Snö
av Maxence Fermine
Det är i Japan i slutet av 1800-talet och unge Yuko envisas med att gå emot familjetraditionen och bli poet. Han tänker dessutom bara skriva haiku om snö. Fadern måste till slut ge med sig, men kallar på en hovpoet för att få ett expertutlåtande om sonens dikter. Denne menar att Yukos dikter är mycket bra, men för att nå fulländning inom poesin måste han lära sig fler konstformer och fler färger än vitt. Alltså ger sig Yuko av hemifrån för att gå i lära hos en bildkonstnär.
En väldigt kort och poetisk roman, som jag tyckte om trots att handlingen var något förutsägbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar