torsdag 26 juli 2007

Berlinerpoplene


Berlinerpoplene
av Anne B. Ragde

Först läste alla i hela Norge den här boken, och nu håller Sverige på med den ("Berlinerpopplarna" kom nyligen ut som pocket). Nästan alla som läst den verkar vara överförtjusta.

På gården Neshov i Trøndelag bor Tor Neshov, hans mor Anna och den på alla sätt anonyme fadern (de säger kanske vad han heter, men det har inte fastnat i så fall). Tor är mycket fäst vid modern, som är den som bestämmer och som sköter hushållet. Fadern har han däremot svårt att tåla, men han gör inte så mycket väsen av sig. Hjälper inte till med arbetet i lagården heller. De föder upp grisar på Neshov. Strax före jul blir Anna sängliggande, och när Tor väl får iväg henne till sjukhuset så får han reda på att hon är döende. Han kan inte tro det. Men han måste ändå underrätta de övriga familjemedlemmarna.

Tor har två yngre bröder. Margido (jag har aldrig hört det namnet förr, men man får faktiskt en hel del googleträffar på folk som heter det) driver en begravningsbyrå. Den ligger inte långt från Neshov, men ändå var det av någon anledning många år sedan han besökte gården. Det är mycket man inte talar högt om i familjen. T.ex. varför sladdbarnet Erlend närmast drevs bort från gården, och inte kände sig tillräckligt långt hemifrån förrän han var ändå i Köpenhamn. Man har väl inte heller direkt basunerat ut att Tor har en dotter, trots att han faktiskt är den ende som har fört släkten vidare. Men han var ju inte gift med dotterns mor. Torunn är nästan fyrtio år, men hon har bara träffat Tor någon enstaka gång. De pratar i telefon ibland, men de känner inte varandra. Nu vill Tor att hon ska se Anna innan hon dör.

"Berlinerpoplene" handlar mycket om döden. Det är Anna som ligger för döden, och minnen av farfadern som är död. Margido möter ju förstås ofta döden i sitt yrke, som skildras mycket mer ingående än vad jag hade förväntat mig. Tor och Torunn handskas också med döden, men då handlar det om djur. För Tor är det slakten, och griskultingarna som suggorna ibland råkar ha ihjäl. Torunn jobbar hos en veterinär, och då är det älskade husdjur som måste avlivas.

Förutom döden så är det ett genomgående tema att folk inte pratar med varandra. Man ska vara stark och inte gnälla, eller så är det något som man skäms över och som inte får komma ut. Det är många problem här som hade kunnat undvikas om folk bara hade kunnat prata om saken.

Det finns två böcker till om familjen Neshov. "Eremittkrepsene" och den ännu inte utgivna "Ligge i grønne enger".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar