Harry Potter and the Deathly Hallows
av J. K. Rowling
Nej, jag var inte ute och köpte boken mitt i natten i lördags, men på morgonen när butikerna öppnade var jag där. Jag ägnade väl hela lördagen och halva söndagen åt att läsa sedan. Måste ju veta hur det skulle gå! Helst innan jag råkade få reda på det på något annat sätt... Men det var nog ingen fara så länge man inte aktivt sökte upp spoilers själv. Inga recensioner jag har läst har avslöjat något om handlingen, och det ska inte jag heller göra.
Som vi redan vet så närmar sig slutstriden mellan gott och ont. Men ju längre fram i serien man ha kommit desto svårare har det blivit att skilja på de olika sidornas anhängare. Det finns förstås de som man vet var man har, men också många vars lojalitet man är osäker på eller som kan ändras. Vi har bl.a. sett att Harry av många betraktas med misstänksamhet, och hur stiftandet av ineffektiva antiterrorlagar är viktigare för trolldomsregeringen än att faktiskt ta itu med det riktiga problemet, d.v.s. lord Voldemorts återkomst.
Den trygga skolrutinen har också brutits upp mer och mer. I början handlade det ju väldigt mycket om lektioner, lärare, klasskamrater och quidditchmatcher, men de politiska problemen har trängt in där också. I slutet av förra boken bestämde ju sig Harry, Ron och Hermione för att inte återvända till Hogwarts. Det här året skulle annars varit deras sista skolår, men det är inte läge för dem att leva sina liv som vanligt nu.
Innan boken kom ut hade författaren avslöjat att minst en (eller var det mer än en?) karaktär skulle dö. Sedan tidigare vet vi ju att viktiga karaktärer inte har varit immuna mot döden. Detta, och allt annat, gjorde det till mycket spännande läsning. Och jag är nöjd med avslutningen av serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar