Smultron och svek

Smultron och svek
av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Det här är en väldigt vardaglig bok. Författarna måste ha gått in för att göra alla så vanliga som möjligt. Inte för att det är något dåligt i sig alltså. Jag gillar vardag. Fast det var ändå något med stilen som gjorde att jag inte riktigt tyckte om. Nu var det så länge sedan jag läste den, så jag kan inte riktigt förklara det längre. Men den var snabbläst och trevlig, och jag kommer säkert läsa nästa del i serien om Familjen kring La Stella när den kommer i pocket. Jag vet inte om det är tänkt att det ska bli ännu fler böcker, eller om författarna kommer nöja sig med två.

I den här första delen träffar vi Liselotte Ponti ifrån Östersund. Hon är inte helt nöjd med livet just nu. Hennes man Mario, driver den populära restaurangen La Stella, men han har väldigt lite tid till henne och barnen numera. Hennes jobb är urtrist, men hon får åtminstone jobba ihop med sin bästa vän Susanne. Det är inte så att Liselotte inte tycker om sitt liv, men det har bara blivit så mycket rutin och det händer knappt något roligt längre. Så får hon reda på vad halva staden redan visste om - Mario är otrogen mot henne. Och med Susanne av alla människor! (Det här listar läsaren ut bra mycket snabbare än Liselotte, så det är ingen direkt spoiler.) Liselotte och Susanne har varit kompisar sedan de var barn, och eftersom Susanne knappt har någon egen släkt har hon och hennes lille son alltid varit självklara gäster hos Liselottes föräldrar. Eller har hon det?

En som däremot inte är lika "hemma" i släkten är Anne, Liselottes brors fru. Det verkar bara vara Håkan som ser något i henne, för resten av familjen tycker att hon verkar stel och trist. Vidare finns det en syster, Linda, vars liv är raka motsatsen till Liselottes. Det är Linda som står på Liselottes sida när hon får reda på Marios otrohet och bestämmer sig för att för en gångs skull göra uppror. Man kunde ju tror att Liselottes föräldrar skulle heja på sin dotter, men de är mycket för att sopa problem under mattan och är dessutom omåttligt förtjusta i sin svärson. Jag tror att det är det som jag tycker är bäst beskrivet i boken, Liselottes både nära och komplicerade förhållande till sina föräldrar.

En kul detalj är alla recept som dyker upp då och då mellan kapitel. För det är ju inte nog med att restaurangen La Stella är viktig för berättelsen, Liselottes släkt är överhuvudtaget förtjust i att laga och äta mat.

Jag kom att tänka på "Mossvikenfruar - Chansen" när jag läste "Smultron och svek". Inte riktigt samma stil, men de har vardagen och otrohetshistorien som leder till uppror gemensamt, och jag skulle tro att om man gillar den ena så är det stor chans att man gillar den andra.

Eva Swedenmark och Annica Wennström är förresten två av de tre författarna bakom pseudonymen Emma Vall, som jag inte har läst något av. Borde jag?

************************************************************

Det här är det tusende inlägget här i bokdagboken! :-D