Shakespeare and Company
av Sylvia Beach
Det här är en memoar om Sylvia Beachs berömda bokhandel Shakespeare and Company i Paris, och i viss mån även om henne själv. Beach var amerikanska, men hade bott med sin familj i Frankrike i några år och hade ett stort intresse för landet och fransk litteratur. Under en vistelse i Paris besökte hon en bokhandel som drevs av Adrienne Monnier, som var en av mycket få kvinnor (i Frankrike på 1910-talet) som hade grundat en egen bokhandel. Planen var från början att Sylvia Beach skulle öppna en fransk bokhandel i USA. Men det blev en amerikansk bokhandel i Paris i stället, nära Monniers bokhandel. Beach går inte in på deras förhållande mer i detalj (utom att de alltid åker på weekendresor och semestrar tillsammans), men efterordet outar dem glatt. Nåja, det var väl egentligen ingen hemlighet, antar jag.
Många kända författare brukade synas i Sylvia Beachs bokhandel och blev hennes vänner. Paris hade tydligen ett friare kulturellt klimat än t.ex. USA och Storbritannien, där censuren var betydligt hårdare. Sylvia Beach är även känd för att ha förlagt James Joyces "Odysseus" och andra verk, som var omöjliga att få utgivna i hans hemland Irland, i Storbritannien och i USA. James Joyce var en av de mest namnkunniga i kretsen. Annars fanns t.ex. Ernest Hemingway och flera andra kända författare bland stamkunderna. Många av de som nämns i boken är kanske inte så kända idag (d.v.s. man har aldrig hört talas om dem), men tycks ha varit stora där och då. Sylvia Beach skrev boken på 1950-talet, och då var mellankrigstiden förstås inte så avlägsen, och man kände säkert fortfarande till alla de storheter som hon skriver om. Men det gör egentligen inte så mycket. Man förstår i alla fall.
Jag tycker att det är en intressant bok. Man har ju hört så mycket om den här bokhandeln (Partille bokhandel, som inte ligger så långt härifrån, har ju t.ex. en del som ska vara en kopia av Shakespeare and Company). Men på något sätt känns boken inte riktigt ... komplett. Det verkar som om det finns minst lika mycket som Beach INTE berättar. Även om det handlar mycket om hur jobbigt det var att vara Joyces förläggare (och om hur svårt HAN hade det, med sin hälsa t.ex.), om hur de ekonomiska problemen hotade bokhandelns existens om svårigheter under andra världskriget, men det går inte riktigt på djupet, som om Beach har censurerat sig själv. Men läsvärt är det helt klart ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar