Expressens klassiker

Hela listan över vilka böcker som kommer ingå i deras klassikerserie, och mina kommentarer.

1. August Strindberg - "Hemsöborna" (11 september) - Äger, har ännu inte läst. Har läst utdrag i skolan och sett filmen.
2. Selma Lagerlöf - "Gösta Berlings saga" (18 september) - Äger, men har inte läst än. Har läst andra böcker av författaren och har planer om att läsa denna.
3. John Steinbeck - "Möss och människor" (25 september) - Samma här.
4. Hjalmar Söderberg - "Doktor Glas" (2 oktober) - Äger. Har läst flera gånger.
5. Virginia Woolf - "Mrs Dalloway" (9 oktober) - Äger. Har inte läst.
6. Harry Martinson - "Nässlorna blomma" (16 oktober) - Äger. Har inte läst. (Alla mina böcker är självklart bara att skryta med. Haha.) Men jag har läst "Aniara" av samme författare.
7. Jane Austen - "Stolthet och fördom" (23 oktober) - Äger och har minsann läst.
8. Karin Boye - "Kallocain" (30 oktober) - Äger och har läst.
9. William Golding - "Flugornas herre" (6 november) - Äger och har läst.
10. Pär Lagerkvist - "Dvärgen" (13 november) - Äger och har läst.
11. Thomas Mann - "Döden i Venedig" (20 november) - Äger inte. Har inte läst den heller. Har läst ett par noveller på tyska. Vill läsa "Buddenbrooks". På svenska.
12. Hjalmar Bergman - "Markurells i Wadköping" (27 november) - Äger inte. Har inte läst den, men annat av författaren.
13. Albert Camus - "Främlingen" (4 december) - Äger inte, men har läst.
14. Marguerite Duras - "Älskaren" (11 december) - Äger och har läst.
15. Ernest Hemingway - "Den gamle och havet" (18 december) - Har ägt och läst.
16. Hermann Hesse - "Stäppvargen" (25 december) - Äger inte, har inte läst. Har läst "Siddhartha".
17. Joseph Conrad - "Mörkrets hjärta" (1 januari) - Äger och har läst.
18. Carl Jonas Love Almqvist - "Det går an" (8 januari) - Var tvungen att se efter, men jodå, äger denna. Har inte läst än.
19. Elsie Johansson - "Mosippan" (15 januari) - Äger och har läst hela serien. Värst vad snabbt den blev klassiker.
20. Oscar Wilde - "Dorian Grays porträtt" (22 januari) - Äger och har läst, men det var länge sedan.
21. Francoise Sagan - "Bonjour tristesse" (29 januari) - Äger och har läst.
22. Fjodor Dostojevskij - "Spelaren" (5 februari) - Är det inte andra böcker av honom som är mer kända? Har läst "Brott och straff".
23. Ivar Lo-Johansson - "Måna är död" (12 februari) - Har inte läst, men det är möjligt att den finns hemma hos mina föräldrar.
24. Franz Kafka - "Förvandlingen" (19 februari) - Har inte läst, men vet vad som händer. :) Äger andra böcker av Kafka, som jag inte heller har läst.
25. Hjalmar Söderberg - "Den allvarsamma leken" (26 februari) - Äger och har läst.
26. Harper Lee - "Dödssynden" (4 mars) - Äger och har läst åtminstone två gånger.
27. John le Carré - "Spionen som kom in från kylan" (11 mars) - Äger inte, har inte läst. Titeln innehåller det avskräckande ordet "spion".
28. Selma Lagerlöf - "Kejsarn av Portugallien" (18 mars) - Äger och har läst.
29. Evelyn Waugh - "En förlorad värld" (25 mars) - Äger och läste nyligen.
30. D. H. Lawrence - "Lady Chatterleys älskare" (1 april) - Äger nog, om jag inte gjort mig av med den. Har läst.

Om jag har räknat rätt så är det sju av böckerna som jag varken äger eller har läst. Kommer nog inte samla på böckerna. Annars tycker jag att det är en kul idé och mina ekorrgener säger åt mig att samla i alla fall.

Nytt bokprogram, klassiker och DailyLit

Nu ska jag skriva om samma saker som varenda annan bokblogg. :)

Camilla Läckberg och Denise Rudberg ska leda ett TV-program om böcker på TV4+. Skrivtips, boktips, författarporträtt och glamour utlovas. Kan bli kul. Har jag TV4+? Tror det. Nu är enda problemet det att jag är helt värdelös på att passa TV-tider.

Expressen ska sälja klassiska böcker ihop med tidningen. De kommer vara inbundna, specialdesignade och kosta 59 kr styck (plus att man måste köpa tidningen förstås). Det ska komma en bok i veckan och totalt blir det 30 böcker. Första boken kommer 11 september. Nu är frågan om man ska köpa dem eller inte. Med den designen (om man ställer dem bredvid varandra så bildar ryggarna bilder) så är det för min del alla eller inga som gäller. Plus att de måste stå på en egen hylla, för annars blir det inte snyggt. Jag har dessutom redan de flesta, så det lutar åt inga.

Slutligen så har "alla" börjat prenumerera på böcker hos DailyLit. Här är idén att även om du inte har tid att läsa en bok (eh, jooo, vaddå?) så har du ändå tid att kolla mailen. Så här får du en snutt ur en bok du väljer själv mailad 3, 5 eller 7 dagar i veckan. Till slut kommer du ha läst hela boken. Inte för att jag har riktigt det problem som beskrivs, men det kan ju vara kul ändå. Nu kommer jag få en bit av Edith Whartons "The Age of Innocence" varje dag. Jag valde den för att det är en klassiker som jag kunde tänka mig att läsa, men som inte är så högprioriterad att jag kommer skaffa boken. Spännande att se hur det här kommer att funka. Kommer jag få sammanhang i boken när det tar så lång tid att läsa? Räknar med att vara klar i januari.

Till mina vänner och ovänner

Till mina vänner och ovänner
av Loka Kanarp

Jag lånade det här seriealbumet på biblioteket, men jag blir nog tvungen att köpa det också. Jag kommer säkert vilja läsa det igen. Tycker om.

"Till mina vänner och ovänner" innehåller lite blandade serier. En del verkar självbiografiska och andra mer fiktiva. För det mesta har de fiktiva en lite allvarligare ton, medan de självbiografiska är lite mer humoristiska även om de kan handla om nog så seriösa ämnen. Allt från att vara en stackars snabbmatskedjeanställd till omgivningens reaktioner på att man plötsligt kommer ut som heterosexuell (efter att ha varit lesbisk i flera år, inte en sån där "tänk om det vore tvärtom"-grej). En av serierna hade jag läst tidigare. Det är den om de båda systrarna som delar lägenhet, och där storasystern hela tiden måste ta hand om den självdestruktiva lillasystern. Det handlar överhuvudtaget mycket om kärlek, vänskap och ensamhet.

Kärleken har många vägar

Kärleken har många vägar
av Margit Sandemo

Vi befinner oss i första världskrigets Frankrike. Den svensk-franske läkarstudenten David de Saint-Colombe hade hoppats att han inte skulle behöva bli inkallad, men man behöver sjukvårdspersonal och han hamnar vid fronten. Som assistent har han Marc le Fey, en livstidsdömd fånge som frigivits för att han kan göra nytta för sig. De flesta känner sig dock mycket obekväma runt den känslokalle psykopaten.

En soldat har något som tynger honom och han anförtror sig till David. För en tid sedan, i det civila, stötte han under en utflykt ihop med en vettskrämd flicka. Hon hävdade att hon och hennes lillebror hölls fångna och bad honom rädda dem. De bestämde en tid när de skulle träffas och han skulle ta dem därifrån, men omständigheterna gjorde att han aldrig kom till mötesplatsen. Nu har han dåligt samvete och David lovar att de två ska ge sig ut och leta efter syskonen vid nästa permission. men så blir det inte. Armésjukhuset hamnar i skottelden och två överlevande blir kvar på slagfältet - David och den livsfarlige Marc le Fey.

Hemma i Sverige vägrar Davids tvillingsyster Sissi acceptera att David kan ha omkommit. Han har bara rapporterats saknad framhåller hon och reser iväg till Frankrike. Alla tror förstås att hon ska bo hos en släkting i Paris, men Sissi har tänkt bege sig hela vägen fram till fronten och använder all sin list och charm för att uppnå vad hon vill.

Äventyr och osannolika sammanträffande och leva lyckligt i alla sina dagar. Inte en bok man minns, men mysig underhållning och mycket bättre än Margits nyare böcker. Men karaktärerna känns igen från alla hennes andra böcker. Hon har några huvudtyper som hon nästan alltid skriver om. Sissi är t.ex. av samma sort som Cecilie, Ingrid m.fl. i Sagan om Isfolket. Men igenkännandet är kanske en del av charmen. Man vet vad man får, och det är precis det man vill ha just då.

Alla de här gamla böckerna håller förresten på att ges ut på nytt, i volymer med två i varje (de brukar vara rätt korta, runt 150 sidor), så numera behöver man inte leta ihjäl sig på loppisar för att få tag på alla. Eh, om man nu skulle vilja ha alla.

Neon Genesis Evangelion del 10 - Tårar

Neon Genesis Evangelion del 10 - Tårar
av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax - khara

Sidorna där stora robotar slåss brukar jag bläddra förbi ganska snabbt, just det är inte så himla intressant. Förutom när de handlar om vad den som sitter i roboten känner och tänker. Men det är egentligen vad som händer mellan striderna som är det viktiga. Om den unge pojken Shinji som ganska ofrivilligt har blivit stridspilot, och hur hans far, som är hjärnan bakom projektet, inte bryr sig om honom. Däremot bryr han sig mycket om en annan av piloterna, den allvarliga flickan Ayanami som helt verkar sakna känslor.

Det är väldigt lite av den manga jag köper som inte läses av en eller två personer till, men den här är det ingen som lånar. Konstigt nog, för det är en av de bästa.

Tidigare delar i serien:
- Neon Genesis Evangelion del 1 - Apostlarna anfaller
- Neon Genesis Evangelion del 2 - Pojken och kniven
- Neon Genesis Evangelion del 3 - Ett vit ärr
- Neon Genesis Evangelion del 4 - Asuka anländer
- Neon Genesis Evangelion del 5 - Gravkors
- Neon Genesis Evangelion del 6 - Fjärde barnet
- Neon Genesis Evangelion del 7 - En mans strid
- Neon Genesis Evangelion del 8 - Moder
- Neon Genesis Evangelion del 9 - Femte barnet

Hjärtans Fröjd

Hjärtans Fröjd
av Per Nilsson

Anna, är det här en av de bättre då?*

*Min brors soon-to-be fru läser gärna Per Nilsson, men jag tycker att varenda gång jag har läst någon av hans böcker så får jag höra att den inte är bland de bästa. Vilket det nog kan ligga något i. Jag har inte riktigt fattat grejen med Per Nilsson. Inte än i alla fall.

Men på sista tiden har just den här boken blivit hyllad i olika bokbloggar och på andra ställen. Uppföljaren"The Return of Hjärtans Fröjd" kom ut nyligen (för den har väl kommit ut?) och i samband med det har även den här femton år gamla boken givits ut i ny pocketupplaga, vars omslag matchar den nya bokens. (Ett paket med båda böckerna är den kommande månadens bokpaket i min systers bokklubb.)

Det verkar som om sättet som historien berättas på är viktigt för författaren. Både i de böckerna jag har läst och de jag bara har läst om verkar han använda olika listiga sätt att berätta på. I en bok spelade han själv rollen som stalker till huvudpersonen och jag har för mig att författaren/berättaren ångrade sig angående slutet och lät det bli lyckligare än vad som varit tänkt. I "Hjärtans Fröjd" är huvudpersonen, helt enkelt kallad Han, ensam hemma en helg. Han har radat upp all memorabilia från en kärlek som gått i kras i kronologisk ordning, och börjar nu systematiskt förstöra varenda sak. Samtidigt spelar han i huvudet upp händelserna som ledde till att just den här saken ansågs vara värd att spara. På så sätt får vi reda på vad som hände, från första gången Han såg Hjärtans Fröjd på bussen, och till nu.

Jag tycker att det är en bra bok, men hade nog blivit mer imponerad om jag läst den när jag var yngre. Som det väl är tänkt, det är ju en ungdomsbok. Nu tycker jag att även om den har många goda ögonblick, så blir det nästan lite tröttsamt att boken hela tiden följer den här "föremål-minne"-mallen hela tiden. Mest för att jag tycker att det blir tråkigt att läsa om hur Han sitter där med alla sakerna i varannat kapitel. Men jag kan tänka mig att det finns en tanke med att man återvänder till den scenen hela tiden. På ett sätt är det ju den som är spännande. I återblickarna vet man ju hur det kommer gå.

Brideshead Revisited

Brideshead Revisited - The Sacred and Profane Memories of Captain Charles Ryder
av Evelyn Waugh

När TV-serien Brideshead Revisited gick i repris i Sverige i början av 90-talet måste den ha varit omåttligt populär. Så här i efterhand verkar ju alla ha sett den då. (Linda Skugge döpte visst sin katt efter en av karaktärerna.) Jag också! Jag vill minnas att jag tyckte om den, även om jag faktiskt inte riktigt kommer ihåg handlingen. När jag läste boken nu kände jag igen mycket i den första delen, den som utspelar sig i Oxford, men resten hade jag inga tydliga minnesbilder av. TV-serien finns på dvd och jag har planer på att se om den, trots att folk säger att den inte har åldrats med värdighet.

Romanen skrevs under andra världskriget, och både inledning och avslutning äger rum då. En grupp soldater stationeras för en tid på Brideshead Castle, vilket väcker minnen till liv för kapten Charles Ryder. Han känner väl till det, eftersom några av de människor som har spelat störst roll i hans liv bodde där förr. Sebastian Flyte lärde han känna under sitt första år i Oxford. Sebastian var då en excentrisk och ganska barnslig livsnjutare, och de båda blev nära vänner, det verkar gränsa mot en kärleksrelation. Tiden i Oxford var ansvarslös och full av nöjen och drickande, och studierna går väl inte så väldigt bra. Charles träffar också Sebastians familj, som präglas av något som är främmande för Charles, nämligen katolicism. Några av dem är starkt troende, andra lever mer eller mindre som avfällingar, med mer eller mindre dåligt samvete.

Både Charles och Sebastian dricker mycket, men på olika sätt. Sebastian kan inte alls hantera spriten och försvinner hemifrån och i stort sett ut ur handlingen. Charles blir vuxen, skaffar en karriär och blir gift, och då träffar han Sebastians syster Julia. Hon är mycket lik sin bror och de inleder ett förhållande, trots att även hon är gift. Det ska visst vara väldigt passionerat, men jag vet inte riktigt. Allt har en så dyster stämning i den delen av boken. Allting är på väg utför. Det finns en hel del humoristiska och satiriska partier i boken, men även de är gladare i början, med beskrivningar av olika skojiga bifigurer.

Förutom religionen så är känslan av att det var bättre förr en viktig del av boken. Och tjugotalet var säkert roligare än fyrtiotalet, jag betvivlar inte det. Men det finns även en längtan till en tid då aristokratin var aristokratisk och inte beblandade sig med vanligt folk för mycket. Jag ska väl inte avslöja för mycket, men det är särskilt en händelse bland all annan nedgång som visar detta.

Nu ska boken bli film också. Kan vara kul att se. Men jag läste att de skulle fokusera på Charles och Julia och inte ha med så mycket religion. En kritiker hävdade att det är som att filmatisera "Frankenstein" och skippa monstret. Vi får väl se hur det blir. :)

Smultron och svek

Smultron och svek
av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Det här är en väldigt vardaglig bok. Författarna måste ha gått in för att göra alla så vanliga som möjligt. Inte för att det är något dåligt i sig alltså. Jag gillar vardag. Fast det var ändå något med stilen som gjorde att jag inte riktigt tyckte om. Nu var det så länge sedan jag läste den, så jag kan inte riktigt förklara det längre. Men den var snabbläst och trevlig, och jag kommer säkert läsa nästa del i serien om Familjen kring La Stella när den kommer i pocket. Jag vet inte om det är tänkt att det ska bli ännu fler böcker, eller om författarna kommer nöja sig med två.

I den här första delen träffar vi Liselotte Ponti ifrån Östersund. Hon är inte helt nöjd med livet just nu. Hennes man Mario, driver den populära restaurangen La Stella, men han har väldigt lite tid till henne och barnen numera. Hennes jobb är urtrist, men hon får åtminstone jobba ihop med sin bästa vän Susanne. Det är inte så att Liselotte inte tycker om sitt liv, men det har bara blivit så mycket rutin och det händer knappt något roligt längre. Så får hon reda på vad halva staden redan visste om - Mario är otrogen mot henne. Och med Susanne av alla människor! (Det här listar läsaren ut bra mycket snabbare än Liselotte, så det är ingen direkt spoiler.) Liselotte och Susanne har varit kompisar sedan de var barn, och eftersom Susanne knappt har någon egen släkt har hon och hennes lille son alltid varit självklara gäster hos Liselottes föräldrar. Eller har hon det?

En som däremot inte är lika "hemma" i släkten är Anne, Liselottes brors fru. Det verkar bara vara Håkan som ser något i henne, för resten av familjen tycker att hon verkar stel och trist. Vidare finns det en syster, Linda, vars liv är raka motsatsen till Liselottes. Det är Linda som står på Liselottes sida när hon får reda på Marios otrohet och bestämmer sig för att för en gångs skull göra uppror. Man kunde ju tror att Liselottes föräldrar skulle heja på sin dotter, men de är mycket för att sopa problem under mattan och är dessutom omåttligt förtjusta i sin svärson. Jag tror att det är det som jag tycker är bäst beskrivet i boken, Liselottes både nära och komplicerade förhållande till sina föräldrar.

En kul detalj är alla recept som dyker upp då och då mellan kapitel. För det är ju inte nog med att restaurangen La Stella är viktig för berättelsen, Liselottes släkt är överhuvudtaget förtjust i att laga och äta mat.

Jag kom att tänka på "Mossvikenfruar - Chansen" när jag läste "Smultron och svek". Inte riktigt samma stil, men de har vardagen och otrohetshistorien som leder till uppror gemensamt, och jag skulle tro att om man gillar den ena så är det stor chans att man gillar den andra.

Eva Swedenmark och Annica Wennström är förresten två av de tre författarna bakom pseudonymen Emma Vall, som jag inte har läst något av. Borde jag?

************************************************************

Det här är det tusende inlägget här i bokdagboken! :-D

Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin

Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
av Elsa Beskow

Titta vad jag hittade i min tvättstuga! Den här och några andra gamla barnböcker stod uppradade i mangelrummet, och jag antar att det var för att den som var intresserad skulle kunna ta dem. Om det inte var så,och du känner att du, den rättmätige ägaren, hade helt andra skäl till att förvara dem just där, så säg bara till.

Jag har inte läst så väldigt många böcker av Elsa Beskow, men ett par bilderböcker har det blivit. T.o.m. några om just de här tanterna, men inte just denna som tycks vara den första i serien. Här presenteras de tre systrarna, deras hund Prick och deras granne Farbror Blå, och det berättas hur det kom sig att barnen Petter och Lotta samt katten Esmeralda flyttade in hos tanterna. Inte sådär jättespännande, men det är ju en klassiker och bilderna är fina.

Ge mig boktips från hela världen!

Kära bokläsare,

Jag behöver boktips till ett läsprojekt som jag har tänkt att åtminstone påbörja nästa år. Jag tänkte resa jorden runt i böcker. :) Kanske 80 stycken. Det hade varit väldigt catchy, och jag har redan ca. 50 böcker samlade i en hylla och dessutom en lista med fler idéer. Idén är att läsa böcker som utspelar sig i så många olika länder som möjligt. Ibland blir det kanske mer än en bok som utspelar sig i samma land. Nordamerika är väldigt snabbt avverkat annars, för att ta ett exempel.

Regler:
- Boken ska helst bara utspela sig i ett land, men det är okej med kortare uppehåll i andra länder.
- En bok, möjligen två, per land.
- De ska läsas i någon sorts geografisk ordning.
- Boken behöver inte vara skriven av en inhemsk författare och den behöver inte handla om medborgare i landet. "Giftträdsbibeln" är t.ex. skriven av en amerikansk författare och handlar om en amerikansk familj, men den utspelar sig i Belgiska Kongo (Kongo-Kinshasa) och räknas alltså som en Kongo-Kinshasa-bok. (Fast det är bara en fördel om boken faktiskt är skriven av en författare från rätt land och om den handlar om folk från det landet.)
- Boken kan utspela sig i vilken tid som helst, men gärna nutid eller 1900-tal.
- Det ska vara skönlitteratur, helst en roman.
- Det behöver inte vara "fin" litteratur.

Någon som har några bra tips? Jag letar särskilt efter böcker som utspelar sig i Latinamerika, Australien och Oceanien (några Nya Zeeland-tips kanske?), "udda" länder i Asien (gärna Mongoliet, man hör aldrig nåt om Mongoliet) och Nordafrika. Åh, och Alaska! Och är det någon som känner till en roman som utspelar sig på Antarktis? ("The Amazing Adventures of Kavalier and Clay" förstås, men det är ju bara en del av boken.) Det känns som om jag inte behöver fler böcker som utspelar sig i Europa, men är det någon som har bra Europa-tips så kom med dem ändå.

Jag talar inte om vilka jag redan har, eller vilka länder som är "tagna", för det kan komma att ändras innan jag lägger upp min slutgiltiga "resrutt".

Snow Drop del tolv

Snow Drop del tolv
av Choi Kyung-Ah

På baksidan står det att det här är "den spännande upplösningen av Snow Drop". Fast den spännade upplösningen var väl snarare i föregående del? Nu är det i stället vad som hände senare. Hur ska det gå när So-Na och Hae-Gi inte längre måste kämpa för att få vara tillsammans, utan i stället ska vara ett helt vanligt par med olika viljor?

Detta är sista delen i serien. Trevlig serie, även om historien spretar mycket hit och dit ibland. Inte lika mycket som t.ex. Kill Me Kiss Me (en annan koreansk serie) som bl.a. bytte huvudperson efter första delen, men ändå. Snow Drop hade åtminstone en genomgående handling. Men jag tycker att So-Nas mammas bok försvann. Den var så viktig för henne i början av serien, så jag hade trott att den skulle spela en mer framträdande roll. Och den här sista boken känns märklig. Det dyker upp nya problem som löses väldigt snabbt. Serien hade kunnat ta slut i förra delen. Men jag tyckte om serien, även om den inte var helt perfekt. Den är underhållande, rolig och dramatisk.

Det finns förresten ett kul litet efterord om hur författaren övertalar sin redaktör till att få göra en så här deprimerande serie (tydligen var tanken att den skulle bli olyckligare än den var). :)

- Snow Drop del ett
- Snow Drop del två
- Snow Drop del tre
- Snow Drop del fyra
- Snow Drop del fem
- Snow Drop del sex
- Snow Drop del sju
- Snow Drop del åtta
- Snow Drop del nio
- Snow Drop del tio
- Snow Drop del elva

Officeren i garaget

Officeren i garaget
av Maria Ernestam

"Officeren i garaget" är en specialskriven novell som följde med som bilaga till tidningen Allas nyligen. Ren tur att jag fick syn på den, för jag brukar ju inte köpa den tidningen. Det var namnet Maria Ernestam som fick mig att titta närmare på tidningen och det visade sig att historien hade en koppling till "Busters öron", som jag ju läste nyligen och tyckte om. Att den till stor del utspelade sig i mina gamla hemtrakter var ju också en bonus.

"Busters öron" handlar om Eva, som redan som barn inser att om hon själv ska överleva måste hennes mamma dö. På sin 56-årsdag får hon en dagbok av sin dotterdotter. I den skriver hon inte ned vad som händer dag för dag, utan hon använder den till att berätta om sitt liv och om mordet som ingen annan känner till.

"Officeren i garaget" utspelar sig samtidigt som ramberättelsen i "Busters öron". Den handlar om Evas dotter Susanne, som bor i Varberg (där kommer jag ifrån!), numera bara med de tre barnen. Hennes man var otrogen och de skilde sig ganska nyligen. Han säger att Susanne alltid skulle vara så förstående och att man aldrig fick gräla ordentligt. Susanne känner sig träffad, och tänker att det är så hon har blivit uppfostrad av sin mamma. Kanske kan hon hitta roten till de onda i hur hennes mormor var mot Eva. Susanne har ju fått höra att de inte hade något gott förhållande.

Det var roligt att läsa om samma händelser från en annan synvinkel, närmare bestämt vad den som inte har all information ser. Men det tillförde väl egentligen inte så där jättemycket till historien. Allt som egentligen behöver vara med finns ju naturligtvis med i boken. Däremot kan jag tänka mig att "Officeren i garaget" är mycket mer spännande för den som inte har läst "Busters öron" än. Eller kanske inte, för de vet ju inte vad Susanne kan komma att upptäcka.

Har, har läst, vill läsa, vill inte läsa

Krånglig boklista hittad hos Bokidioten.

fetstil för böcker man läst
kursiv för de man vill läsa
överstrukna de man inte vill komma i närheten av (Jag vet inte hur man stryker över här, så det fick bli understrykningar istället.)
+ markerar de böcker man har i bokhyllan
* för de böcker man aldrig hört talas om

1. The Da Vinci Code (Dan Brown)
2. +Pride and Prejudice (Jane Austen)
3. +To Kill A Mockingbird (Harper Lee)
4. +Gone With the Wind (Margaret Mitchell)
5. The Lord of the Rings: Return of the King (Tolkien)
6. The Lord of the Rings: Fellowship of the Ring (Tolkien)
7. The Lord of the Rings: The Two Towers (Tolkien)
8. Anne of Green Gables (L. M. Montgomery)
9. +Outlander (Diana Gabaldon)
10. *A Fine Balance (Rohinton Mistry)
11. +Harry Potter and the Goblet of Fire (Rowling)
12. Angels and Demons (Dan Brown)
13. +Harry Potter and the Order of the Phoenix (Rowling)
14. A Prayer for Owen Meany (John Irving)
15. Memoirs of a Geisha (Arthur Golden)
16. +Harry Potter and the Philosopher's Stone (Rowling)
17. +Fall on Your Knees (Ann-Marie MacDonald)
18. +The Stand (Stephen King)
19. +Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (Rowling)
20. +Jane Eyre (Charlotte Brontë)
21. The Hobbit (Tolkien)
22. +The Catcher in the Rye (J. D. Salinger)
23. +Little Women (Louisa May Alcott)
24. The Lovely Bones (Alice Sebold)
25. Life of Pi (Yann Martel)
26. The Hitchhiker's Guide to the Galaxy (Douglas Adams)
27. +Wuthering Heights (Emily Brontë)
28. The Lion, The Witch, and the Wardrobe (C. S. Lewis)
29. East of Eden (John Steinbeck)
30. Tuesdays with Morrie (Mitch Albom)
31. Dune (Frank Herbert)
32. The Notebook (Nicholas Sparks)
33. Atlas Shrugged (Ayn Rand)
34. +1984 (Orwell)
35. +The Mists of Avalon (Marion Zimmer Bradley)
36. The Pillars of the Earth (Ken Follett)
37. *The Power of One (Bryce Courtenay)
38. I Know This Much is True (Wally Lamb)
39. The Red Tent (Anita Diamant)
40. The Alchemist (Paulo Coelho)
41. The Clan of the Cave Bear (Jean M. Auel)
42. The Kite Runner (Khaled Hosseini)
43. Confessions of a Shopaholic (Sophie Kinsella)
44. The Five People You Meet In Heaven (Mitch Albom)
45. +Bible
46. +Anna Karenina (Tolstoy)
47. +The Count of Monte Cristo (Alexandre Dumas)
48. +Angela's Ashes (Frank McCourt)
49. The Grapes of Wrath (John Steinbeck)
50. +She's Come Undone (Wally Lamb)
51. The Poisonwood Bible (Barbara Kingsolver)
52. A Tale of Two Cities (Dickens)
53. Ender's Game (Orson Scott Card)
54. +Great Expectations (Dickens)
55. +The Great Gatsby (Fitzgerald)
56. *The Stone Angel (Margaret Laurence)
57. +Harry Potter and the Chamber of Secrets (Rowling)
58. The Thorn Birds (Colleen McCullough)
59. +The Handmaid's Tale (Margaret Atwood)
60. The Time Traveler's Wife (Audrew Niffenegger)
61. +Crime and Punishment (Fyodor Dostoyevsky)
62. The Fountainhead (Ayn Rand)
63. War and Peace (Tolstoy)
64. Interview with the Vampire (Anne Rice)
65. *Fifth Business (Robertson Davis)
66. +One Hundred Years Of Solitude (Gabriel Garcia Marquez)
67. +The Sisterhood of the Travelling Pants (Ann Brashares)
68. +Catch-22 (Joseph Heller)
69. Les Miserables (Hugo)
70. The Little Prince (Antoine de Saint-Exupery)
71. +Bridget Jones' Diary (Fielding)
72. Love in the Time of Cholera (Marquez)
73. Shogun (James Clavell)
74. The English Patient (Michael Ondaatje)
75. The Secret Garden (Frances Hodgson Burnett)
76. *The Summer Tree (Guy Gavriel Kay)
77. A Tree Grows in Brooklyn (Betty Smith)
78. The World According To Garp (John Irving)
79. *The Diviners (Margaret Laurence)
80. Charlotte's Web (E.B. White)
81. *Not Wanted On the Voyage (Timothy Findley)
82. +Of Mice And Men (Steinbeck)
83. +Rebecca (Daphne DuMaurier)
84. Wizard's First Rule (Terry Goodkind)
85. +Emma (Jane Austen)
86. +Watership Down (Richard Adams)
87. Brave New World (Aldous Huxley)
88. The Stone Diaries (Carol Shields)
89. Blindness (Jose Saramago)
90. Kane and Abel (Jeffrey Archer)
91. *In The Skin Of A Lion (Ondaatje)
92. +Lord of the Flies (Golding)
93. The Good Earth (Pearl S. Buck)
94. +The Secret Life of Bees (Sue Monk Kidd)
95. The Bourne Identity (Robert Ludlum)
96. *The Outsiders (S. E. Hinton)
97. White Oleander (Janet Fitch)
98. *A Woman of Substance (Barbara Taylor Bradford)
99. The Celestine Prophecy (James Redfield)
100. Ulysses (James Joyce)

Om jag upptäcker några som är markerade med kryss (har i bokhyllan), men inte med fetstil (har läst) eller kursiv stil (vill läsa) ska jag göra mig av med dem. :-D

Jag kan förresten tänka mig att läsa flera av de som är omarkerade också, och vissa av de omarkerade har jag verkligen inte tänkt läsa men jag kommer heller inte skrika och springa iväg om jag får syn på boken.

Den fördröjda finalen

Den fördröjda finalen
av Lemony Snicket

Det här är den tolfte och näst sista delen i serien om Syskonen Baudelaires olycksaliga liv. Kommer de att få någon lösning på mysterierna någon gång, och kommer barnen bli kvitt sina fiender och förföljare? Och kommer man fortfarande säga att Violet, Klaus och Sunny är den goda sidan, när de ibland tvingas utföra onda handlingar? Kan man säga att det finns en god och en ond sida, eller är det bara två sidor som står emot varandra utan att vara varken goda eller onda?

I början av den här boken ankommer de till Hotell Denouement, som sägs vara den sista säkra tillflyktsorten för den sida i schismen som vi kan kalla "den goda". Denouement är det franska ordet för upplösning, och upplösningen ser ut att vara nära.

När man läser de här böckerna ska man inte förvänta sig att de handlar om människor som reagerar normalt och trovärdigt. I stället är det idéer och gåtor som är det viktiga, och det är så roligt med alla små ledtrådar och när något händer som visar att det där som hände i en av de första böckerna hade en viktig betydelse. Inte ens dediceringen, som man knappt ens lade märke till förrän efter kanske ett par tre böcker, saknar betydelse. Men man måste kunna acceptera en berättelse som ofta är helt absurd. (I den här boken visar det sig t.ex. att domstolen har tolkat uttrycket "rättvisan är blind" som att alla i rättssalen måste ha på sig ögonbindel. Smart? Nej.) Men detta är väl inte de enda barnböcker i den här stilen. Hur realistisk känns Willy Wonkas chokladfabrik egentligen?

Den sista delen i serien har kommit ut på engelska, så just nu undviker jag att läsa om böckerna på internet. Jag vill inte ha några spoilers! Men jag har upptäckt att de har börjat ges ut i en väldigt snygg pocketutgåva på engelska, och tydligen kommer det finnas en massa annat material (som inte har med berättelsen att göra) i dem. Det finns dessutom ett par andra relaterade böcker. Kanske ett sätt att tjäna mer pengar på serien, men de kan ju vara kul för det.

På de engelska ljudböckerna har det funnits en specialskriven låt till varje bok, av ett band som heter The Gothic Archies och även har gjort musik till Neil Gaimans "Coraline". Låten till den första boken har legat ute på Lemony Snickets hemsida, och jag gillade den jättemycket. Jag har gärna velat höra de andra också. Men att köpa alla tretton ljudböckerna bara för att höra en låt på varje verkar kanske lite dyrt och onödigt. Men, i höstas kom det ut ett samlingsalbum, med alla tretton låtarna plus ett par till. :-D Måste ha! Men jag ska vänta tills efter jag har läst den trettonde boken, ifall det skulle finnas spoilers i texten till den sista. En bit av låten till den första boken användes i den här roliga reklamfilmen för den trettonde boken.

Syskonen Baudelaires olycksaliga liv:
1 & 2. Lite om "En olustig början" och "Reptilrummet".
3 & 4. Lite om "Den sorgsna sjön" och "Det sällsamma sågverket".
5. "Den skräckfyllda skolan"
6. "Det hemliga hisschaktet"
7. "Den bedrövliga byn"
8. "Det hotfulla hospitalet"
9. "Det tvetydiga tivolit"
10. "Den slippriga sluttningen"
11. "Den gruvliga grottan"

Wigwam Bam

Wigwam Bam
av Jaime Hernandez

"Wigwam Bam" var det första Love and Rockets-albumet jag läste. Det är nummer 11 i ordningen (fast alla handlar ju inte om samma personer), men det gick bra att börja där också. Men nu när jag har läst de tidigare delarna så förstår jag ju mer vilka alla är och jag vet vad som har hänt tidigare och lett fram till det som händer nu. T.ex. varför alla Maggies och Hopeys vänner hemma i Hoppers går och väntar på att Maggie ska komma tillbaka, och varför det är en så viktig fråga om hon kommer tillbaka ensam eller tillsammans med Hopey. Hopey har nämligen varit borta i flera år, och inget vet riktigt vad hon har råkat ut för.

Det här är en av de bästa delarna i serien. :) Punk, vänskap, sex, våld, perversa gamla tanter*, massor av tillbakablickar...

* Undrar om jag kommer få många googleträffar nu? Fast jag kollar inte upp hur folk hittar hit, så det får jag aldrig veta.

Love and Rockets:
1. "Music For Mechanics"
2. "Chelo's Burden" (Och här med.)
3. "Las Mujeres Perdidas"
4. "Tears From Heaven" (Och här.)
5. "The House of Raging Women"
6. "Duck Feet"
7. "The Death of Speedy"
8. "Blood of Palomar"
9. "Flies On the Ceiling"
10. "Love and Rockets X"
11. "Wigwam Bam"

Paradise Kiss 1 & 2

Paradise Kiss Vol. 1
Paradise Kiss Vol. 2
av Ai Yazawa

Ovanligt murriga omslag för att vara manga, speciellt för manga som riktar sig till tjejer och handlar om mode. Det är ju iofs inte till de allra yngsta de riktar sig... "Older Teen, 16+", står det på baksidan. Ai Yazawa är hon som har gjort en av mina favoritserier, Nana, och det är naturligvis därför som jag har börjat läsa Paradise Kiss.

Nana och Paradise Kiss började gå i olika tidningar ungefär samtidigt, men Paradise Kiss är avslutad och Nana pågår fortfarande. Jag tror inte att några av hennes tidigare serier har översatts till engelska (eller svenska, men det är fullt möjligt att något översatts till t.ex. tyska eller italienska), men hon har även designat karaktärer till Princess Ai, som är översatt till svenska. Det är den mangan som Courtney Love är en av författarna till.

Tillbaka till ParaKiss. Yukari är en helt vanlig japansk tonårstjej, som kämpar med sina studier. Inte för att hon har något särskilt mål, men man ska skaffa en utbildning, det är vad alla förväntar sig. Så en dag blir hon mer eller mindre kidnappad av två udda personer - en lång kille klädd i 1800-talsaktiga kvinnokläder och en punkare med alla typiska attribut. Yukari svimmar och vaknar upp i en modestudio som tillhör klädmärket Paradise Kiss. Yukaris kidnappare, Isabella och Arashi, jobbar där, precis som lilla, veliga Miwako och hjärnan bakom klädmärket, den excentriske George. Alla fyra studerar mode på Yazawas designskola, och de vill hemskt gärna att Yukari ska bli deras modell på skolans modevisning.

Till att börja med vill Yukari inte alls, men snart ändrar hon sig. Paradise Kiss-gänget brinner för det de gör på ett sätt som Yukari aldrig har känt. Innan hon vet ordet av är hon mer engagerad i modevisningen, och i George, än hon någonsin varit i sina egna studier. När hennes mamma får reda på det blir hon inte nöjd...

Den här mangan är mycket knäppare än Nana, som ändå känns ganska realistisk. Det här med att föräldrarna förbjuder huvudpersonen att följa sina drömmar känns som ett vanligt inslag i många mangor jag läser. Men det är kanske inte helt ovanligt i västerländska böcker och TV-serier för ungdomar också, vid närmare eftertanke. De är ju som sagt tänkta för "older teens", inte för de som fyller 30 nästa år. Men jag kan ju läsa dem för det. Jag gillar Ai Yazawas stil. :)

Här kan man se ett uppslag av mangan. Det är meningen att man ska börja läsa i övre HÖGRA hörnet. Det är Yukari och Miwako som står och pratar. "Sissy" är Miwakos smeknamn på sin storasyster, en etablerad kläddesigner. Nederst till vänster ser vi hela Paradise Kiss-gänget.

