för att läsa de delar jag inte har läst tidigare. Det ska bli spännande. :)

Tidigare delar i serien:
- Kare first love 1
- Kare first love 2
- Kare first love 3
- Kare first love 4-6
- Kare first love 7
- Kare first love 8
- Omläsning av del 1-4

Romeo och Juliet

Romeo och Juliet
av William Shakespeare

Ja, hon heter faktiskt Juliet, inte Julia, i den här översättningen. Undrar om det inte var den här översättningen som användes när jag såg den i somras. Jag tycker att jag känner igen vissa formuleringar.

Tror inte att jag behöver skriva något alls om handlingen. ;-)

Jag är mer och mer fast besluten att samla (och läsa) hela den här serien med svenska översättningar, och sedan läsa alla pjäserna på engelska. Jag gillar ju faktiskt det här.

Järnnätter

Järnnätter
av Mirja Unge

"Järnnätter" sparade jag till en helg (förra helgen alltså) för jag var säker på att jag skulle fastna i den och vilja läsa utan så många avbrott. Och det gjorde jag ju också. Språket liknar det i "Det var ur munnarna orden kom", med meningar som inte är uppbyggda som i traditionellt skriftspråk utan mer liknar talspråk. I "Det var ur munnarna orden kom" har jag för mig att kronologin kändes mera osäker, att man inte riktigt var säker på i vilken ordning saker och ting hände. Här är det i så fall enklare att följa med, kanske för att huvudpersonen, Bente, är äldre än Minna i den tidigare boken. Bente verkar också kunna försvara sig mer från omvärlden. Det som är svårt hanterar hon genom fysisk ansträngning eller en krass kommentar. Men egentligen är hon väldigt sårbar.

Hon är väldigt tuff utåt, men jag skulle tro att hon också verkar lite udda. Hon är uppvuxen på sin styvfar Tomas gård och har lärt sig att arbeta på gården och har över huvud taget härdats av honom. Mamman, Mikaela, verkar inte alls passa in i den världen. Hon är ömtålig och ville egentligen satsa på musiken, och så har hon psykiska problem. Hon är övertygad om att Bente och Tomas gaddat ihop sig mot henne. Bente verkar ha ärvt något av Mikaelas obalans, men hon trycker undan det. Miljön är svensk landsbygd, som här är lite mer deprimerande än idyllisk. Man jobbar på gården och nån kanske inom vården, man får barn tidigt, man håller på och lagar nån gammal risig bil, och så åker man till pizzerian i närmaste håla och dricker lite, och snackar med samma människor hela tiden. Det påminde mig faktiskt om Anne B. Ragdes böcker om familjen Neshov, men med en helt annan berättarröst och en annan stämning.

Jorden runt-uppdatering

En liten uppdatering på "Jorden runt"-projektet passar väl bra på Världsbokdagen?

Jag fortsätter samla böcker till låtsasresan. Det går kanske inte så snabbt, men jag gillar att planera och förbereda saker. ;-) Kan tänka mig att jag börjar läsa i höst. Det passar väl bra med lite exotiska länder när det börjar bli lite tråkigt väder igen här i Sverige?

Här är länderna jag hittills har hittat böcker från (d.v.s. länderna där böckerna utspelar sig). De rödmarkerade alltså. Ytterligare tre "länder" är beställda.

(Karta från Visited Countries.)

Lyckostpulvret och andra sedelärande berättelser

Lyckostpulvret och andra sedelärande berättelser
av Joanna Rubin Dranger

Egentligen är det här bara andra halvan av "Askungens syster och andra sedelärande berättelser", som jag ju redan äger och har läst. Den är uppdelad i två delar i pocket. Men men... det var ju en bonusserie med!

Jag funderar på att skaffa alla Joanna Rubins Drangers serialbum i pocket. Nu har jag lite blandat. Pocketarna har sånt bra format. Små, fyrkantiga, tjocka, fina, sköna att hålla i. :) Eftersom teckningarna är så kraftfulla och täcker hela sidor så tappar de inte nåt på förminskningen heller. Nackdelen är väl att jag blir tvungen att vänta så länge på hennes nya bok i så fall ...

