Fedrenes synder

Fedrenes synder
av Trude Brænne Larssen

Satsningen på lyxiga ridkurser såg ut att bli en succé för Holmegaard, men så inträffade ännu en av alla dessa "olyckorna". Dan anar (och läsaren vet) att det inte är någon slump. Den här gången blev följderna fruktansvärda...

Det har inte varit nån riktigt bra kärlekshistoria hittills i serien, men nu har äntligen Dan och Harald funnit varandra! Han gör mycket för henne, och får henne att ta ledigt och tänka på annat än Holmegaard och bekymren där. Trots det kan hon inte koppla bort ansvaret helt och hennes psykiska tillstånd blir lidande. När hennes läkare beordrar luftombyte kommer hon på att hon har ju två biljetter till Argentina. En känd TV-persolighet därifrån har fått nys om askungesagan om den fattiga flickan med invandrarbakgrund som blev arvtagerska. Hon har gjort ett reportage om Dan, och vill även att Dan ska resa till Argentina för att träffa sina okända släktingar.

Spännande bok. Vill ju inte avslöja för mycket (det klarar baksidestexten så bra på egen hand...), men jag vill hemskt gärna veta hur det går nu! Synd att nästa bok, "Grenseland" inte ska komma förrän i februari. Jag läser ju inte så många av de här kioskserierna, men jag tror att Holmegaard måste vara åtminstone en av de bästa just nu.

Tidigare böcker i serien:
1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"
4. "Fortunas datter"

W.i.t.c.h. del 2 och 3

W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 2 av 3
W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 3 av 3

Fortsättningen på den första W.i.t.c.h.-pocketen. Kanske inte så svårt att räkna ut? :)

Fem tjejer i de lägre tonåren har fått magiska krafter och en svår uppgift. De ska vakta muren till en annan värld och stänga alla portar i den. Men folket i den andra världen, Metavärlden, lider under en ond härskare, och W.i.t.c.h.-tjejerna kan inte stillatigande se på. Speciellt inte när en av deras vänner (numera före detta vän) har gått över till den onda sidan.

W.i.t.c.h. är en spännande fantasyserie, och dessutom får man följa flickornas vardagliga liv, med bekymmer och glädjeämnen. Serien har mycket mer substans än man kan tro när man ser tidningen i affären, och passar även för en äldre publik än de som jag antar köper tidningen. Varje pocketbok samlar serierna ur fyra W.i.t.c.h.-tidningar. Med de här tre har historien "De tolv portarna" avslutats, men serien fortsätter. Pocketböckerna med nummer 4-6 på ryggen utgör berättelsen "Kandrakars hjärta". Just nu finns det inte fler seriepocketar, men det finns även vanliga romaner om W.i.t.c.h. Har inte läst dem, men de är skrivna av Lene Kaaberbøl och hon är väl en seriös barn- och ungdomsboksförfattare. Det är hon som har skrivit "Skämmerskans dotter" m. fl. och de böckerna lär ju vara bra.

De osannolika systrarna Mitford

De osannolika systrarna Mitford
av Cecilia Hagen

De sex systrarna Mitford är visst hemskt kända i Storbritannien, men i Sverige hade väl knappt någon hört talas om dem innan den här boken kom ut. Systrarna tillhörde den engelska överklassen och föddes under 1900-talets första årtionden. De hade även en bror, men han var inte lika intressant. Alla systrarna var väl inte lika intressanta heller. Pamela, den näst äldsta systern, var snäll och inte lika smart som de andra. Hon och den yngsta, Debo, var de som trivdes bäst bland hundar, hästar och höns på de lantliga herrgårdar där de växte upp.

Nancy var äldst och elakast. Alla gliringar var tillåtna, det viktiga var att vara rolig. Hon var författarinna, och mamma till lord Moyne, han i Trustorhärvan (vad nu den gick ut på, det minns jag inte). Diana gifte sig med en engelsk fascistledare och Unity dyrkade Hitler, som båda dessa systrarna lärde känna. Decca däremot rymde med en kommunist. Att familjerelationerna inte var helt friktionsfria är kanske inte särskilt överraskande.

Cecilia Hagen har läst all Mitfordlitteratur hon har kommit över, och pratat Mitfordsystrar med såväl lord Moyne som Diana och Debo, de båda systrar som fortfarande var i livet när boken skrevs. Åtminstone Diana har dött sedan dess. Dessutom får man läsa en massa detaljer om hur den engelska överklassen i allmänhet, och den originella familjen Mitford i synnerhet, levde på tiden det begav sig. Och nu.

Stilen är oerhört pratig, med mängder av utvikningar om det ena och det andra, gärna av författarens egna upplevelser som inte alltid är strikt Mitfordrelaterade. Om man orkar med det så är det här en intressant och rolig bok, även om det tyvärr inte riktigt känns som om man verkligen lär känna systrarna Mitford. Lite synd, det kunde ha blivit mycket bättre.

Frans G. Bengtssons Röde Orm, Första delen eller hur Orm blev vänsterhänt

Frans G. Bengtssons Röde Orm, Första delen eller hur Orm blev vänsterhänt
av Charlie Christensen


Charlie Christensen, mannen bakom Arne Anka, har gjort en serieversion av "Röde Orm". Alla delarna (fyra) har kommit ut nu, så då är det dags att läsa dem. :)

Jag läste den riktiga "Röde Orm" för några år sen, och tyckte att den var okej (ja ja, jag vet att det är en klassiker och att jag borde tycka att den är jättebra). Det händer en hel del spännande och roliga saker, men jag tyckte ändå att den var rätt tung att läsa. Seriealbumet (jag har bara läst det första hittills) blir ju förstås mycket mer koncentrerat. Inte all denna text, utan bilder istället. Lite som att se Ringen-trilogin som filmer istället för att läsa böckerna.

I det här första albumet blir unge Orm bortrövad av vikingar, men tuff och slagfärdig som han är blir han snart en i gänget och följer med på deras plundringståg. Det går ju halvbra... När de till slut har lyckats få ihop ett bra byte vänder lyckan snabbt. Och fortsättning följer. (Fast jag vet ju ungefär vad som händer.)

Jag tyckte om det här seriealbumet. Funderar på att köpa alla fyra albumen (har lånat detta), men de finns ju även på biblioteket förstås.

Stich für Stich

Stich für Stich
av Ingrid Noll

Pytteliten bok, precis som "Die Sekretärin" av samma författare. I likhet med den innehåller också denna ett antal noveller. Undertiteln är "Fünf schlimme Geschichten", hur man nu ska översätta det på bästa sätt. "Fem obehagliga berättelser"? De är i typisk Ingrid Noll-stil. Elaka och roliga. Jag gillar dem. :)

Neon Genesis Evangelion del 1 - Apostlarna anfaller

Neon Genesis Evangelion del 1 - Apostlarna anfaller
av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax

Ännu en mangaserie som har börja komma ut på svenska. Den här utspelar sig femton år efter en stor katastrof som utplånade halva mänskligheten. Samhället har börjat fungera igen, men man står inför ett nytt hot. Något som kallas "apostlar" anfaller jorden och vill tydligen utplåna mänskligheten helt och hållet. Men man har utvecklat ett vapen mot dem, enorma robotar som kallas evangelion och som styrs genom att piloten ingår i en symbios med dem. Det är inte alla som har den förmågan.

Fjortonårige Shinji är en av de som kan, om än motvilligt. Det är hans pappa som ligger bakom evangelionprojektet. De har inte haft kontakt på flera år, men nu vill pappan att Shinji ska komma. Shinji blir besviken när han inser att det enbart är för att pappan vill att han ska bli evangelionpilot, inte för att han vill träffa sin son.

Hmm, kan nog bli rätt bra. Jag gillar att den här mangan har en annan stil än de andra jag läser, som är mer tjejiga. Här är det mycket mer robotar som slåss och sånt. Kanske kan bli tråkigt i längden, men jag hoppas att det mest handlar om människorna bakom... Egentligen är det väl animen som är mest känd och som kom först. Den är visst väldigt omtalad och omtyckt. Borde kanske se den.

Great minds think alike ...

Senaste recensionen på Bokkanalen är "Vem ska trösta knyttet?", som jag just läste och skrev om. :)

Medan jag ändå håller på och skriver om barnböcker kan jag ju nämna att jag hittade Sylvia Cassedys "Den bästa sommaren" på loppis häromdagen. Hurra!

Riddarkungen

Riddarkungen
av Kevin Crossley-Holland

"Riddarkungen" är den avslutande boken i Kevin Crossley-Hollands Arthurtrilogi. Den tillhör egentligen min syster (jag köpte den här på bokmässan och fick den signerad till henne) men jag har också läst alla böckerna. De tidigare delarna heter "Den magiska stenen" och "Vid korsvägen".

Bokens huvudperson heter Arthur, men det är inte den Arthur man kanske tänker på först. Den här Arthur lever sådär 700 år senare än mytens kung Arthur. Böckerna utspelar sig istället omkring år 1200, när det var populärt med korståg.

Arthur växer upp som son till en länsherre nära gränsen till Wales. Av den mystiske Merlin (jodå), som ibland komer på besök, får han en bit obsidian och i den visas scener ur Arthurmyten upp. Ofta påminner myten om Arthurs verklighet. Arthur är en tänkande pojke, och han funderar mycket över orättvisor och vad som är rätt och fel, inte minst i den här boken. Nu är han sexton år och på väg till Jerusalem, på korståg. Men vägen dit är lång och svår, och det hinner hända mycket. Han inser att krig inte är så ädelt och hjältemodigt som han trott.

Kommer han överhuvudtaget komma fram till Jerusalem. Och kommer han någonsin återvända? Han tänker mycket på sin Winnie, som han är trolovad med, på fogdens dotter Gatty, som han tycker mycket om, och på sin riktiga mor, som han aldrig har träffat.

Jag tycker att de här böckerna är väldigt bra. Läs!

Från kollektiv till husbil

Från kollektiv till husbil
av Karna Rusek

När jag skrev om "Allt för konsten 2" nämnde jag att jag gärna ville läsa mer av Karna Rusek. Och om man lyckas orientera sig på bibliotekets serieavdelning så kan man faktiskt låna hennes seriealbum "Från kollektiv till husbil". Det stod i en hylla som jag inte hade lagt märke till tidigare...

Karna Rusek har en slarvig teckningsstil (alltså, jag gillar den) och gör självbiografiska serier. Vad som skiljer ut hennes serier är att de är så väldigt politiska. Karna skriver om att bo i kollektiv och befria burhöns, och det dyker upp politiska tankar hela tiden. Det är mycket om att ha svårt att umgås med folk och misslyckade planer också. Som när kollektivet ska ha fest och det inte kommer några gäster eftersom ingen hade någon att bjuda. Lite sorgligt nästan.

Jag tycker att det här tunna lilla seriealbumet är bra, men fängelseserien från "Allt för konsten 2" är ändå min favorit. Hon har även skrivit en artikel i Yelah om fängelsevistelsen.

Vem ska trösta knyttet?

Vem ska trösta knyttet?
av Tove Jansson

Köpte "Vem ska trösta knyttet?" nyligen, men jag har naturligtvis läst den många gånger förut. Finns det folk som aldrig har läst den? Om det skulle vara det så är det en bilderbok på vers om ett litet knytt som bor ensam i ett hus. Han är så rädd för alla hemska ljud om nätterna att han inte vågar stanna kvar utan beger sig iväg på en vandring. Han hittar ett brev från ett skrutt som är ännu räddare än han, och bestämmer sig för att leta upp henne.

Tycker om stilen i boken, och alla undeliga varelser som befolkar Tove Janssons värld. Filifjonkor och hemuler och allt vad det nu är. Fin bok.

Short Program 2

Short Program 2
av Mitsuru Adachi

Jag läser del 2 innan jag har läst del 1, men det gör inget eftersom båda är novellsamlingar. I serieform alltså. Orsaken till att jag valde att köpa del 2 först var att den var billigare, och jag tror att ettan var tillfälligt slut också.

"Short Program 2" är olik all annan manga jag har läst, åtminstone vad jag kan komma på just nu. (Jag har ju inte läst så hemskt mycket manga förstås...) Mitsuru Adachi använder sig av små medel, och lyckas ändå berätta mycket om sina karaktärer på bara ett fåtal sidor. Ändå känns tempot lugnt. Det här är nog något som även folk som egentligen inte läser serier skulle kunna tycka om. Historierna känns verklighetsnära. Nja, för att vara skönlitterära alltså. Det finns klart övernaturliga inslag ibland, och privatdetektiv är inte ett så värst vanligt yrke. Men personligheterna är "på riktigt".

Jag ska definitivt köpa del ett också, och jag måste rekommdera dem till min brors flickvän. Hon har efterlyst manga som inte är så hysterisk och som inte går ut på att hjälten snubblar in när hjältinnan håller på att byta om...

The Princess Diaries

The Princess Diaries
av Meg Cabot

Jag hade med mig den här boken som semesterläsning till Danmark förra sommaren, men då lånade min syster den och jag fick aldrig läst den. Men nu har jag faktiskt läst den, och nej, min syster har inte behållit den så här länge.

Handlingen kanske redan är bekant, inte minst för att boken har blivit film. Mia, en tonårstjej som är intresserad av djurens rättigheter och bor i New York tillsammans med sin konstnärsmamma, får reda på att hennes pappa är furste i ett litet europeiskt land, Genovia. Hon visste ju att han hade pengar och höll på med politik i Genovia, men inte att han var kunglig. Nu har han fått reda på att han inte kan få fler barn, och alltså måste Mia ärva tronen. Mia är alltså prinsessa av Genovia. Tänk så pinsamt om nån i skolan får reda på det! Hon vill helst inte bli mer utstött än hon redan är. Till råga på allt har hennes mamma börjat dejta Mias algebralärare (för övrigt det ämne som Mia håller på att bli underkänd i) och hon blir ovän med sin bästa kompis. Och nu måste hon ta prinsesslektioner av sin hemska farmor också.

Mycket bättre än jag trodde, faktiskt en riktigt underhållande bok. Vill läsa nästa del med en gång!

Jordskalvsfågeln

Jordskalvsfågeln
av Susanna Jones

Lucy Fly från Yorkshire har bott i Tokyo i tio år. Hon har ingen kontakt med sin familj längre och har aldrig känt någon samhörighet med dem. Hon har alltid velat komma därifrån, och Japan är nästan så långt bort man kan komma. Lucy trivs mycket bra i Tokyo. Hon har ett fåtal vänner, tillräckligt för henne, och så har hon sin älskade Teiji. De har ett passionerat och lite magiskt förhållande, och pratar inte så mycket med varandra. Så kommer Lily Bridges till Tokyo på flykt från sin före detta pojkvän. Lily talar Yorkshiredialekt och trivs inte alls i Japan. Lucy blir genast negativt inställd till henne, hon vill inte ha något med sitt ursprung att göra, men hjälper henne ändå att hitta en lägenhet och börjar umgås med henne.

När boken börjar ligger allt detta i det förflutna. Lily är försvunnen, man har hitat en styckad kvinnokropp i havet och Lucy grips för mord. Är det verkligen Lucy som har mördat Lily? Vad var det som hände? Ju mer Lucy berättar om sin uppväxt och sitt liv i Japan, desto mer börjar man tvivla på att hon verkligen är oskyldig. Den spänningen finns kvar ända till slutet av boken. Jo, jag tyckte att den var rätt bra.

Det hotfulla hospitalet

Det hotfulla hospitalet
av Lemony Snicket

Äntligen en ny bok i serien Syskonen Baudelaires olycksaliga liv!

Violet, Klaus och Sunny har tvingats fly efter att ha anklagats för mordet på greve Olaf. Det är bara det att den döde inte alls var greve Olaf, och det var inte syskonen Baudelaire som dödade honom. Men det står så i tidningen Dagens petimäter, och alla tror på vad som står i den. Under sin flykt kommer de till ett sjukhus där det finns ett arkiv över allt möjligt. Kanske kan de hitta information om sina föräldrars död (branden som dödade dem verkar ju inte ha varit en olyckshändelse) eller om den numera döde man som falskeligen anklagades för att vara greve Olaf. Tyvärr låtsas den riktige greve Olaf och hans hemska medhjälpare vara sjukhuspersonal, och de är ute efter syskonen Baudelaire!

De här böckerna är verkligen speciella. Tror inte jag har läst något liknande. Jag och min syster tycker att de är jätteroliga. Det är framför allt sättet de är skrivna på, inte så mycket händelserna, som är hur kul som helst. Mycket ordvitsar och sånt.

Undrar hur serien kommer att sluta. Vore ju tråkigt om man läser alla tretton (för det ska bli tretton) böckerna och så slutar det olyckligt, men samtidigt är det ju en viktig del av idén att det alltid slutar illa. Och hur hänger saker och ting ihop? Var kommer Snicketarna in i bilden och vad hände med Beatrice? För Lemony Snicket är ju själv en karaktär i sin berättelse och Beatrice var hans stora kärlek. Varje bok är tillägnad henne och det är alltid lika spännande när det kommer en ledtråd om hennes öde. Lemony Snicket vill förresten inte skriva ner syskonen Baudelaires berättelse, men han är bunden av ett löfte. Varför?

Tidigare böcker i serien:
- Lite om "En olustig början" och "Reptilrummet".
- Lite om "Den sorgsna sjön" och "Det sällsamma sågverket".
- "Den skräckfyllda skolan"
- "Det hemliga hisschaktet"
- "Den bedrövliga byn"

Blue Monday Volume 1: The Kids Are Alright

Blue Monday Volume 1: The Kids Are Alright
av Chynna Clugston-Major

Och ett seriealbum till...

Bleu Finnegan är en inte helt vanlig amerikansk femtonåring. Hon gillar mest brittisk musik, stumfilmer med Buster Keaton och mest av allt Adam Ant. Och när jag säger gillar menar jag "är besatt av". Killarna i hennes skola är idioter och hon drömmer om en snygg modkille på lambretta eller en britpopgitarrist med glasögon. Fast den där vikarien är ju inte helt fel, det verkar som om han har koll på grejer som Bleu gillar. Synd bara att han är dubbelt så gammal som henne.

Bleu och hennes kompisar Clover (våldsam irländska) och Erin (listig tjej som vet att ordna det för sig) har ett slags fientligt vänskapsförhållande (eller tvärtom) till två killar på skolan, Alan och Victor. Det här albumet börjar med en fejd mellan dem som trappas upp allt mer och inkluderar vandalism och kidnappande av favoritägodelar.

Men viktigast av allt är att Adam Ant ska spela i stan!!! Tyvärr är konserten utsåld och det enda sättet för Bleu att få biljetter är att vinna dem från en radiostation. Hon måste helt enkelt vinna!

Kul serie. :) Full av knäpp humor (som när Bleu förföljs av ett svävande Jesushuvud, long story...) och musikreferenser. Om svordomar stör dig bör du inte läsa den...

Allt för konsten 2

Allt för konsten 2
Redaktör: Ingemar Bengtsson
Medverkande: Daniel Ahlgren, Jojo Falk, Åsa Grennvall, Marcus Ivarsson, Gunnar Krantz, Mats Erland Larsson, Håkan Lindgren, Stefan Petrini, Karna Rusek, Tomas Zackarias Westberg, Li Österberg

Äntligen fanns serieantologin "Allt för konsten 2" inne på bibblan. Jag har tittat efter den länge. :)

Den är ganska tunn, men inte riktigt så tunn som ettan. Fr. o. m. trean är det ju nästan telefonkatalogstjocklek på dem. Många bra serier här. :) Mina favoriter är "En snäll kille" av Åsa Grennvall, men den hade jag läst innan, och Karna Ruseks serie om när hon satt i fängelse efter att ha förstört ett militärflygplan. Jag vill läsa mer av Karna Rusek.

Andra Allt för konsten-antologier:
- "Allt för konsten"
- "Allt för konsten 3"
- "Allt för konsten 4"

Ranma ½ del 12 - Kampen mot rektorn

Ranma ½ del 12 - Kampen mot rektorn
av Rumiko Takahashi

Rektorn på Ranmas och Akanes skola kommer tillbaka efter att ha varit på Hawaii i flera år. Det första han gör är att införa en regel om att alla elever måste ha fula frisyrer. För att slippa måste eleverna hitta en kokosnöt som innehåller en lapp som upphäver regeln. Inte så lätt, eftersom rektorn gör allt för att hindra dem och naturligtvis är han bra på kampsport. Och rektorsexpeditionen är en djungel. Hur kommer man på så här konstiga historier?

Och så är det en berättelse om en tvål. :)

Del 13 (av totalt 38) ska komma ut den 2 december.

- Ranma ½ del 1 - Den fantastiska källan
- Ranma ½ del 2 - Jägaren
- Ranma ½ del 3 - Svarta rosen
- Ranma ½ del 4 - Dödskyssen
- Ranma ½ del 5 - Katterna
- Ranma ½ del 6 - Splitteruppgörelsen
- Ranma ! del 7 - Skammen
- Ranma ½ del 8 - Romeo och Julia
- Ranma ½ del 9 - Det blå bandet
- Ranma ½ del 10 - Den magiska armringen
- Ranma ½ del 11 - Älskade bror

Överklassen i Sverige

Överklassen i Sverige
av Annette Kullenberg

Det finns hur mycket faktaböcker som helst om hur de andra samhällsklasserna lever, men inte så mycket om överklassen. Genom intervjuer, både med de som tillhör överklassen och de som av olika anledningar kommer i kontakt med överklassen, målar Annette Kullenberg upp en bild av en grupp som håller ihop och har mycket makt, men som inte gör så mycker väsen av sig utan håller ett avstånd till resten av samhället.

Mycket intressant bok, och inte alls tung att läsa. Den kom ut för första gången 1974, men det kan mycket väl fungera så här fortfarande. Läsvärt.

Läs även "Klass - Är du fin nog?" av Anneli Jordahl.

W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3

W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3

Ja, W.i.t.c.h. är den där serietidningen för småtjejer, och det finns dessutom W.i.t.c.h.-skoldagböcker, W.i.t.c.h.-dockor och säkert mycket annat. Det är ju Disney som ligger bakom... Jag har väl tänkt att det är ungefär som Barbietidningen eller nåt lika ointressant för alla som inte är flickor under tio år. Men jag har faktiskt hört bra saker om serien, och att det inte bara är småtjejer som gillar den. Då är den värd ett försök, eller hur? Speciellt som själva serien finns samlad i pocketböcker som denna, så man slipper köpa tidningen med medföljande leksak. Varje pocket verkar omfatta fyra serietidningar med två serieavsnitt i varje, ca 250 sidor. I bokhandeln fanns det sex delar, uppdelade i två trilogier.

Handlingen då? Will, Irma, Taranee, Cornelia och Hay Lin är fem tjejer i 13-14-årsåldern som upptäcker att de besitter olika magiska krafter. De fyra sistnämnda kan styra varsitt element, medan Will är ledaren och har alla de fyra elementens krafter. Flickorna har fått sina krafter för att de har ett uppdrag. Det är meningen att de ska stänga tolv portar till en annan värld, men omständigheterna gör att de istället måste gå igenom.

Det här med fem magiska flickor med elementens krafter påminner om bl. a. Sailor Moon (men den var säkert inte heller först). Stilen påminner en hel del om vissa serier i Kalle Ankas pocket. Jag tror att båda skapas av italienska Disney. Jag tyckte att serien var rätt bra och kommer åtminstone läsa hela den första trilogin.

P.S. Det ger inte direkt vuxenpoäng att gå in i en bokhandel och komma ut med Tokyo Mew Mew och W.i.t.c.h. va? Inte om de är till en själv. :) (Tokyo Mew Mew handlar förresten också om fem magiska flickor.)

Drei Tage dreißig

Drei Tage dreißig
av Henrike Wöbking

Äsch, jag hade otur med mina slumpmässigt valda tyska böcker från senaste biblioteksbesöket. Först "Marsmädchen" och nu denna. Båda två känns mer eller mindre likgiltiga. Den här är värst.

Den handlar om en trettioårig kvinna med samma namn som författarinnan (är det självbiografiskt eller va?). Henrike bor och jobbar i Köln, men nu ska hon hem-hem över helgen eftersom en av hennes bästa vänner (Paula) fyller trettio. Henrike och den tredje tjejen i gänget (Corinna) ska anordna födelsedagsfesten, som naturligtvis måste vara extra speciell. Inte minst finns det en del lokala traditioner när någon fyller trettio. Ja, och så är det sida upp och sida ner om Henrike och Corinna planerar och försöker hålla Paula utanför, Henrike åker och handlar festprylar, Henrikes mammas matlagning, Henrike har en lyxig hyrbil, alla äter en massa kakor på festen, bla bla bla. Och jag kan inte låta bli att undra varför hon berättar det här för mig. Visst, det är lite om hur Henrike blir deppig för att hon är singel och väninnorna har åtminstone börjat bilda familjer, men det räcker liksom inte för att det ska bli en handling av det. Det är inte särskilt engagerande, insiktsfullt eller ens roligt. Jag tror inte att det beror på tyskan...

Fast som vanligt var det flera stycken på amazon.de som hade gett den 4-5 stjärnor. Mystiskt.

Tokyo Mew Mew 2

Tokyo Mew Mew 2
av Mia Ikumi och Reiko Yoshida

Här har jag skrivit om del 1 i serien. Ichigo är en av fem flickor som råkat få DNA från olika utrotningshotade djur och nu är superhjältinnor som ska kämpa mot de "chimärdjur" som onda makter sprider över jorden (omslaget föreställer Minto, som fått parakit-DNA). Det är Ichigo som är gruppens ledare och det första hon måste göra är att samla ihop resten av dem. Men alla är inte lika positivt inställda till att ingå i en grupp...

Dessutom har hon problem med Quiche (eh, ja, han heter faktiskt så), en mystisk figur som både kysser Ichigo och skickar chimärdjur efter henne. Han verkar rätt suspekt, måste jag säga.

Idén är väl inte så superoriginell, och jag vet inte om jag tycker serien är så himla bra direkt, men den är väldigt charmig. Översöt, men det kan ju vara kul ibland. :)

Fushigi Yûgi volume 8: Friend

Fushigi Yûgi volume 8: Friend
av Yû Watase

Miaka och hennes krigare är fortfarande ute på questen de inledde i föregående bok. De råkar ut för en del dramatiska äventyr och en av Miakas följeslagare visar sig ha dolda sidor.

Den här serien är fortfarande väldigt bra. Jag känner något för de flesta karaktärerna, även de som är på den onda sidan. Vissa har kanske inte gjort så mycket väsen av sig än, men det kan ju komma att ändras. Det ska visst vara åtta delar till, men alla har inte kommit ut på engelska än.

Jag blev lite chockad av slutet. Hur ska det gå?! Måste köpa nästa del snart!

Tidigare böcker:
- Fushigi Yûgi vol. 1: Priestess
- Fushigi Yûgi vol. 2: Oracle
- Fushigi Yûgi vol. 3: Disciple
- Fushigi Yûgi vol. 4: Bandit
- Fushigi Yûgi vol. 5: Rival
- Fushigi Yûgi vol. 6: Summoner
- Fushigi Yûgi vol. 7: Castaway

Stjärnstoft

Stjärnstoft
av Margit Sandemo

Den femte och näst sista delen i Margits serie Blåljus!, om intrigerna bland ambulanspersonalen i den fiktiva norska staden Storestad. Förra boken slutade som vanligt dramatiskt, men det klaras snabbt upp i denna. Men då har händelserna lett till att Lisa har "upptäckt" Christian. Tidigare har han bara varit en vän och jobbarkompis, men nu är det något mer... Men Lisa är ju redan upptagen.

För de andra unga paren händer det också en del, och naturligtvis är det en massa olyckor och sjukdomar med i bilden. Och Christian vill hjälpa Lisa att ta reda på vem hennes far var.

Handlingen går kanske lite väl fort, men jag tror jag har vant mig vid tempot nu. Det drar ihop sig nu. Nästa bok, som redan har kommit ut i Norge, är den sista i serien. Margit var på svensk TV nyligen och där berättade hon att hon var klar (eller höll på att bli klar?) med den andra boken i hennes kommande serie. Den ska vara historisk och utspela sig i Skåne. De båda första böckerna har arbetsnamnen "Stenvargen" och "Sandhammaren". Dem ser jag fram emot. Margit är ju egentligen bättre på historiska romaner. :)

Tidigare böcker i serien:
1. "Alarm"
2. "Anrop"
3. "Vänskap?"
4. "Nödsignaler"

Brev från ljusårs avstånd

Brev från ljusårs avstånd
av Jostein Gaarder

Titeln "Appelsinpiken" har inte direkt blivit ordagrant översatt, men det är väl för att det redan finns en svensk ungdomsbok som heter "Apelsinflickan" (av Lena Kallenberg, jag har den men har inte läst den). Men "Brev från ljusårs avstånd" är också en bra titel. Rymden är ett återkommande tema i boken.

Georg är femton år och har inte så många riktiga minnen av sin pappa, som dog för elva år sedan. Han har sett bilder och film av pappan och det är nog därifrån hans minnen har uppstått. Men en dag får han ett brev som pappan skrev innan han dog och gömde i hopp om att någon skulle hitta det när Georg blivit äldre. Boken består dels av brevet, dels av Georgs kommentarer och svar på de frågor som hans pappa ställer till honom.

Jag tyckte om boken, och min syster gjorde det tysligen också eftersom hon rekommenderade att jag skulle läsa den. Det känns som en typisk Gaarderbok med gåtor (vem är apelsinflickan och varför bär hon på enorma mängder apelsiner?) och filosofiska frågor omvartannat. Och den är bra!

Fortunas datter

Fortunas datter
av Trude Brænne Larssen

Blir faktiskt ofta positivt överraskad när jag läser böckerna i Holmegaard-serien. Jag tänker liksom kiosklitteratur/hästbok och har inga större förväntningar, men de är ju faktiskt rätt bra. I just den här boken hände det dessutom ganska många bra saker som man har väntat på. Det går framåt för Dan, både privat och med verksamheten på Holmegaard. :) Men det är ju ett par bakslag och några mindre trevliga händelser också förstås, lite dramatik måste det ju vara. Dessutom kom det in ett nytt element i berättelsen, som säkert kan vara roligt att läsa om.

Jag tycker att de borde korrläsa de främmande språken bättre. Ibland dyker det upp meningar på svenska, engelska eller spanska. Svenskan är eländig och engelskan är ofta felstavad. Spanska vet jag inget om, men de andra språken irriterar mig. Men det är ju inte så hemskt många meningar det handlar om, så jag kan leva med det.

Bara ett par veckor tills nästa del kommer ut. :)

Tidigare böcker i serien:

1. "Mot alle odds"
2. "Arvegods"
3. "Ugress"

Tussis sommarlov

Tussis sommarlov
av Ester Ringnér-Lundgren

Ett av de senaste tillskotten i min Ester Ringnér-Lundgren-samling (för en sån behöver man ju!). Det här är den första boken om Tussi, och nu har jag äntligen fått reda på hur gammal hon är. Hon är nio år och i den här boken har hon just slutat andra klass och familjen åker ut till landet över sommaren. Hennes fröken i skolan har föreslagit att barnen ska skriva dagböcker under sommaren, för i trean ska de ibland få berätta saker för klassen och då kan det vara bra att ha lite material att läsa upp. Tussi skriver ner vad som händer och hennes äldre bror Bisse bidrar med ett par lögnhistorier om vad han har gjort under sommaren (att han skulle ha avslöjat tjuvligor och så) för annars menar han att pojkarna i Tussis klass kommer somna medan hon läser.

Om man kallas Bisse, vad heter man på riktigt då? Tussi heter iofs egentligen Kristina, så hans smeknamn kanske också är rätt långsökt... I Lotta-böckerna så är väl Knatts (Knatt är Lottas bror) riktiga namn Torkel? Inte heller det första man kommer att tänka på.

Underkastelsens sötma

Underkastelsens sötma
av Amélie Nothomb

Hörde talas om den här boken hos Camilla och sen såg jag den på biblioteket (antinget i ett "nytt"- eller ett "rekommenderas"-ställ) och lånade den.

Amélie Nothomb berättar här en självbiografisk historia, om hur hon jobbade på ett japanskt företag i ett år. Hon är belgiska, men bodde de första åren av sitt liv i Japan och hade alltid längtat efter att återvända. Hon fick jobb som tolk på ett storföretag, men lyckades bryta mot ett antal kulturella regler (många av dem väldigt underliga) och göra sig ovän med sin närmsta chef. Hon, chefen alltså, har verkligen fått kämpa för sin ställning och kan inte tåla att Amélie får bra arbetsuppgifter efter bara ett par månader på företaget. Dessutom lyckades Amélie förnärma henne på andra sätt. Som hämnd fick Amélie allt sämre arbetsuppgifter tills hon slutligen ansvarade för att toaletterna inte blev smutsiga under dagen och att det alltid fanns papper på dem...

Det är väldigt intressant att läsa om den japanska företagskulturen och man undrar om det verkligen kan vara så här. Det fanns ju visserligen de som var trevliga och uppmuntrande också, men det var inte deras sak att ifrågasätta Amélies chefs beslut. Men de visade sitt stöd på andra sätt. Även annat, som t. ex. de japanska kvinnornas villkor, är fascinerande läsning. Samtidigt är "Underkastelsens sötma" en rolig liten (färre än 120 sidor) bok, och framför allt så är den väldigt bra. Läs den!

Tre gåtor

Tre gåtor
av Margit Sandemo

De fyra systrarna Borg har ända sedan barndomen varit bortlovade till män deras föräldrar valt ut (historisk roman det här, ja). Det är dessutom väldigt viktigt för föräldrarna att flickorna ska gifta sig i åldersordning, den äldsta först och sedan de andra. Men Catharina är redan 27 år och hennes fästman, som hon aldrig har träffat, skjuter ideligen upp bröllopet. De yngre systrarna är förtvivlade, för det betyder ju att de inte heller får gifta sig. De har alla träffat sina fästmän och tycker om dem. Så skriver Catharinas fästman, Malcolm Jerncrona, ett brev där han bryter trolovningen. Vad ska hon göra nu? Det finns inget hopp om att någon annan vill ha henne, utom möjligen för pengarna, för hon är både gammal och alldaglig. Mest tycker hon synd om systrarna. Och vad är det Malcolm Jerncrona har för "tungt vägande skäl" till att de inte kan gifta sig. Det är inte en annan kvinna, skriver han i brevet, men vad är det då? I stället för att berätta om brevet för familjen så reser hon, under förevändning om att besöka en moster, för att undersöka saken. Förklädd till piga söker hon arbete på Jerncronas gods, för att försöka lösa dess gåtor...

Jag trodde inte att jag kom ihåg så mycket av boken, men när jag började läsa mindes jag snabbt det mesta. Ganska typisk Margitbok med de vanliga ingredienserna (kärlekshistoria, mysterium, en spökhistoria knuten till godset). Söt och avkopplande.

Uke 43

Uke 43
av Hanne Ørstavik

Solveig är en nyutbildad litteraturvetare som just har börjat undervisa på en högskola någonstans i Norge. Hon har väldigt starka känslor inför litteraturen och bestämda åsikter om vad som är bra. Hon menar att det inte är något att diskutera, för om texten är sann och äkta så är den. Samtidigt har hon mycket dåligt självförtroende. Hon har svårt att bemöta kritik och verkar inte umgås så mycket med andra människor.

Orsaken till att hon valde att jobba på just den här högskolan var att Hilde skulle bli hennes chef. Solveig har läst Hildes artiklar och har i dem sett sina egna tankar om litteratur uttryckta på ett mycket bättre sätt än hon själv klarar av. En själsfrände! Men Hilde har arbetat på annan ort under hela terminen, men just den här veckan kommer hon tillbaka. Solveig gläder sig till att få träffa Hilde och hyser stora förhoppningar om att de ska bli goda vänner. Men även om Hilde är väldigt vänskapligt inställd mot Solveig så kanske hon ändå har läst in för mycket i Hildes artiklar.

En mycket bra bok som jag rekommenderar! Det är konstigt att den inte blir tråkig, för Solveigs vardagsbestyr beskrivs ofta mycket detaljerat, men hennes tankar och känslor (mycket väl skildrade förresten) gör att berättelsen fängslar.

Marsmädchen

Marsmädchen
av Tamara Bach

Miriam är femton år och har ett väldigt vanligt och tråkigt liv, tycker hon. Så blir hon vän med den nya tjejen i klassen, Laura, som är ett år äldre (hon går om årskursen, det är därför hon är ny) och i Miriams ögon väldigt spännande och speciell. När de är ute en kväll kysser Laura Miriam, men ångrar sig och lovar att inte göra så mer. Men Miriam inser att hon är kär i Laura. Nu är frågan vad Laura egentligen menade med kyssen, och är det sant att Laura och Phillip bara är vänner?

Det ser ut som om "Marsmädchen" har fått goda recensioner och dessutom har den fått Oldenburger Kinder- und Jugendbuchpreis (som jag iofs aldrig hade hört talas om förr, men nu har jag kollat upp det och det delas ut till debutanter, enbart tyskspråkiga ser det ut som), men jag tyckte inte att den var så bra. Visst, den är helt okej, men det känns som om det finns andra, bättre, böcker med ungefär samma ingredienser.

Men jag tycker att författaren har lyckats med att göra Miriam lagom tonårssjälvupptagen och tonårsnegativ. Hennes bror verkar förresten rätt schysst (det verkar som om han just har fattat att Miriam har blivit tillräckligt gammal för att han ska ha något intresse av att prata med henne, plus att han vill beskydda henne). Mamman framstod som ganska tjatig och jobbig först, men hon var inte sån hela tiden, och det kändes realistiskt. Pappan tycktes däremot inte ha så mycket med Miriam att göra. Hmm, påminner lite om ett par andra tyska böcker jag har läst nyligen. En slump?

Sämst tycker jag om slutet. Det inträffar en stor och helt oväntad förändring som inte får någon ordentlig förklaring och dessutom är det inte många sidor som ägnas åt detta. Alldeles för plötsligt och... fel.