Antikvariat

Susanne, titta vad jag har köpt!!! Jag hittade en med rätt omslag till slut. :) (De nytryckta har samma bild, men enbart i orange och med lila text, tror jag. Någon hemsk kombination i den stilen åtminstone.)

Jag kan tipsa om antikvariatet Sagobjörnen i Göteborg. Det ligger inte riktigt på nåt ställe man brukar gå förbi, så jag hade aldrig varit där förr. Men de hade massor av begagnade barn- och ungdomsböcker, serietidningar och leksaker, och en del spel och pussel. De verkar inte vara så dyra heller. Jag köpte fem böcker (två Maria Gripe, en Astrid Lindgren m.m.) och ett gosedjur, och det kostade bara 110 kronor. Nu i augusti är det förresten inte öppet på måndagar, så ni vet.

Rockabilly

Rockabilly - En bok om de sista romantikerna
av Josefin Ekman

Bilden på omslaget skulle kunna vara tagen för ett antal decennier sedan, men det är den inte. Den är tagen sommaren 2001. Den här stilen lever kvar, och har många anhängare. Enligt en av personerna som intervjuas i den här reportageboken är femtiotalet större idag än det var på femtiotalet. Man lyssnar på gammal musik, som t.ex. Elvis, men det finns också nutida rockabillyband. När det gäller kläder så är äkta vintagekläder det bästa, men det finns också nya klädmärken som gör kläder och acessoarer i rätt stil. (Tydligen har de nyproducerade kläderna fördelen att man kan få tag på dem i rätt storlek.) Men när det gäller bilar är det bara gammalt som gäller, och på bilträffarna kan det vara väldigt specifika regler för vilka fordon som får vara med.

Josefin Ekman har gjort intervjuer med svenska världskändisar som är helt okända för de flesta, och med folk som har vigt sina liv åt att inreda sitt hus i 50-talsstil, åt James Dean eller åt att anordna rockabillykonserter, och med folk som lägger timmar på att fixa hår och kläder i precis rätt stil. Allt detta i Sverige, med ett par utflykter till USA för bl.a. kapitlen om musik- och stilhistoria. När man läser "Rockabilly" så verkar det som om Sverige är fullt av rockabillys, trots att det också verkar vara lite av en alla-känner-alla-kultur. Om det nu finns så många av dem så känns de ändå väldigt osynliga, men det kanske är för att jag bor i Göteborg. De större städerna är tydligen inga rockabillyfästen. Men någon enstaka gång kan de kanske synas till. Jag har hört modern rockabilly på Radio Partille och efter att ha läst boken kände jag igen ett par klädmärken som man gjorde reklam för i ett skyltfönster. Och Jonas Nord, som hela första kapitlet handlar om, har även intervjuats i Göteborgs-Posten (tror jag det var). Det är han som inreder hela sitt hus i 50-talsstil.

Boken tar även upp frågan om hur äkta det egentligen blir att försöka efterlikna amerikansk ungdomskultur från ett halvt sekel sedan. På den tiden var det ju en rebellisk stil som tog avstånd från det gamla. Nu blir det ju snarare så att man strävar bakåt mot det gamla. Men det kanske är ganska rebelliskt ändå att gå emot strömmen på det sättet. De flesta som intervjuas längtar tillbaka till hur världen såg ut på den tiden, mycket enklare och mindre stressig, men många betonar att de inte vill ha tillbaka allt som det var då och att de inte är emot jämställdhet. Samtidigt tycker sig författaren se att tjejerna inom kulturen, som vid en första anblick ser klart coolast ut, verkar ha en passiv roll.

Intressant bok. Jag tror knappast att den har något att säga till de som redan är rockabillys, utan den är för oss andra som inte vet något om stilen. I slutet finns listor över vilka kläder man ska ha och var man köper dem, vad man lyssnar på och vilka stilikoner som man har. Kul. :)

Men jag undrar över en sak. Är det några grammtikexperter som kan hjälpa mig? Flera gånger använder författaren meningar som är uppbyggda i den här stilen: "Utbildad svetsare hade han under en tid åkt runt på bilträffar och fester [...]". Jag vet att det är helt normalt att skriva så på engelska, men jag har nästan aldrig sett det på svenska tidigare. Jag reagerar varje gång jag läser det. Kan man verkligen skriva så? Ja ja, bra bok i vilket fall som helst. Kan rekommenderas för den som är intresserad av subkulturer eller 50-talet. Som en extra finess har den snyggt format (jag har pocketutgåvan, som är lite mindre än en vanlig pocket) och den innehåller färgbilder.

Mitt första liv

Mitt första liv
av Bodil Malmsten

Bodil Malmsten skriver att människan har tre liv. Det första räcker från befruktningen till tjugo, och det är om sitt första liv hon berättar i boken. Det blir en och annan minnesbild från senare i livet också, men bara för att den har en koppling till något barndomsminne. Allra mest handlar det om barndomen i en liten jämtländsk by, men också om tonåren i Vällingby och au pair-tiden i London. Det framhålls flera gånger att det kanske inte var exakt så här det var. När författaren har dubbelkollat vissa saker med sin syster, som bara är lite yngre och även hon har upplevt många av händelserna i boken, så minns hon att det var på helt andra sätt, eller i bland inte alls.

Några av texterna i "Mitt första liv" känner jag igen. De var med i "Svartvita bilder", som är en av de få Bodil Malmsten-böcker jag har läst (eller snarare lyssnat på). Men de är ju bra och om de inte varit med här så hade det nog saknats något, och det står också att de har publicerats tidigare. Det är särskilt tre berättelser om morfadern som märks.

Jag tycker om Bodil Malmstens sätt att skriva, och den här boken är dessutom väldigt fin även förutom texterna. Vackert omslag, insidan av pärmarna har ett mönster från en tapet av Carl Malmsten (som var farfar till Bodil M.), och texterna är illustrerade med teckningar och fotografier. Inte på det där tråkiga tio-fotosidor-i-mitten-sättet, utan där de passar in i texterna.

Ernestam-tips

I det senaste numret av Allas får man med en specialskriven novell av Maria Ernestam som bilaga. Den heter "Officeren i garaget" och handlar om Susanne, som är dotter till huvudpersonen Eva i "Busters öron". Men man får skynda sig att köpa, för det ser ut som att det nya numret av tidningen kommer ut på onsdag och då försvinner ju det gamla.

Ropa på Ulrik

Ropa på Ulrik
av Daniel Ahlgren

Monika och en kompis åker ut till sommarstugan där Monika brukade tillbringa somrarna när hon var liten. Det fanns bara ett annat barn i området på den tiden, minns hon. Han hette Ulrik, och var en riktig nörd. Monika tyckte inte alls om honom. Det visar sig att Ulrik fortfarande bor kvar i området och att han egentligen inte inte har förändrat sig särskilt mycket. men nu när de båda är vuxna kan de ju ändå uppföra sig civiliserat mot varandra, och situationen blir hemskt obekväm. De har inget att säga varandra, och Ulrik är lika klumpigt kontaktsökande som när han var barn.

Det finns även två kortare serier med i boken, och som bilaga fick man med ett häfte med ytterligare några serier, denna gången bara på en sida eller två.

Ofta finns det en ganska obehaglig igenkänningsfaktor i Daniel Ahlgrens serier, men samtidigt känns det som om det ofta är samma saker som avhandlas hela tiden. Det ska bli spännande att läsa hans senaste album, som handlar om en gymnasieklass för superhjältar. Det verkar ju annorlunda än de tidigare serierna.

Berlinerpoplene

Berlinerpoplene
av Anne B. Ragde

Först läste alla i hela Norge den här boken, och nu håller Sverige på med den ("Berlinerpopplarna" kom nyligen ut som pocket). Nästan alla som läst den verkar vara överförtjusta.

På gården Neshov i Trøndelag bor Tor Neshov, hans mor Anna och den på alla sätt anonyme fadern (de säger kanske vad han heter, men det har inte fastnat i så fall). Tor är mycket fäst vid modern, som är den som bestämmer och som sköter hushållet. Fadern har han däremot svårt att tåla, men han gör inte så mycket väsen av sig. Hjälper inte till med arbetet i lagården heller. De föder upp grisar på Neshov. Strax före jul blir Anna sängliggande, och när Tor väl får iväg henne till sjukhuset så får han reda på att hon är döende. Han kan inte tro det. Men han måste ändå underrätta de övriga familjemedlemmarna.

Tor har två yngre bröder. Margido (jag har aldrig hört det namnet förr, men man får faktiskt en hel del googleträffar på folk som heter det) driver en begravningsbyrå. Den ligger inte långt från Neshov, men ändå var det av någon anledning många år sedan han besökte gården. Det är mycket man inte talar högt om i familjen. T.ex. varför sladdbarnet Erlend närmast drevs bort från gården, och inte kände sig tillräckligt långt hemifrån förrän han var ändå i Köpenhamn. Man har väl inte heller direkt basunerat ut att Tor har en dotter, trots att han faktiskt är den ende som har fört släkten vidare. Men han var ju inte gift med dotterns mor. Torunn är nästan fyrtio år, men hon har bara träffat Tor någon enstaka gång. De pratar i telefon ibland, men de känner inte varandra. Nu vill Tor att hon ska se Anna innan hon dör.

"Berlinerpoplene" handlar mycket om döden. Det är Anna som ligger för döden, och minnen av farfadern som är död. Margido möter ju förstås ofta döden i sitt yrke, som skildras mycket mer ingående än vad jag hade förväntat mig. Tor och Torunn handskas också med döden, men då handlar det om djur. För Tor är det slakten, och griskultingarna som suggorna ibland råkar ha ihjäl. Torunn jobbar hos en veterinär, och då är det älskade husdjur som måste avlivas.

Förutom döden så är det ett genomgående tema att folk inte pratar med varandra. Man ska vara stark och inte gnälla, eller så är det något som man skäms över och som inte får komma ut. Det är många problem här som hade kunnat undvikas om folk bara hade kunnat prata om saken.

Det finns två böcker till om familjen Neshov. "Eremittkrepsene" och den ännu inte utgivna "Ligge i grønne enger".

Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 5

Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 5
av Hayao Miyazaki

Låt oss bara säga att berättelsen fortsätter. Den är inte uppdelad i kapitel, som andra mangaserier ofta är, och det känns mer som om att den är uppdelad i olika volymer för att den skulle bli väldigt lång annars än för att det är riktigt naturliga avbrott i handlingen. Därför är det svårt att säga något om vad som händer. Det blir samma sak varenda gång jag skriver om serien.

Man har försökt använda biologiska vapen i striden mellan de olika länderna. Som om inte världen vore tillräckligt förstörd redan. Serien utspelar sig ju i en värld där ett högteknologiskt samhälle har gått under och planeten inte har återhämtat sig efter det. Men man har en sorts primitiv teknologi, det finns flygande farkoster och så, men allt tillverkas av naturprodukter eller gamla fynd från det gamla samhället. Annars känns samhällsuppbyggnaden medeltida, med kungar och liknande.

Tidigare delar i serien:
- "Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 1"
- "Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 2"
- "Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 3"
- "Nausicaä of the Valley of the Wind - Volume 4"

Kiffe kiffe imorgon

Kiffe kiffe imorgon
av Faïza Guène

"Kiffe kiffe imorgon" är en ungdomsbok, där femtonåriga Doria berättar om sitt liv i en av Paris sämre förorter. Hon och mamma lever ensamma och utfattiga sedan pappan stack tillbaka till Marocko och gifte sig med en yngre kvinna som säkert kan ge honom många söner. För Dorias mamma kunde inte få fler barn efter Doria.

Mamman är analfabet så det finns inte så många jobb att välja på för henne. Hon har ett städjobb, och tvingas stå ut med en riktigt hemsk chef. Ibland kommer det socialtanter på hembesök och uppför sig nedlåtande. Doria är väldigt lojal mot sin mamma och är arg på pappan, socialtanterna och mammans chef.

Doria går klädd i de billigaste second hand-kläderna och kan höra folk viska om att hon t.o.m. är sämre klädd än mamman. Men allt är inte dåligt. Både Doria och mamman har ju sina vänner i området, även om Doria deppar för att hennes kompis Hamoudi inte riktigt är som förr. Och trots att det händer mycket trist, så blir livet bättre till slut. Det är det bokens titel syftar på, och det förklaras i slutet av boken, men ordvitsen försvinner ju så här på svenska. Tydligen ska det vara väldigt mycket speciell fransk slang på originalspråket, och det kan hända att boken förlorade mycket på att översättas.

Doria berättar smart och roligt, och jag gillar att det märks att hon inte är så gammal. Författaren var inte heller så gammal när hon skrev "Kiffe kiffe imorgon", hon var bara nitton år när den kom ut. Boken har visst blivit väldigt omtalad och hyllad. Jag tyckte inte att den var exceptionellt bra, men bra. Spännande att den utspelade sig i en ovanlig miljö, åtminstone för mig. (Jag vet ju inte hur vanligt det är att franska romaner utspelar sig i förorten, jag kan inte franska.)

Harry Potter and the Deathly Hallows (inga spoilers)

Harry Potter and the Deathly Hallows
av J. K. Rowling

Nej, jag var inte ute och köpte boken mitt i natten i lördags, men på morgonen när butikerna öppnade var jag där. Jag ägnade väl hela lördagen och halva söndagen åt att läsa sedan. Måste ju veta hur det skulle gå! Helst innan jag råkade få reda på det på något annat sätt... Men det var nog ingen fara så länge man inte aktivt sökte upp spoilers själv. Inga recensioner jag har läst har avslöjat något om handlingen, och det ska inte jag heller göra.

Som vi redan vet så närmar sig slutstriden mellan gott och ont. Men ju längre fram i serien man ha kommit desto svårare har det blivit att skilja på de olika sidornas anhängare. Det finns förstås de som man vet var man har, men också många vars lojalitet man är osäker på eller som kan ändras. Vi har bl.a. sett att Harry av många betraktas med misstänksamhet, och hur stiftandet av ineffektiva antiterrorlagar är viktigare för trolldomsregeringen än att faktiskt ta itu med det riktiga problemet, d.v.s. lord Voldemorts återkomst.

Den trygga skolrutinen har också brutits upp mer och mer. I början handlade det ju väldigt mycket om lektioner, lärare, klasskamrater och quidditchmatcher, men de politiska problemen har trängt in där också. I slutet av förra boken bestämde ju sig Harry, Ron och Hermione för att inte återvända till Hogwarts. Det här året skulle annars varit deras sista skolår, men det är inte läge för dem att leva sina liv som vanligt nu.

Innan boken kom ut hade författaren avslöjat att minst en (eller var det mer än en?) karaktär skulle dö. Sedan tidigare vet vi ju att viktiga karaktärer inte har varit immuna mot döden. Detta, och allt annat, gjorde det till mycket spännande läsning. Och jag är nöjd med avslutningen av serien.

Love and Rockets X

Love and Rockets X
av Gilbert Hernandez

Nu har jag hållit på och hyllar Love and Rockets en massa här, men det är bara att inse: "Love and Rockets X" når inte upp till de höjderna.