Hästen i grottan

Hästen i grottan: En liten konsthistoria
av Kerstin Nilsson

Jag tror nog att den här boken om konsthistoria är tänkt för barn. Den är väldigt lätt att förstå. Passar ju mig, jag har ingen vidare koll på konst. Jag tycker faktiskt att jag lärde mig ett och annat av boken. ;-)

Det är ungefär hundra olika konstverk med, från förhistoriska grottmålningar till tavlor av 1900-talskonstnärer. Texten är som sagt väldigt enkel, och förklarar hur den här stilen skiljer sig från den som togs upp på sidorna före, eller om den kanske liknar något. Mycket om sammanhangen mellan tidsepokerna i alla fall. Kanske inte så intressant för den som redan vet saker om konst.

Tipping the Velvet

Tipping the Velvet
av Sarah Waters

"Tipping the Velvet" utspelar sig i England på slutet av 1800-talet. Huvudpersonen, Nancy Astley, lever ett inte särskilt händelserikt liv. Hon är i artonårsåldern, kommer från en liten ort vid kusten som är känd för sina fina ostron, och jobbar med att rensa just ostron i sin fars ostronrestaurang. Favoritavbrottet i vardagen är att åka till närmsta stad och gå på music hall-föreställningar. Föreställningarna består av en mängd olika artister som gör några nummer var (roligt att läsa vad det är för andra nummer, förutom de som har betydelse för handlingen förresten), och en dag får Nancy se mansimitatören Kitty Butler. Efter det går Nancy på nästan varenda föreställning bara för att få se Kitty, och så småningom får hon komma backstage och blir vän med Kitty. När Kittys kontrakt tar slut och hon ska flytta till London ber hon Nancy följa med som hennes assistent. Nancy har vid det här laget insett att det hon känner för Kitty inte är idoldyrkan eller vänskap, men hon är beredd att göra vad som helst för att få följa med Kitty, t.ex. att inte berätta för Kitty att hon älskar henne. Och när det visar sig att hennes känslor är bevarade går Nancy med på att absolut inte visa för någon annan att de två är ett par, trots att hon gärna skulle vilja. De måste vara extra försiktiga eftersom de nu uppträder tillsammans, och ingen i publiken får ana något...

Kanske inte den bästa grunden för något långvarigt, och det blir det inte heller. Nancys liv förändrar sig flera gånger. Ibland har hon lyckliga perioder, ibland lever hon i misär. För Kittys skull blev hon tvungen att hålla sin familj på avstånd, och efter det upprepar sig det här med att Nancy förlorar kontakten med sina vänner från tidigare perioder i sitt liv, så när som på korta återseeenden. Det är dessutom alltid tvära vändningar, det är för det mesta inte så att hon gradvis går över till något nytt. Så det är alltid spännande att se vad som ska hända härnäst, och hur Nancy ska lyckas ta sig ur kniporna hon hamnar i. Intressanta miljöer också. Music hall, olika viktorianska lesbiska subkulturer och en släng tidig socialism. Inte vet jag vad som verkligen fanns och vad som är en produkt av författarinnans fantasi, men men... Detaljerna verkar i alla fall väldigt trovärdiga. Bra karaktärer också. De är inte är goda eller onda, men som förstås ofta sätter sina egna intressen i första hand. Jag kommer absolut läsa fler böcker av Sarah Waters.


Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"
M Shena Mackay - "Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen"
N Donna Jo Napoli - "Zel"
O Tawni O'Dell - "Avvägar"
P Berny Pålsson - "Vingklippt ängel"
Q Anna Quindlen - "Object Lessons"
R Bjarne Reuter - "7A"
S William Sutcliffe - "En tripp till Indien"
T Stella Tillyard - "Aristokrater"
U Mirja Unge - "Det var ur munnarna orden kom"
V Salley Vickers - "Julias ängel"
W Sarah Waters - "Tipping the Velvet"

X Y Z Å Ä Ö

Herr Mullenberg och den stora grävmaskinen

Herr Mullenberg och den stora grävmaskinen
av Luis Murschetz

Nej, jag hade inte så stora förväntningar på den här bilderboken, jag bara tycker att mullvadar är väldigt söta. Och att mullvaden är ganska söt är faktiskt den enda behållningen med boken. Mullvad gräver gångar under äng - stora grävskopor gräver upp äng! - mullvad vandrar iväg till annan äng. Kunde varit engagerande, men det var det inte.

Men ganska söt mullvad, som sagt. Boken har tydligen tidigare (tidigare än 1979, som den här är ifrån, alltså) getts ut under en annan titel - "Herr Mullenberg och framåtskridandet". Politiskt värre. :)

Kare first love 1-4

Kare first love 1-4
av Kaho Miyasaka

Eftersom det har varit ett uppehåll i utgivningen av den här serien (Mangismo fick ju problem, men nu har Egmont Kärnan tagit över) så läser jag om de tidigare volymerna. Kare first love är en fin manga, som jag tycker om. De här första böckerna handlar om hur huvudpersonen Karin (jo, man kan heta så i Japan också), som aldrig har varit intresserad av killar och sånt, träffar Kiriya och lite motvilligt blir kär. Känslan är absolut besvarad, det är Kiriya som är ivrigast. Han är förstås mycket tuffare och mer världsvan än den försiktiga Karin, men samtidigt väldigt snäll och uppmärksam mot henne.

Här i början av serien är deras stora problem dels Karins egen osäkerhet, men också att hennes så kallade kompis Yuka själv vill ha Kiriya. När Yuka inte får som hon vill försöker hon i stället hämnas och förstöra för Karin. Dessutom är Karins föräldrar missnöjda med att hon har en pojkvän. Karin har alltid försökt vara dem till lags, men hon vill ju vara med Kiriya.

Kanske väldigt typiska intriger (det är t.o.m. att hon blir vacker när hon byter glasögonen mot kontaktlinser...), men Karin känns ovanligt realitisk för att vara en mangakaraktär. När hon har Kiriya och en ny tjejkompis som stöd blommar Karin upp och kan så smått börja stå upp mot taskiga kompisar och sina föräldrar.

Tidigare delar i serien:
- Kare first love 1
- Kare first love 2
- Kare first love 3
- Kare first love 4-6
- Kare first love 7
- Kare first love 8

I.N.V.U. 4

I.N.V.U. 4
av Kang Won Kim

Jag var övertygad om att detta skulle vara den sista volymen i serien, men det var det visst inte. Den var planerad till fyra volymer i början, men tydligen blev det fler. Man ska förresten vara nöjd om man läser serien på svenska. Här har det gått två år mellan utgivningen av del 3 och del 4, men i USA gick det fem år! Jag antar att det var nåt i den stilen i Sydkorea också, men jag vet inte.

I serien har det inte gått någon tid alls mellan böckerna. Del 4 börjar högst ett par minuter efter att del 3 slutade. Sey och de andra tjejerna har olika problem med killar och sånt. Jag skrattade nog mest åt Jae Euns problem, samtidigt som det kanske var det hemskaste. Hon har ritat en del serier med, hm, speciell handling, om killen hon är kär i, och vem råkar hon tappa alla serierna framför? Tänk att råka ut för nåt sånt då! Iiiik!

Undrar när nästa del kommer ut...

