Lördagsklubben

Lördagsklubben
av Frieda Friedman

Jag brukar för det mesta läsa svenska B. Wahlströmsböcker (jag var aldrig så mycket för Kittyböckerna) men "Lördagsklubben" är faktiskt amerikansk. Den utspelar sig i New York i slutet av 40-talet (den svenska översättningen är från 1952, detta är B. Wahlströmbok nummer 597) och handlar om Judy Marshall som älskar att hjälpa till i sin pappas affär, "en av dessa, i Amerika så vanliga, butiker, som var en kombination av läskedrycksbar, glasstånd, tobaksaffär, leksaksbutik och tidningsstånd". Det är massor av beskrivningar av olika glassar som Judy arrangerar, med t.ex. grädde, läsk, mineralvatten, saft, chokladsås, körsbär eller salta mandlar på. Exotiskt, va? I den svenska bok jag läste precis innan denna och som är skriven bara ett par år tidigare så är de nöjda över att ha vetemjöl hemma. Samtidigt är det inte rika familjer detta handlar om, utan de lever enkelt. Vissa på gatan är t.o.m. direkt fattiga.

En dag ser Judy hur någon flyttar in i den tomma lägenheten tvärs över gatan. Det visar sig vara en familj av kinesiskt ursprung, som ska öppna tvätteri. De har en dotter i Judys ålder, Mayling, och de blir genast vänner. När Judy berättar hemma om Mayling och hennes familj, och säger att de kan prata engelska precis som amerikaner blir Judys mamma arg. Familjen Lee är lika mycket amerikaner som familjen Marshall, det är det som är det fina med USA! Men så låter det inte i Judys väninneklubb, Lördagsklubben, när Judy föreslår att Mayling ska få bli medlem... Judy står upp för vad hon tycker och många av de andra är på hennes sida, men det känns som att den delen av handlingen aldrig får något riktigt avslut.

I stället börjar det handla om en fattig familj på gatan där Judy bor. Pappan är arbetslös och familjen har just fått tillökning. Pengar är det dåligt med. Men Judy får en idé. Mayling har just börjat lära henne spela piano, och de borde ha en konsert och samla ihop andra talangfulla barn i området och låta inträdespengarna gå till den fattiga familjen. (Detta är väldigt populärt i äldre flickböcker. Finns det ö.h.t. moderna ungdomsböcker där man samlar ihop pengar till stackars fattiga familjer på det här sättet?) Men platsar Judys pianospel verkligen bland de andras nummer? Hon är ju bara nybörjare...

En småtrevlig bok som känns väldigt amerikansk. Naturligtvis börjar de sin föreställning med alla alla gemensamt sjunger Stjärnbanéret ... Och Judys mamma håller åtminstone två mindre föreläsningar om vad hon menar är den amerikanska andan. Och så är det alla de märkliga glassdrinkarna. Vem kom på att läsk och vispgrädde var en bra kombination?