The Somnambulist

The Somnambulist
av Essie Fox

När vi hade läsecirkelsträff om den här boken förra veckan hade jag bara kommit halvvägs. Jag anade sanningen bakom hemligheterna, men tänkte att författaren säkert lurar mig. Säkert hänger det egentligen ihop på ett helt annat sätt. Men på läsecirkelsträffen började jag misstänka att nejdå, författaren lurar mig inte alls. Det ÄR precis så som jag tror. Och ... det var det. Några saker kom som överraskningar, men mycket var inte alls särskilt överraskande. Lite trist. Men på det stora hela tyckte jag ändå om boken. Jag gillade miljön och sättet den berättades på. Nästan hela berättas av huvudpersonen Phoebe Turner och det blir ganska livligt. Ibland avbryts hennes berättelse av enstaka kapitel som berättas av en allvetande röst, när det handlar om sådant som Phoebe inte kan veta.

Det handlar alltså om Phoebe, som har vuxit upp tillsammans med sin mamma och moster i 1800-talets London. Mamman är allvarlig och strängt religiös medan mostern är hennes raka motsats och till och med har varit en känd sångerska på teatern. När mostern gör comeback efter att ha varit borta från scenen i många år får Phoebe följa med och upplever en omtumlande kväll. En tid senare förändras hela hennes liv, och hon börjar ana att man har undanhållit saker från henne.

Inte riktigt lika bra som jag hade hoppats, men absolut tillräckligt bra. Speciellt om man gillar böcker i den här stilen. Författaren verkar helt klart inspirerad av romaner från den här tiden, av den lite spöklika stilen om hus där det finns många hemligheter.