I.N.V.U.:
- "I.N.V.U. 1"
- "I.N.V.U. 2"
- "I.N.V.U. 3"
- Omläsning av del 1-3

Farvel, Angelina

Farvel, Angelina
av Willy Ustad

Det här är första delen i en av alla dessa norska långserier, fast den här serien är inte så värst lång och den känns inte typisk för genren heller. Ofta utspelar de ju sig ganska långt tillbaka i tiden (åtminstone tidigt 1900-tal, men gärna ännu några hundra år tillbaka), och på senare tid även i nutid. Men den här serien, Opprør, börjar i slutet av 1960-talet, som ju inte är så väldigt långt tillbaka i tiden. Många av läsarna har säkert minnen av tiden, och författaren själv var lite över tjugo, så man kan tänka sig att det till viss del kan vara baserat på egna upplevelser. En annan skillnad är att det dröjer innan det händer något riktigt dramatiskt. Ustad verkar vara mer intresserad av att beskriva den här perioden och använder det mesta av boken till att bygga upp tidskänslan och presentera karaktärerna. Först fram emot slutet händer det något riktigt dramatiskt, som man kan tänka sig blir en vändpunkt för åtminstone två av personerna i boken.

"Farvel, Angelina" utspelar sig under några dagar sommaren 1968, samtidigt som det är en stor rockfest på Gärdet i Stockholm. Vi följer bl. a. Britt och Eva från Norge, och lite olika människor de möter. En av dem är Peter Hammer, en lite hemlighetsfull motorcyklist som också han är från Norge. Han är yrkesmilitär, och därför inte alltid så populär i hippiekretsar, och en av hans skäl till att åka till Sverige (förutom festival och att träffa sitt kompisgäng) är att han vill be en man, som är bosatt i Sverige, om råd. Peter har blivit tillfrågad om han vill bli en del av den norska underrättelsetjänsten, och han vet inte vad han ska svara... De lyssnar på musik, dricker, träffar folk, Britt och Eva går på en märklig föreläsning tillsammans med några andra tjejer m.m.

Och Peter träffar Angelina, som han blir förälskad i. Hon har upplevt en del svårigheter i sitt liv, och Peter börjar fantisera om en lugn och fin framtid tillsammans med henne. Kanske bäst att tacka nej till det där erbjudandet från underrättelsetjänsten...

Alla i det här gänget har väl en del politiska idéer, och visst vill de vara med och förändra världen, men mest verkar de vara de ute efter att ha kul. Det finns dock de som har lite andra prioriteringar. Norrmannen Ansgar Veide har passat på att stämma träff med en ung tyska, som ska informera honom om hur vänsterrörelsen i Tyskland ser ut för att han ska kunna få tips på hur man borde jobba i Norge. Media kan man inte lita på. Båda de här är villiga att offra mycket för saken, inte minst andra människor.

Det är ganska många människor och idéer som ska presenteras, så det är inte konstigt att nästan hela boken känns som en startsträcka. Den är ju det, det är sex böcker till i serien. Men om man inte är intresserad av den här tiden kan jag tänka mig att man kan tröttna. Men jag är ju intresserad, så jag kommer fortsätta läsa. Jag var ju inte född på den tiden, men jag kan tänka mig att det är realistiskt skildrat. En av fördelarna med att skriva om en tid man verkligen har upplevt, antar jag. Ustad anses ju dessutom skriva "bättre" än många andra i genren. Han var visst den förste författaren med bakgrund i "kiosklitteraturen" som fick vara med i den norska författarföreningen (för att bli medlem måste man ha skrivit minst två böcker som anses ha tillräckliga litterära kvaliteter).

Marias bok

Marias bok
av May Grethe Lerum

Seriöst är värdelöst! ;-) I helgen läste jag två böcker ur olika "evighetsserier" från Norge.

"Marias bok" är andra delen i serien som inleddes med "Bøddelens kvinne". Här möter vi Maria, en ung kvinna som har levt isolerad på Meisterplassen, bödelns avsides liggande gård. Inte nog med att hennes far Jorand är traktens bödel, föräldrarna är inte gifta och för övrigt är visst inte Jorand hennes riktige far heller. Marias mor Liv är mycket kunnig i läkekonsten, men man drar sig för att anlita henne. Och när man väl gör det är det knappt någon som tackar henne. Trots detta är Liv lycklig med Jorand. Men hon skyddar sina båda barn, Maria och den sjuklige Joril, för spott och spe, helt enkelt genom att hålla dem hemma. Den äldste, fostersonen Randar, ska läras upp till bödel, så han måste följa med Jorand på hans uppdrag.

Liv skulle önska att Maria, som är mycket intelligent, skulle kunna få bättre chanser i livet. Och Liv har ju faktiskt en tjänst innestående hos prästen i Lyster. Om han kunde lära Maria att läsa och skriva? Men Maria är inte säker på att hon vill flytta till Lyster. För på Meisterplassen finns ju Randar... Å andra sidan passar hon inte direkt för att bota och hjälpa folk som bara hånar henne i gengäld.

I förra boken hade jag problem med att Livs beteende passade dåligt för en tolvåring som levt nästan helt isolerad från omvärlden, men i den här är det inget som är störande på det sättet. Det är ju förstås ett par väldigt dramatiska år Maria upplever i den här boken, med häxprocesser och pest, kärlek och strider på liv och död, men det hör ju till i en bok som är skriven för att underhålla.

I.N.V.U. 1-3

I.N.V.U. 1-3
av Kang Won Kim

Äntligen har sista delen (del 4) av I.N.V.U. kommit ut. Den är två år försenad. Först var det nog nåt strul med serien i Sydkorea, den tog en paus eller nåt, och sen gick ju det svenska förlaget i konkurs. Men nu är det ju ett annat förlag som har tagit över utgivningen av bl.a. denna serien. Men innan jag läser den sista har jag förstås läst om de tre tidigare delarna.

De var faktiskt bättre den här gången. Det blev mycket mer sammanhang när man läste dem direkt efter varandra. Det finns ganska många olika trådar i berättelsen. Huvudpersonen är en sexton år gammal tjej, Sey, som får bo hemma hos mammans väninna medan mamman flyttar till Italien på ett par år. Äntligen en chans att få ett normalt familjeliv? Men det visar sig att familjen inte är så normal som den verkade på ytan.

Dessutom en bästis som är kär i en konditor, en annan kompis som vill bli modell, en lärare som många tycker är snygg, en lite mystisk kille som verkar vara intresserad av Sey etc. etc. Hur ska allt detta kunna få sin upplösning på bara en volym till? Det är en såpa, men det kan ju vara kul att läsa en sån.

I.N.V.U.:
- "I.N.V.U. 1"
- "I.N.V.U. 2"
- "I.N.V.U. 3"

Pam i pojkkläder

Pam i pojkkläder
av Marei Hoppe

Den här boken har allt, d.v.s. ett snyggt omslag och en titel som får en att undra vad den egentligen handlar om. Det syns kanske inte, men det står "Flicka i pojkkläder eller pojke i flickkläder... det var frågan" på omslaget. Nu vill vi veta! För i tiden verkar det förstås ha varit helt normalt att kvinnliga ungdomsbokskaraktärer klädde sig som pojkar och insisterade på att kallas George, så jag förväntade mig inte så stor kontrovers kring detta. :-D

Huvudpersonen i boken är en tysk flicka (det är en tysk bok) som heter Petra. Hon kallas Pet, vilket den tidigare ägaren av boken in te har gillat. På de första sidorna har det nämligen skrivits i ett litet "ra" med blyerts efter varje "Pet", och uppmaningen "Läs Petra inte Pet" står skriven på varje sida i första kapitlet. :-) varje sommar skickar hennes föräldrar iväg henne till ett litet pensionat, och föregående sommar umgicks hon mycket med en holländsk pojke. De hittade ett mystiskt nedgrävt skrin! Det hade de tänkt undersöka mer den här sommaren, men pojken har dött under vintern. Och skrinet var nedgrävt på granntomten, där tre tjejhatande killar bor. Pet fick bara komma dit för att hon var i sällskap med sin killkompis.

Det här året ska hon ha besök av en engelsk brevvän, Pam, och de ska åka till pensionatet tillsammans. Pet anförtror henne hela historien om skrinet och de bestämmer sig för att Pam ska klä ut sig till pojke för att de ska kunna få tillträde till granntomten. Pam är redan korthårig och duktig i sport och ridning. Som deckare sett är det ingen särskild lyckad berättelse, för vi vet precis vem som är tjuven (som har hittat samma skrin som Pet och hennes kompis gjorde förra året, men inte har lämnat pengarna som fanns i till den rättmätiga ägaren, en ung änka med pengabekymmer) och hur det gick till. Det gäller bara för Pet och Pam att hitta bevis.

En annan liten bihandling är att Pam har blivit god vän med en ung man i trakten, och är inte så glad över att hon för tillfället liksom ska vara en pojke. Pet och Pam har dessutom stora problem med att inte försäga sig. Skälet till att de t.ex. inte bara kan avslöja alltihop är egentligen mer än lovligt tunt. Skälet till att Pam ö.h.t. ska vara utklädd är också ganska svagt. Jag brukar ju läsa gamla B. Wahlströms-flickböcker för tidskänslan, men det verkar funka bättre med svenska böcker... Lite småkul är den här boken förstås, men jag kommer glömma den fort.

Lästrio: Historiska skildringar

Veckans Lästrio handlar om historiska romaner, helt enkelt: Vilka är dina tre bästa historiska skildringar?

Historiska romaner läser jag ju många av, tänkte jag, men vid närmare eftertanke var det nog mer när jag var yngre. Det blev ändå ett så stort urval att det var svårt att välja ut bara tre. Jag skulle säkert kunna göra minst tre såna här listor. :) Just nu håller jag t.ex. på att läsa en historisk roman som verkar bra, men eftersom jag är långtifrån klar med den kan jag ju inte ta med den här i listan. I tidsordning:

1. Mary Mackeys serie om Marrah

Jag måste ju ha med en favorit från tonåren, eller hur?

Det här är en serie som utspelar sig i Europa under förhistorisk tid. Det var väldigt länge sedan jag läste den, men jag minns att jag tyckte att den var mycket bättre än de mer kända och populära serierna om Ayla (Jean M. Auels serie som jag gav upp en liten bit in i del tre, den mammutstora "Mammutjägarna") och Chagak (som skrevs av Sue Harrison), som ju båda var rätt tråkiga. De här böckerna är mycket roligare att läsa.

Marrah-serien (jag vet inte om serien har ett namn i sig) handlar om konflikten som uppstår när fredliga, modergudinnedyrkande jordbrukarfolk möter ett krigiskt stäppfolk som dyrkar en manlig himmelsgud. Huvudpersonen Marrah tillhör ett jordbrukande folk från Bretagne, men hennes mor kommer långt österifrån. Modern drömmer om hemska varelser (män till häst, något hon aldrig har sett i verkligheten) som hotar hennes gamla land, och Marrah och hennes bror beger sig iväg för att varna moderns folk. Med sig har de också Stavan, en man som Marrah har räddat ur havet. Här har vi förstås en kärlekshistoria, och Stavan tycker inte direkt att Marrahs folk har otrevliga seder. I motsats till hans eget folk är de livsnjutare och har alla är mycket lyckligare än vad han är van vid. Men han vill ändå till sitt eget folk, som är ett krigiskt ryttarfolk, för att tala om att han lever och så. Inte smart.

Serien består av tre böcker, "Året då hästarna kom", "Hästarna vid porten" och "Våreldar". Den sistnämnda har jag för mig handlar mycket om generationen efter Marrah.


2. "From Hell" av Alan Moore, tecknat av Eddie Campbell

Ett väldigt långt, detaljerat och mörkt seriealbum om Jack the Ripper. Det ligger till grund för filmen med samma namn, men har en annorlunda och mer invecklad historia. Och är bättre, förstås. Det måste ligga mängder av research bakom (sist i albumet finns tiotals sidor med fotnoter). Alan Moore för fram en teori om vem Jack the Ripper var, men det är egentligen inte det som är viktigt, utan det handlar snarare om myten.

3. Elsie Johanssons Nancy-trilogi

"Glasfåglarna", "Mosippan" och "Nancy". Dem har väl alla läst redan? :-) Det börjar bli ett tag sedan jag läste böckerna, jag borde kanske läsa om dem. Lyssnade på "Glasfåglarna" som kassettbok för några år sedan, och kom på igen hur bra den boken är.

Om man mot förmodan inte har läst böckerna så bör man göra det. De handlar om Nancy, som växer upp i en fattig familj på 30- och 40-talen. Hmm, jag kommer faktiskt mer ihåg stämningen än handlingen. Men bra. Läs.

Grenseland

Grenseland
av Trude Brænne Larssen

Skriver Trude Brænne Larssen så många böcker att hon har fått slut på titlar? :-) Rimfrost, som ju är namnet på den här bokserien, är även en titel på en bok i serien Ulveøyne, men det är ju ganska logiskt, eftersom båda handlar om Rime (Ulveøyne handlar om Rimes mor). Och så finns det en "Bergtatt" i Ulveøyne och och en i Rimfrost. Och här har vi "Grenseland", som även var titeln på en bok i serien Holmegaard (som inte har det minsta med Rime och Ulva att göra, utom författaren då).

I den här boken är det som vanligt gott om dramatik, och boken går lätt och snabbt att läsa. Jag vill ju inte avslöja för mycket så här nära slutet av serien, men Rimes liv är i alla fall i fara.

Det är två böcker till i serien. Båda har väl kommit ut, men jag har den inte än. Så jag får vänta lite på att få veta hur det går.

Rimfrost:
1. "Bortført"
2. "Alvesang"
3. "Banesår"
4. "Tidevann"
5. "Vendepunkt"
6. "Korsveien"
7. "Malstrøm"
8. "Bergtatt"
9. "Vargvinter"
10. "Frierferd"
11. "Blandet blod"

One del 11

One del 11
av Lee Vin

Det här är den sista delen i serien om Eumpa Won, och det ser ut som om One, pojkbandet han är med i, är slut. Deras senaste hitsingel, som Eumpa har skrivit, sägs vara ett plagiat. På nätet cirkulerar en låt med ett tyskt band och den låter misstänkt likt. Skivbolaget, de andra bandmedlemmarna och fansen börjar tvivla. Eumpas före detta flickvän får problem i sin nya skola när hon försvarar Eumpas rykte. Eumpa själv är som vanligt helt omöjlig att avläsa. Att han svarar undvikande på frågor kan betyda att han är skyldig. Eller så är det bara ett utslag av hans vanliga märkliga personlighet.

Även om serien ibland kändes osammanhängande (karaktärer som var viktiga i början bara försvann ur historien etc.) så gillade jag den. Och på nåt sätt känns det inte helt otroligt att det är så här det går till i branschen. Men det räckte nog med de här elva volymerna. Jag hade gärna läst lite mer om sångerskan Jenny You, som var en av de viktigaste karaktärerna i serien. Fick hon nånsin sjunga den sorts musik hon gillade själv? Och så var det några vuxna karaktärer som hade ett gemensamt förflutet, det hade också varit kul att få veta mer om. Men det är ju bra att serien inte drogs ut i all oändlighet också.

Tidigare delar i serien:
- One del 1
- One del 2-4
- One del 5
- One del 6-7
- One del 8
- One del 9
- One del 10

Angel/Dust
av Aoi Nanase

Haha, det var ett par dagar sedan jag läste den här mangan och jag har redan glömt vad den handlade om. Den var snabbläst, men inte så hemskt minnesvärd även om den var lite söt ibland. Huvudpersonen Yuina är en vanlig tjej, som inte gör så stort väsen av sig. En dag träffar hon en änglaliknande varelse, som egentligen är en sorts maskin, gjord för att förverkliga sin ägares potential. Nåt sånt. Och så blir det strid med en annan, liknande maskin/varelse, som hänger ihop med en barndomsvän till Yuina.

"Angel/Dust" består bara av en volym. Det finns även en som heter "Angel/Dust Neo", men som jag har förstått det så är de fristående från varandra.