Det är ett kort seriealbum jämfört med de andra i serien, bara lite över 60 sidor, och det innehåller en Palomar-relaterad historia som ändå skiljer sig mycket från de andra berättelserna om Palomar. För det första är det bara en liten bit som utspelar sig i Palomar. Det mesta händer i Los Angeles, där en av Lubas döttrar numera bor. Maricela och hennes flickvän Riri rymde ju hemifrån i "Blood of Palomar" och L.A. är alltså var de hamnade. De är illegala invandrare, pratar dålig engelska och har dåliga jobb.

Men de är inte riktigt huvudpersonerna här, utan bara några av en mängd personer man får följa. Alla har någon koppling till varandra, och några har till och med synts till tidigare, bara att jag då fäste så lite avseende vid dem att jag inte riktigt kom ihåg dem förrän jag hade läst en stund. Det kanske är för att det är så mycket folk på så lite utrymme som gör att det aldrig blir riktigt intressant, eller så är det något annat. Det här är ingen favorit bland Love and Rockets-albumen i alla fall, även om det inte är direkt dåligt heller. Det kunde säkert varit bättre.

Det jag engagerar mig mest i är Maricela och Riri, och de får Palomarinslagen. Guadalupe (Maricelas syster) ska åka till USA (lagligt) och det är snack om ifall hon borde träffa Maricela eller inte. Luba är fortfarande arg på Maricela. Och även om det bara har gått ett par år sedan "Blood of Palomar" så känns det som om jag har missat massor av Palomarhändelser.

Love and Rockets:
1. "Music For Mechanics"
2. "Chelo's Burden" (Och här med.)
3. "Las Mujeres Perdidas"
4. "Tears From Heaven" (Och här.)
5. "The House of Raging Women"
6. "Duck Feet"
7. "The Death of Speedy"
8. "Blood of Palomar"
9. "Flies On the Ceiling"
11. "Wigwam Bam"

Akta hjärtat, Ann-Sofi!

Akta hjärtat, Ann-Sofi!
av Kaj Ringnér

Kaj Ringnér är en av Ester Ringnér-Lundgrens (a.k.a. Merri Vik) pseudonymer, och man känner igen hennes stil här. Inte många direkt komiska episoder här jämfört med t.ex. Lottaböckerna, men annars är det fullt av typiska ingredienser: någon som måste plugga under sommaren, en karaktär som är författare och en som är sjökapten, långa beskrivningar av den vackra sommaren på landet, en smula romantik (absolut inte så mycket som omslaget antyder) och lite shopping. Jo, för även om det inte direkt är några shopaholicböcker så är det väldigt ofta med skildringar av t.ex. hur Lotta och Giggi letar efter julklappar, den perfekta tröjan eller liknande.

Den här boken börjar med att huvudpersonen Ann-Sofi (Fiffi) och hennes bästis letar efter en resväska åt kompisen, och den ska vara "flott, billig, rymlig och helst lite annorlunda". Det slutar med att Fiffi också köper en, trots att hon inte har några resplaner alls, och hon hinner inte ens hem förrän hon träffar på en av sina lärare och blir erbjuden ett sommarjobb på annan ort.

Närmare bestämt ska Fiffi (17 år) vara sällskap åt Jonna (15 år) och hjälpa henne att läsa upp betygen i matte och engelska samtidigt. Jonnas föräldrar är bortresta och under tiden sköter hennes pedantiska faster Dagmar ruljangsen på familjens sörmländska herrgård. Dagmar lägger upp detaljerade scheman för allt och är inte riktigt nöjd med någonting (t.ex. blir hon förskräckt över hemska ungdomliga slanguttryck som "fika"). Dessutom är Jonna sur och Fiffi lyckas inte bli vän med henne. Lyckligtvis blir hon snabbt kompis med den originella granntjejen Maggan, trots att hon inte är mer än 14 år.

Plötsligt dyker den stilige Håkan, sonen till en av tant Dagmars vänner, upp med skadad fot och ber att få stanna ett par dagar. För tant Dagmar är han tydligen en riktig favorit, och både Fiffi och Jonna är charmerade. Maggan däremot tycker att Håkan är en "falsking". Nu blir det drama på Häggesta herrgård. Tja, lite drama i alla fall. Man får ju tänka på att det bara finns runt 140 sidor att reda upp det på, och då går ett par kapitel ändå åt till att berätta om resväskeinköp och annat i Fiffis hemstad. Men det är en söt och skojig liten bok som passar väldigt bra att läsa en sommardag.

En tripp till Indien

En tripp till Indien
av William Sutcliffe

Liz kommer på att hon och Dave borde åka till Indien som backpackers. Liz är Daves kompis James flickvän. James har varit i Indien hur länge som helst, men Liz valde att inte följa med eftersom hon hade kommit in på en konstskola. Men hon har ju alltid velat åka dit, och dessutom vill hon markera sitt oberoende från James. Dave ser sin chans att få Liz. Det har varit nära att Liz har varit otrogen mot James under året som gått, men inte tillräckligt nära enligt Dave. Biljetter köps och planer för tre månaders kringflackade görs upp. Det är bara det att redan innan de kommer iväg har Dave och Liz hunnit bli ovänner. Och inte blir det bättre efter de har kommit till Indien. Dave har alltid tyckt att backpacking är idiotiskt, han hatar Indien och alla flummiga backpackers som tror att de är andliga. Liz retar sig på Daves negativa attityd. Hur ska de stå ut med varandra i tre månader?

Jag läste ut "En tripp till Indien" på en eftermiddag. Väldigt lättläst och rolig, men inte helt utan substans för det. jag har haft den i bokhyllan i säkert fem år. Dumt att jag inte läst den tidigare. Eller, egentligen inte. Det finns faktiskt inte en bestämd ordning som man måste läsa alla böcker i. :)

Glömde visst att lägga in det här:

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"
M Shena Mackay - "Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen"
N Donna Jo Napoli - "Zel"
O Tawni O'Dell - "Avvägar"
P Berny Pålsson - "Vingklippt ängel"
Q Anna Quindlen - "Object Lessons"
R Bjarne Reuter - "7A"
S William Sutcliffe - "En tripp till Indien"

T U V W X Y Z Å Ä Ö

Deutschlandreise

Deutschlandreise
av Roger Willemsen

Om det inte hade varit för att mitt mål är att läsa åtminstone tio böcker på tyska i år så hade jag inte läst ut "Deutschlandreise". Tråkig bok. Journalisten Roger Willemsen reser runt i Tyskland, för det mesta med tåg, för att hitta "det riktiga Tyskland". Boken består av korta betraktelser över lite allt möjligt som han ser eller kommer att tänka på under sin resa. Fast jag får liksom ingen känsla av att han faktiskt är ute på en resa, förutom att det är nya ortsnamn hela tiden. Och vanliga tyskar verkar vara smaklöst klädda, med feta barn och dåligt språkbruk. Det känns lite nedlåtande, även om jag inte är säker på att det är menat så. På gränsen mot Polen är folk arbetslösa och i Bayern är de katoliker. Jag tycker inte att jag fick lära mig så mycket nytt och oväntat i den här boken direkt. Några av texterna var faktiskt intressanta, men för det mesta var det bara tråkigt.

Semesterläsning, film och Harry Potter

Idag var det sista arbetsdagen innan semestern och jag har påbörjat min semesterläsning. En bok är redan utläst. Inte en av de tjockare. :)

Jag såg att filmen Emmas lycka har haft sverigepremiär. Den är ju baserad på boken "Emmas Glück", som jag läste förra månaden. Kanske den kommer på svenska nu. På norska finns den ju redan.

Snart är det Harry Potter-dags. Funderade på att åka och köpa den i natt, men kom fram till att jag inte orkar. Men i morgon blir det!