Underkastelsens sötma
av Amélie Nothomb
Hörde talas om den här boken hos Camilla och sen såg jag den på biblioteket (antinget i ett "nytt"- eller ett "rekommenderas"-ställ) och lånade den.
Amélie Nothomb berättar här en självbiografisk historia, om hur hon jobbade på ett japanskt företag i ett år. Hon är belgiska, men bodde de första åren av sitt liv i Japan och hade alltid längtat efter att återvända. Hon fick jobb som tolk på ett storföretag, men lyckades bryta mot ett antal kulturella regler (många av dem väldigt underliga) och göra sig ovän med sin närmsta chef. Hon, chefen alltså, har verkligen fått kämpa för sin ställning och kan inte tåla att Amélie får bra arbetsuppgifter efter bara ett par månader på företaget. Dessutom lyckades Amélie förnärma henne på andra sätt. Som hämnd fick Amélie allt sämre arbetsuppgifter tills hon slutligen ansvarade för att toaletterna inte blev smutsiga under dagen och att det alltid fanns papper på dem...
Det är väldigt intressant att läsa om den japanska företagskulturen och man undrar om det verkligen kan vara så här. Det fanns ju visserligen de som var trevliga och uppmuntrande också, men det var inte deras sak att ifrågasätta Amélies chefs beslut. Men de visade sitt stöd på andra sätt. Även annat, som t. ex. de japanska kvinnornas villkor, är fascinerande läsning. Samtidigt är "Underkastelsens sötma" en rolig liten (färre än 120 sidor) bok, och framför allt så är den väldigt bra. Läs den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar