Compact Living

Compact Living
av Sarah Mlynowski

Jag hade tänkt ha chick lit-lästema under maj, men det var inget bra tema. Jag tröttnade snabbt, så det blev bara tre böcker i den genren. Har alltså fortfarande en stor hög olästa böcker i rosa, lila och ljusblått.

"Compact Living" är faktiskt en Harlequin-bok. Fast från deras Red Dress Ink-serie, så den är inte annorlunda än annan chick lit. Detta är nog den enda Harlequin som jag har sett i många svenska utgåvor, med olika omslag. Å andra sidan kan man inte vara säker, jag har inte för vana att memorera Harlquintitlarna när jag står vid tidningshyllan.

Jag blev glatt överraskad över att boken utspelar sig i Toronto. Jag hade utgått från att handlingen skulle tilldra sig i USA. Verkar det inte vara oproportionerligt få böcker som utspelar sig i Kanada?

Allie hyr ett rum i en lägenhet, och hennes rumskompisar har flyttat. Nu kommer det att komma nya, och det tycker hon ska bli roligt. De kommer säkert bli jättebra vänner. Hon anar inte att båda två kommer att tycka att hon är barnslig och jobbig, och att hennes obesvarade och hemliga kärlek i killkompisen Clint är rätt patetisk. Emma är tuff och utmanade och Jodine ett kontrollfreak. Ingen av de tre passar särskilt bra ihop, vad än Allie tycks tro.

Men så händer det något som tvingar dem att samarbeta. Köket brinner upp. Oklart vems fel det var. I hyreskontraktet står det att de ska ha hemförsäkringar, men ingen av dem har det. Som tur är bor lägenhetens ägare i en annan stad, så det bör gå att hålla det hela hemligt. Planen är att de ska samla ihop tillräckligt med pengar för att bygga upp köket på nytt, så likt det gamla som möjligt.

Boken följer dem under året, och växlar mellan deras perspektiv. De hinner bli vänner och ovänner flera gånger om, och råka ut för en hel del. Faktiskt en ganska bra bok. Rolig om inte annat. Om man brukar gilla rolig chick lit så kommer man absolut att gilla den här också.

Yotsuba&! 4

Yotsuba&! 4
av Kiyohiko Azuma

Det här är en av de gulligaste serierna jag vet om. Inte gullig på ett ytligt sätt, det är inte frosseri i kattungar och spets här. Snarare är det så att femåriga Yotsubas ansiktsuttryck är så välgjorda, och att hon har så roliga idéer för sig. I den här är hon bland annat ute och fiskar med sin pappa och några av deras vänner. Rekommenderas!

Tyvärr verkar det inte som om serien kommer ut på svenska längre, utan att man slutade ge ut dem efter fyra delar. Synd. Det börjar kännas som ett stort problem att serier inte slutförs. Det är inte direkt första gången det här händer. Och det känns som att det alltid drabbar mina favoriter, inte typ Dragonball. Kan kanske ha med försäljningssiffrorna att göra ... Hmf.

Nå ja, det kanske går att fortsätta läsa Yotsuba&! på engelska eller tyska.

Tidigare delar:
- "Yotsuba&! 1
- "Yotsuba&! 2
- "Yotsuba&! 3

Grevgatan 22

Grevgatan 22
av Jenny Leeb

Svensk chick lit om två systrar. Josefine trasslar in sig i något sorts triangeldrama. En kille på jobbet som redan har flickvän, eller kanske inte, det råder delade meningar om det. Josefine är storasystern, men helt klart den slarviga systern. Ute och festar mycket, lägger (otroligt mycket) pengar på onödiga saker etc. Hon är en sådan person i böcker/film som verkar ha ett bra jobb, men man fattar inte hur hon tog sig dit.

Lillasyster Emelie gifte sig tidigt och fick barn. Innan det gick hon skådespelarutbildning, men den karriären lade hon på hyllan när hon bildade familj. Nu jobbar hon lite i arkivet på Dramaten, men sköter mest hem, man och barn. Mannen sköter inte om så mycket hemma direkt.

Josefine har aldrig försökt dölja att hon inte gillar Emelies man, men vad ska hon göra när hon misstänker att han är otrogen? Vet Emelie om det? Och hur ska Josefine lösa sin egen roll i ett eventuellt otrohetsdrama?

Jag tyckte att "Grevgatan 22" gick alldeles för mycket efter en mall. Man fick liksom inga överraskningar. Lite trist. Men det här är ju författarens debutroman, kanske är de senare böckerna intressantare.

Love Hurts

Love Hurts
av Kim W Andersson

Man kanske har läst Love Hurts-serierna i Nemi-tidningen tidigare? Jag har i alla fall läst många av avsnitten i den här seriealbumet där. Jag gillar dem och blev glad när jag hörde att de skulle samlas i ett eget album.

Alla berättelserna är fristående, som små noveller. Skräckserier med kärlekstema, eller kanske tvärtom. Ofta har de någon komisk vändning också. Snygga. De känns inte så svenska, av någon anledning. Den här genren och stilen är väl kanske inte så vanlig här. (Inte för att jag hinner läsa allt som finns då ...) Rekommenderas.

Jag försökte i alla fall

Jag var duktig och rensade i bokhyllorna för ett par månader, och för några veckor sedan rensade jag lite mer. Till Emmaus med allt som aldrig kommer läsas, och allt som inte var tillräckligt bra första gången och aldrig kommer läsas om!

Men jag har inte kommit iväg till Emmaus med grejerna än, för jag måste stryka dem ur min exceldatabas över alla mina böcker först. Och så skulle jag se om det var något som min kompis E kunde tänkas vara intresserad av. Brittiska deckare och så. Och det fanns det nog, hon ska få en kasse att ta vad hon vill ur. Men det fanns även sånt som jag kunde tänkas vara intresserad av. Vill jag verkligen göra mig av med de här Ingrid Noll-böckerna? Ska jag verkligen avfärda Unni Lindell oläst, eller borde "Sorgmantel" och "Nattsystern" får vara kvar? Argh!

Fredrik Virtanens senaste krönika passar ju väldigt bra att länka till just nu.


Vad E:s kasse innehåller? Några Ruth Rendell från loppis, ett par Danuta Reah (aldrig läst, den ena hittade jag i soprummet), en Boris Akunin, en Barbara Nadel, min dublett av Camilla Läckbergs första (för att vi har pratat om Camilla Läckberg, inte för att jag tror hon kommer gilla den) och lite annat smått och gott.

Anybody Out There

Anybody Out There
av Marian Keyes

Detta är den fjärde boken som handlar om en av de fem irländska systrarna Walsh. Huvudpersonen är Anna, den näst yngsta av dem. Hon verkar ha genomgått en personlighetsförändring sedan de tidigare böckerna, där hon beskrivs som väldigt flummig och speciell. Numera jobbar hon i New York, som pr-ansvarig för ett sminkmärke. Det känns inte riktigt som att det är samma person det handlar om. Å andra sidan är hon ju äldre nu. Sedan den första boken, "Watermelon", där Anna är en biperson, så har det ju faktiskt gått elva år enligt böckernas tideräkning. Men Anna måste ändå ha varit väldigt effektiv de senaste åren.

Men personligheterna hos de andra systrarna har väl också varit lite annorlunda mellan deras egen bok och de böcker där de bara är bipersoner? Maggie, som är så himla redig enligt alla de andra systrarna, visade sig ju vara annorlunda än de trodde i sin bok, "Angels".

Från att ha levt ett ganska oansvarigt liv (även om Anna menar att det inte var så illa som familjen trodde) så skärpte hon i alla fall till sig när hon och bästisen Jacqui flyttade till New York. Bra jobb, och så träffade hon den rätte, Aidan. Men något hände. När "Anybody Out There" börjar så är Anna i Dublin, i fruktansvärt dåligt skick. Men hon kan inte stanna i Dublin. Aidan är ju inte där. Hon måste tillbaka till New York! Men vad är det egentligen som har hänt?

Det här känns som en väldigt tung bok för att vara lättsam chick lit. Det lättas dock upp av yngsta systerns berättelser om sina äventyr i Dublins undre värld. Helen är nämligen privatdetektiv, och för en gångs skull har hon fått ett lite intressant fall. Om hon nu inte bara hittar på.

"Anybody Out There" är inte den bästa av böckerna om systrarna Walsh direkt, men mycket bättre än "Angels", som jag tyckte var ett riktigt bottennapp för att vara Marian Keyes. Men det är kul att läsa hela serien, eftersom man får se personerna från lite olika håll och får lite uppdateringar om huvudpersonerna i de tidigare böckerna.


De tidigare böckerna:

- "Watermelon" - Om äldsta systern Claire, som blir lämnad av sin man vid en väldigt illa vald tidpunkt.

- "Rachel's Holiday" - Om mellansystern Rachel, som till sin stora förtret skrivs in på rehab av familjen. Hallå, hon är ju inte missbrukare! Den bästa av böckerna. Rachel är förresten med mycket i boken om Anna, eftersom båda bor i New York.

- "Angels" - Näst äldsta systern Maggie är alltid så präktig och perfekt, men hennes äktenskap knakar i fogarna och hon bestämmer sig för att sticka iväg.

Banana Fish vol. 8 & 9

Banana Fish vol. 8
Banana Fish vol. 9
av Akimi Yoshida

Det blir krig bland gängen i New York. Vissa gäng står på maffiabossen Dino Golzines sida, andra är med Ash Lynx. Men till slut bestämmer sig Ash och den högste gängledaren på motståndarsidan för att utkämpa en duell. Hur kommer det gå, och kommer de att följa reglerna som har satts upp?

Spännande, och mycket, mycket våldsamt. :)

- Banana Fish vol. 1
- Banana Fish vol. 2
- Banana Fish vol. 3
- Banana Fish vol. 4
- Banana Fish vol. 5
- Banana Fish vol. 6 & 7

Wanda från Stigmansliden

Wanda från Stigmansliden
av Sigge Stark

Jag trodde ju att "Vildkatten" och "Vildkatten i bur" var hela serien, men det verkar som om det faktiskt är (minst?) fem delar i den. Och då vill jag ju läsa hela, även om det kanske inte är de bästa böckerna jag har läst.

"Wanda från Stigmansliden" handlar om det yngsta av syskonen på Stigmansliden. Wanda är väldigt lugn och stillsam, och visar inte vad hon känner eller tänker. Hon deltar inte i familjens skumraskaffärer som hennes syster Renja (numera gift med en ordentlig man och inte med i den här boken) gjorde. Men hon är ändå illa sedd i bygden - är man från Stigmansliden så är man.

Wanda är mycket vacker, och uppvaktad av många av karlarna som samarbetar med hennes bror och far om smuggling och tjuvjakt. Men hon är ointresserad. Så träffar hon på den nye skogvaktaren under en skogspromenad, och de två blir kära i varandra. Men Wanda vet att så fort han får reda på var hon hemma så kommer det att vara slut. Och lika bra är väl det, för om hennes far fick reda på något så skulle han slå ihjäl dem. Skogvaktaren är ju fienden.

Jag tyckte att den här boken var något bättre än de två om Renja. Det blir mer spännande när det handlar om ren fiendskap, lite Romeo och Julia över det hela, än när det bara handlade om att Renja hade svårt att anpassa sig till ett normalt och laglydigt liv. Dessutom blir det svårt för Wanda, som varken vill ljuga för skogvaktaren eller förråda sin familj, och detta kommer fram ganska väl.


- "Vildkatten"
- "Vildkatten i bur"

Yotsuba&! 3

Yotsuba&! 3
av Kiyohiko Azuma

Det var länge sedan jag läste den förra boken om Yotsuba, men nästan varje kapitel är fristående så det gör inte så mycket. I den här boken får och ger Yotsuba souvenirer, och hon handlar i blomsteraffären. Bland annat. Väldigt charmigt.

Tidigare delar:
- "Yotsuba&! 1
- "Yotsuba&! 2

Året jag föddes som litteraturår - 1978

Genom Camilla med Läsdagboken hittade jag en kul utmaning. Bokmania uppmanar alla att skriva om vad som hände i litteraturvärlden samma år som man själv föddes.

Jag är född 1978, och då hände det här:

Det kom ut en del böcker, bl.a. "Babels hus" av PC Jersild, "Grisfesten" av Leif GW Persson, "Pestens tid" av Stephen King, "Garp och hans värld" av John Irving och "Tordyveln flyger i skymningen" av Maria Gripe. Det hade varit intressant att se en topplista över vilka böcker som sålde bäst. Det kanske inte alls var samma som de här, som folk fortfarande kommer ihåg. Gemensamt för de här som jag har valt ut (de jag känner till bäst i listorna jag hittade) är att de var verksamma i många år efter detta, de flesta håller ju fortfarande på.

Jag hade tänkt härma En bok om dagen och skriva vilka Lottaböcker som kom ut det här året, men det visade sig att 1978 var det enda året under hela 70-talet som det inte kom någon ny Lottabok.


Nobelpriset i litteratur tilldelades Isaac Bashevis Singer. Jag har aldrig läst honom, men jag känner absolut till honom och har tänkt läsa något av honom.

Astrid Lindgren-priset, som har delats ut betydligt mycket längre än jag trodde, gick till Gunnel Linde. Henne har jag naturligtvis läst!

Nordiska rådets litteraturpris gick till norske Kjartan Fløgstad för hans bok "Dalen Portland". Nominerade från Sverige var Elsa Graves "Slutförbannelser" (vem?) och Sara Lidmans "Din tjänare hör". Den senare funderade vi på att läsa i bokcirkeln den här månaden, så den har i alla fall överlevt.

Katherine Patersons "Bron till Terabithia" belönades med Newbery Medal och det tyska barnbokspriset Buxtehuder Bulle gick till "Stjärna utan himmel" av Leonie Ossowski. Jag har faktiskt läst båda böckerna.


Harry Martinson tog sitt liv i februari 1978. Han efterträddes i Svenska Akademien av Kerstin Ekman.

Det var dåligt med födda författare. Kan det vara så att de som är födda 1978 inte har debuterat än? Eller att de åtminstone inte har hunnit bli särskilt kända än. Man är 30-31 år nu, och det räknas väl som ganska ungt för en författare. Men det finns i alla fall en, nämligen Jonas Hassen Khemiri. Och det är ju inte så illa.

Även serieskaparna Liv Strömquist och Li Österberg är födda 1978.

Den amerikanske medborgaren

Den amerikanske medborgaren
av Jess Walter

I USA får man inte rösta om man har blivit dömd för ett tillräckligt grovt brott. Vince Camden är en av de som har blivit av med rösträtten samt rätten att bära vapen (det senare är knappast något större problem för brottslingar). Han är ingen stor brottsling, han har ägnat sig åt bedrägerier och stölder, men det räcker. Fast det var förr, när han hade sin gamla identitet. I utbyte mot att han vittnade mot några maffiamedlemmar så ströks hans gamla brottsregister, och han kom dessutom med i vittnesskyddsprogrammet. I stället för att vara småskurk i New York så är han nu bagare i Spokane, Washington. Och småkriminell, men det har ingen kommit på än ... Grejen är att när hans brottsregister är tomt så har han även fått rösträtt. Fast han har ingen aning om vem han ska rösta på. Den sittande presidenten Jimmy Carter eller kanske Ronald Reagan. Japp, det är 1980.

Grejen är också att Vince är ganska paranoid. Han är övertygad om att någon från New York ska hitta honom och hämnas. Och till slut är han ganska säker på sin sak.Vad göra?

Enligt baksidestext m.m. skulle den här boken vara så himla bra, och prisbelönt var den också. Men det var ingen i läsecirkeln som höll med. (Detta var aprilboken.) Det verkar som om författaren hade en del idéer, men han genomförde dem inte särskilt väl. Man kunde lägga ifrån sig boken var som helst i handlingen. Vince står just i begrepp att hälsa på maffiaboss - nämen, om man skulle ta och slösurfa lite. Dramatisk slutscen där Vince m.fl. hotas till livet - oj vad sent det är, dags att sova. Inte särskilt spännande alltså.

Det är inte så här det ska vara

Det är inte så här det ska vara
av Li Österberg

"Det är inte så här det ska vara" innehåller tre serienoveller, som passar bra in under den albumets titel. Tillvaron är lite fel för alla huvudpersonerna. En har ett stort problem som alla avfärdar som psykiskt och "något hon måste jobba med". Mer hjälp än så finns visst inte att få. I den andra novellen träffar vi en kille som inte riktigt deltar i livet, och hans stora kärlek, som tyvärr har helt andra prioriteringar. De här två novellerna är de som jag tycker är bäst. De utforskar två personer som inte har blivit riktigt rättvist behandlade, på olika sätt.

Det gör väl i och för sig den tredje novellen också, skillnaden är att den är självbiografisk. Och inte lika välstrukturerad. Den är lång och handlar om Li, äldst av en oändlig massa syskon (mest halvsyskon). Hon är runt 20 år och tillbringar dagarna med att gå på en meningslös arbetsmarknadsåtgärd. Hemma är det alltid rena cirkusen. Li och hennes äldsta syster Kim (det är de två som kan räknas som vuxna, och som är förståndigast av alla i familjen) får göra alldeles för mycket hemma. Mer än vad man egentligen kan kräva. De har ju verkligen inte uppmuntrat mamman och styvpappan till att skaffa åtta barn till. Pengarna räcker förstås aldrig till. Li blir mer och mer uppgiven - kommer hon någonsin att kunna få ett riktigt jobb och ha råd att flytta hemifrån?

Absolut värt att läsa även om den självbiografiska novellen inte är lika elegant som de andra två. Det kan ju alltid vara intressant att få veta lite om författaren själv, och dessutom passar den in i samlingens tema.

Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk

Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk
av Mikael Parkvall

Det här var en bok som jag tyckte var mycket rolig och intressant. Det har inte minst E, som jag delar kontor med, fått höra. (Tur att vi har känt varandra i tjugo år, annars hade jag säkert verkat konstig. Å andra sidan hade jag väl inte pladdrat lika mycket om boken med någon annan heller.)

Mikael Parkvall är lingvist och vill gärna ta död på en del språkmyter som tydligen brukar dyka upp i alla möjliga sammanhang. En del har man ju hört, t.ex. att eskimåer skulle ha så absurt många ord för snö. Det förklaras varför man inte alls kan påstå det. Eller att svenska skulle vara ett litet språk. Enligt boken är det snarare ganska stort. Man kan inte heller säga att ordet "lagom" skulle vara unikt för just svenskan. Sånt här besserwissrande är kul, tycker jag, åtminstone om det levereras på ett bra sätt. Och i den här boken är det inte så högtidligt, samtidigt som man förstår att det ligger mycket kunskap bakom.

SUB-status

Va, 702 stycken! Var kommer de ifrån? Jag har ju iofs ovanligt många lånade böcker hemma. Från min syster, från min bror, från två bibliotek. Men ändå.

Ja ja, den här månaden har jag ett lästema som säkert kommer minska en del på SUB:en, även om det nog kommer dröja lite innan temat märks här. Jag har flera utlästa böcker från april i kö.

Hon - Eira

Hon - Eira
av Camilla Gripe

Detta är fortsättningen på "Eira", och tar vid inte så långt efter att den förra boken slutade. Eira lär känna den nye smeden, men hon umgås inte med sin bästa vän Ragna längre. Ragnas mor hatar Eira, och lyckas få folk att undvika hela Eiras familj. När två främmande barn kommer till byn ser Ragnas mor sin chans. De här barnen går nämligen omkring och pekar ut häxor, och vad passar då bättre än att anklaga Eira för häxeri?

Jag tycker att "Hon - Eira" är mer läsvärd än "Eira", och det känns nästan som att hela idén med den första boken var att den skulle leda till den här andra. Det blir ju så klart mer spänning i berättelsen när häxanklagelserna dyker upp. För att vara en bok som tar upp häxprocesserna så är den ganska snäll. Inte för att det skulle vara en nackdel, den är ju faktiskt skriven för barn. Och alltför snäll är den väl inte. Vad ska man egentligen säga om grannar som önskar livet ur en så till den milda grad att de faktiskt försöker göra slag i saken?

Veivalg

Veivalg
av Willy Ustad

I den här boken presenteras läsaren ett par nya personer, i vars liv flera av de gamla huvudpersonerna engagerar sig.

Elin Boman är ofta ute på viktiga forskningsuppdrag i fjällen, och för säkerhets skulle brukar militären skicka med Peter Hammer. Inte för att de kommer särskilt bra överens ... Men nu är Elin Boman rädd. Hennes unga inneboende är försvunnen. Inte för första gången, men den här gången finns det större skäl att oroa sig. Peter och flickorna på Kafé Bolinder, där både han och Elin Boman är stammisar, blir indragna. Var kan den här Inga ha tagit vägen?

I Oslo studerar en släkting till Inga, och även hon är orolig. Hon får med sig några vänner, bl.a. Britt Fagerbekk, i en sökaktion. De är rädda att Inga kan vara gravid och att hon försöker få tag på pengar och en abortläkare, och att hon ska råka illa ut. Abort är nämligen olagligt, och hur har Inga egentligen tänkt få ihop pengar. Flickorna vet ett sätt som hon kanske försöker på ... Ingas berättelse belyser även sociologiuppsatsen som Britt och några andra håller på med. De undersöker orsaker till varför unga kvinnor blir nekade p-piller. Ofta verkar det snarare vara läkarens gammaldags moral, och inte medicinska skäl, som styr. (Boken utspelar sig 1970, är kanske bäst att tillägga.)

Alltså, nu har jag faktiskt börjat fastna för den här serien. Det tog ett tag. Nästa bok är den sista.

Opprør:
1. "Farvel, Angelina"
2. "Sterke krefter"
3. "Sannhetens time"
4. "Farlig spill"
5. "Sammensvergelse"

Mrs. Bennet became a fan of Charles Bingley

Hittade den här genom Petra och skrattade mycket:

austenbook - "Pride and Prejudice" i statusradsformat.


Jag är förresten lite i Austen-mode efter att jag och Kristin (och Tina var med lite också) såg filmatiseringar av alla Jane Austen-romaner i påskas. Borde jag läsa "Emma" snart kanske?

Banana Fish vol. 6 & 7

Banana Fish vol. 6
Banana Fish vol. 7
av Akimi Yoshida

Förra delen slutade med en cliffhanger så det var spännande att läsa hur det gick med det. Lite chockartat egentligen, här får man inte räkna med att det alltid går bra. Däremot brukar Ash Lynx klara sig ur de flesta situationer. Han är så hård och cynisk att t.o.m. de som är på hans sida på hans sida, som ska föreställa hans vänner, hela tiden förvånas. Egentligen har han inga riktiga vänner. Men nu har han faktiskt träffat någon som han kan vara sig själv med, nämligen Eiji, en av de japanska reportrar som har hamnat mitt i Banana Fish-härvan. Men det är inte bra för reportrarna att vara kvar i USA. Eiji vill kanske inte överge Ash, men Ash kommer tvinga honom att åka hem. Ashs fiender är för farliga.

Serien är fortfarande spännande och bra. Jag gillar dessutom miljön. Det känns verkligen som amerikanskt 80-tal, trots att det är en japansk serie. Nu har jag ju förstås bara amerikanska filmer och TV-serier från den tiden att gå efter. Kanske precis samma saker som författaren har inspirerats av. (Banana Fish började gå i serietidningar på 80-talet alltså, så det var nutid som skildrades.)

- Banana Fish vol. 1
- Banana Fish vol. 2
- Banana Fish vol. 3
- Banana Fish vol. 4
- Banana Fish vol. 5

Mannen som dog som en lax

Mannen som dog som en lax
av Mikael Niemi

Påskens andra krim. Fast ingen av dem var väl "normala" deckare egentligen. Damernas detektivbyrå-böckerna är för snälla och handlar för lite om fallen, och "Mannen som dog som en lax" är nog lite för märklig. Deckare ska väl helst vara så realistiska som möjligt, så att det verkligen skulle kunna hända, förutsatt att någon verkligen skulle mörda av den och den orsaken och på det och det sättet.

"Mannen som dog som en lax" är delvis en alldeles vanlig deckare. En äldre man i Tornedalen (så klart) blir mördad på ett extra kletigt sätt. En utredare från Stockholm kallas in. Den mördade hade en del fiender, och åtminstone en hade faktiskt uttalat hot mot honom. Men det är ju inte självklart att det är han som skulle vara mördaren för det, för det finns fler spår i fallet och det finns andra som har motiv.

Utredningen kompliceras ytterligare av att många av de som ska förhöras inte har svenska som modersmål, utan meänkieli, tornedalsfinska. Och Therese Fossnes, utredaren från Stockholm, förstår inte ett ord av det språket. Nu är det ju så att de flesta av de som talar meänkieli även pratar svenska, men kanske inte så bra, eller helst inte, eller så vägrar de på pin kiv. Språket har sina förkämpar. Men också rabiata motståndare, som Martin Udde, mordoffret, till exempel. Kan det ha varit ett motiv för att mörda honom, eller är det lite väl långsökt kanske?

Men här finns också avsnitt som är absurda, udda infall som följs upp och som egentligen inte har så värst mycket med själva mordfallet att göra. har man läst t.ex. "Populärmusik från Vittula" kommer man känna igen stilen. Det är detta som gör "Mannen som dog som en lax" till en väldigt otraditionell deckare. Jag skulle inte vilja ha alla mina deckare så här, men jag gillar att mönstret bryts på ett smart sätt. Påminner mig lite om Gert Nygårdshaugs deckare och Fredric Drum och Skarphedin Olsen, som ju också är favoriter.

Kalaharis skrivmaskinsskola för män

Kalaharis skrivmaskinsskola för män
av Alexander McCall Smith

Åh, jag läser bokserier så snabbt alltså. Det var två år sedan jag läste föregående del i serien om Damernas detektivbyrå. Men det är inte så svårt att komma in i miljön igen, så det gör inget.

I den här delen öppnas en ny detektivbyrå i samma stad som Damernas detektivbyrå, och den nye detektiven påstår att män är bättre detektiver!

Mma Ramotswe får i uppdrag att leta reda på några personer som en rik man kände för länge sedan. Han vill be dem om ursäkt för saker han gjorde mot dem för länge sedan, om de nu fortfarande är i livet. Några andra uppdrag hinner Mma Ramotswe också med, medan Mma Makutsi, hennes medhjälpare, kläcker en smart affärsidé för att få in lite extrapengar. En maskinskrivningskurs för män. Mma Ramotswe har funderat på hur hon skulle kunna hjälpa Mma Makutsi att träffa en man och bli lyckligare, men nu verkar det lösa sig ändå.

En trevlig och avkopplande bok. Men man undrar ju om det verkligen är så här i Botswana. Alla verkar så naiva liksom. Men jag undrar om det inte är så i alla böcker av författaren. Jag har bara läst böcker i den här serien, men det kan mycket väl vara hans stil att beskriva människor på det här sättet.

Detta var förresten en av de två påskekrimmer jag hann med när jag var i Oslo över påsken. Inte för att den här känns så väldigt mycket som en deckare egentligen. Men den handlar ju faktiskt om en detektivbyrå!

Damernas detektivbyrå
1. "Damernas detektivbyrå"
2. "Giraffens tårar"
3. "Vackra flickors lott"

Death Note 5 & 6

Death Note 5: Tabula rasa
Death Note 6: Arvtagare
av Tsugumi Ohba
Illustrerad av Takeshi Obata

När Light avsäger sig rätten till Death Note-häftet förlorar han alla minnen av att det är han som ligger bakom Kira-morden. Men han är fortfarande inblandad i utredningen. Hur ställer han sig egentligen till morden nu när han tror att någon annan ligger bakom? Tycker han fortfarande att de döda förtjänade det?

Väldigt spännande. Invecklat dubbelspel och intressanta moralfrågor. Jag gillar verkligen den här serien!

Death Note:
1. "Tristess"
2. "Nedräkning"
3. "Dubbelspel"
4. "Kärlek"

Best of Konsumbloggen

Best of Konsumbloggen: Berättelser från en närbutik

Konsumbloggen följde jag för ett par år sedan. Jag ser att den är aktiv fortfarande, det är bara jag som har glömt bort den. Det blir ju ofta så med websidor, att man är en trogen läsare ett tag men att man lägger om sin vanliga surfrunda efter hand.

Häromåret kom det bästa från Konsumbloggen i alla fall ut i bokform. Nu hittade jag den för ett bra pris och då tänkte jag att det kunde vara kul att ha. Jag kom ihåg de flesta av texterna, men de är ju väldigt roliga. Observationer att udda eller roligt beteende i mataffärer (i stort sett från den där den anonyma bloggaren arbetar, men läsarna bidrog med historier de också).

Det är inte elakt på bekostnad av kunderna, utan just observerande. Folk ÄR så här speciella. Okej, ibland kan det vara lite elakt, men då är det för det mesta inte riktat mot en enskild kund utan det kan t.ex. vara en lista över de små hämnder som en butiksanställd kan tillåta sig. Elakt på ett annat sätt.

Eira

Eira
av Camilla Gripe

Malin, om du undrar vart dina Eira- och Fridaböcker har tagit vägen, så kan det hända att de är hemma hos mig.

"Eira" är den första delen i en serie barnböcker som utspelar sig på 1600-talet. Eira är den enda dottern i en stor torparfamilj. Hon är lite egensinnig och hon är vän med mor Alma, byns kloka gumma. Därför är vissa i trakten misstänksamma mot henne.

Eiraböckerna är väl tänkta för barn på mellanstadiet ungefär. Vi pratade om barnböcker på senaste läsecirkelsmötet, att just barnböcker för ganska stora barn är besvärligast att läsa om man är vuxen. Både böcker för mindre barn (bilderböcker t.ex.) och ungdomsböcker kan ju funka väldigt bra för vuxna också, men just böckerna för den här åldern kan lätt bli mindre intressanta. Detta stämmer också in på "Eira". Det känns som om det saknas något, Eira blir inte riktigt levande för mig. Därmot tror jag att jag hade tyckt att den var väldigt bra om jag hade läst den när jag var ganska mycket yngre än vad jag är nu.

Banana Fish vol. 5

Banana Fish vol. 5
av Akimi Yoshida

Mycket spännande och våldsamt. Samtidigt som Ash Lynx gräver fram mer information om drogen Banana Fish i den undre världen så får läsaren veta mer om Ashs mörka bakgrund. Dessutom är det massor av action och intriger. Spännande och hårdkokt.

- Banana Fish vol. 1
- Banana Fish vol. 2
- Banana Fish vol. 3
- Banana Fish vol. 4

Das gläserne Wort

Das gläserne Wort
av Kai Meyer

Den avslutande delen i trilogin om Merle. De tidigare böckerna heter "Die fließende Königin" och "Das steinerne Licht". Precis som i de tidigare böckerna är det mycket flykt hit och dit. Venedig, Egypten, Medelhavet, Helvetet ... Men det är inte de vanliga platserna med dessa namn, utan en lite alternativ fantasyvariant. Mycket är baserat på den verkliga världen och befintliga mytologier, men på ett nytt sätt. Inte för att det är unikt för den här fantasyserien förstås, men här finns många kul idéer.

Eftersom det var den sista delen så fick man veta vem som gick segrande ur kampen mellan gott och ont, och svaren på alla gåtor. Åtminstone de flesta av dem. En ganska bra och spännande serie, men jobbigt att läsa på tyska förstås.

Grabben mitt emellan

Grabben mitt emellan
av Mikael Tegebjer och Nicolas Križan

En sorts variant av "ängeln och djävulen på varsin axel", fast inte med en ängel och en djävul. Ovanligt nog får man en större förståelse för historien om man läser baksidestexten.

Lantisar:
L001: "Alvaret" av Rasmus Gran
L002: "Sigvard" av Mats Källblad
L003: "Gröna tomater" av Gunnar Krantz
L004: "Diezeldimma" av Josefin Olofsson
L005: "Morfars verkstad" av Knut Larsson
L006: "Högerback" av Maria Fredriksson
L007: "Genvägen" av Daniel Ahlgren
L008: "Små stunder av lycka" av Karna Rusek
L009: "Välkommen till Hammarö" av Malin Biller
L010: "Svarta vinbär" av Åsa Grennvall
L013: "Jordens undergång i Jörpslinge" av Johan Wanloo
L014: "James grill" av Kim W Andersson
L015: "Tio små lantisar" av Jonna Björnstjerna
L017: "Utsocknes i Fiskesjö" av Carl Hedsved
L018: "Dimman" av Kalle Bjelkefelt
L019: "Den siste lantisen" av Mattias Elftorp
L020: "Hästtjejen" av Åsa Ekström
L021: "Ling" av Maria Fredriksson
L022: "Tyskarnas sommarstuga" av Jimmy Jönsson
L023: "Nu och aldrig mer" av Niklas Asker
L024: "Päran" av Sofia Olsson
L025: "Vägen" av Fabian Göransson
L026: "Store Mosse" av Henrik Bromander
L027: "Du fattar ingenting" av Li Österberg
L028: "Direkt från Hjärup" av Simon Gärdenfors
L030: "Panorama - ad infinitum" av Oskar Aspman
L031: "Häxan i skogen" av Lina Neidestam
L032: "Apkonster" av Mattias Adolfsson
L033: "Mannen med hatten i hålet" av Emelie Östergren
L034: "Rubiner & glasull" av Josefin Svenske
L036: "Dödvatten" av Lars Krantz
L037: "Monster" av Mattias Elftorp
L039: "Grabben mitt emellan" av Mikael Tegebjer och Nicolas Križan

Nya författarskolan

Nya författarskolan
av Göran Hägg

Det här är en bok med korta kapitel om lite allt möjligt som kan vara bra att veta om man vill bli författare. Den verkar vara baserad på någon artikelserie, som senare utökats. Allt från inspiration till hur mycket royalty man får för olika typer av bokinbindningstyper avhandlas på ett underhållande sätt. Boken är även intressant för alla som inte har tänkt skriva själva, men som tycker om att läsa.

Death Note 4: Kärlek

Death Note 4: Kärlek
av Tsugumi Ohba
Illustrerad av Takeshi Obata

Det verkar finns en ny Kira, någon som kan döda genom någon form av tankekraft. Den ursprunglige Kira, d.v.s. den intelligente tonåringen Light, vill till varje pris ta reda på vem det är. Han låtsas alltså hjälpa polisen, samtidigt som han vet att han själv är misstänkt. Mycket spännade.

Death Note:
1. "Tristess"
2. "Nedräkning"
3. "Dubbelspel"

SUB:en

677 böcker. Oops.

Hur var det nu, räknas även de som man samlar på sig inför läsprojekt? ;-)

Kaja och viskande rösten

Kaja och viskande rösten
av Ester Ringnér-Lundgren

Förr i tiden verkar man ha tagit mer allvarligt på sjukdomar. Numera ska man ju helst jobba eller gå i skolan trots fyrtiogradig feber, men av gamla ungdomsböcker att döma var det åtminstone fram till 70-talet helt annorlunda. Influensa eller halsfluss är tillräckligt skäl till en månads sjukfrånvaro, varav de sista veckorna bara är till för återhämtning. Jo, det är klart att det är ett smart sätt att ge flickbokshjältinnan tid och tillfälle till att råka ut för något, men det måste ju ha funnits viss verklighetsförankring. 1968, när den här boken kom ut, fanns det penicillin, men kanske att man fortfarande mindes den tiden när sjukdomar var "farligare" och därför var mer generös med frånvaron.

Kaja har i alla fall varit sjuk, och man bestämmer att hon ska tillbringa två veckor på ett litet pensionat i Småland. Skogsluften ska vara mildare mot hennes hals än havsluften i hennes hemstad. Kaja ser inte så väldigt mycket fram emot det och är inte road när man spekulerar i om hon kommer hamna mitt i ett mysterium igen. Naturligtvis är det precis vad hon gör.

Det bor en excentrisk, mycket uppburen, vetenskapsman på pensionatet, och han och Kaja kommer bra överens. Doktor Kleman är mycket sympatisk, men nästan besatt av att inte bli igenkänd eller hamna på bild. Jobbigt nog är det en tidningsfotograf som stryker omkring och försöker med alla knep få en bild av doktor Kleman. Som om detta inte vore nog börjar mystiken verkligen tätna efter Kajas hemresa ...

Ännu en trevlig bok i serien. Efter den här kanske Kaja fick som hon ville och slapp bli inblandad i fler mysterier, för detta är den sista boken om henne.

Fick faktiskt reda på lite fakta om staden jag bor i genom den här boken. Kaja och familjen gör en avstickare till Göteborg och man nämner Hisingsbron. Det finns det ingen, tyckte jag. Men det har visst funnits.

Kaja:
1. "Kaja och spökbåten"
2. "Skicka Kaja!"
3. "Hemligt budskap, Kaja!"
4. "För fulla segel, Kaja!"
5. "Kaja och de nio elefanterna"
6. "Farlig kurs, Kaja"