Dansar Elias? Nej!

Dansar Elias? Nej!
av Katarina Kieri

Elias och hans pappa har just flyttat till en lägenhet efter att tidigare ha bott lite bättre. Men det var ingen idé för Elias att byta skola när det bara är lite kvar av sista terminen i nian. Men det hade inte spelat nån roll för honom. Han har en kompis, och inte ens de står varandra särskilt nära. Elias är inte intresserad av nånting. Han vet att hans pappa är orolig för honom. Det är inget de pratar om (de pratar inte om nåt utom det allra vardagligaste), men han märker det på sättet som information om diverse aktiviteter "råkar" hamna på platser där Elias kommer hitta dem.

Det finns en annan sak han och hans pappa inte pratar om - Elias mamma, som gick ut genom dörren och aldrig kom tillbaka. Vad som hände med henne får man aldrig veta, man vet inte heller om Elias vet eller inte. Jag lyssnade på Katarina Kieri prata om boken på bokmässan 2004, och att läsaren inget får veta är visst ett medvetet beslut. (Jag minns inte om hon nämnde om hon själv visste.) Kanske har mamman frivilligt lämnat familjen, kanske är hon död. I vilket fall som helst så blev inte resten av familjen sig lik efter det.

Men plötsligt börjar det hända nåt. Andra människor börjar ta sig in i Elias liv. Det är den lilla granntjejen, den gamla tanten som bor under, och så är det tjejen på ju-jutsun (som Elias råkat bli övertalad att prova på, han är för passiv för att kunna säga nej), Julia med de brungröna ögonen. Dessutom blir Elias påmind om att det fanns en tid när han inte levde som om det fanns en vägg mellan honom och världen.

Bra bok, precis som "Ingen grekisk gud, precis". :)