Depeche Mode: Black Celebration

Depeche Mode: Black Celebration
av Steve Malins

Den här biografin om Depeche Mode såg jag på COOP Forum. Att hitta biografier över band man gillar på sin lokala stormarknad är möjligen med på någon sorts "Du vet att du börjar bli gammal när..."-lista, men det kan vi ju tala tyst om. (Jag gick hem och beställde boken på engelska på internet. Får det mig att verka yngre i alla fall?)

Här får man hela berättelsen om Depeche Mode i kronologisk ordning. Först lite om bandmedlemmarnas barndom och uppväxt, och sedan ungefär ett kapitel per år om bandets historia. Boken baserar sig på gamla artiklar och intervjuer. Författaren verkar själv ha gjort intervjuer speciellt för boken med en del personer från den inre kretsen kring bandet, producenter och andra som har jobbat med dem och med den f.d. bandmedlemmen Alan Wilder, som hoppade av 1995. Däremot finns det inga intervjuer med de nuvarande bandmedlemmarna (Dave Gahan, Martin Gore, Andrew Fletcher) som gjorts särskilt för boken.

Det är ganska fascinerande att läsa om bandets lite märkliga uppbyggnad (en medlem som inte bidrar musikaliskt utan mest verkar kommunicera med de övriga å låtskrivarens vägnar, eftersom denne tydligen är för blyg för att säga vad han tycker) och om hur deras karriär egentligen har sett ut i olika länder. Det kan se ut som att i Storbritannien förknippar man mest Depeche Mode med deras barnsliga, poppiga hitlåtar från tidigt 80-tal, medan de är extremt populära i t.ex. Tyskland. Sverige nämns som det land där det givits ut flest cover- och tributealbum med Depeche Mode-låtar.

Dessutom handlar det om Wilders växande missnöje med gruppen, som inte uppskattade det arbete han lade ner i studion, och naturligtvis om Gahans tunga drogmissbruk. Boken har givits ut tidigare och ett par kapitel måste ha lagts till i den här utgåvan. Den sträcker sig nämligen ända till 2006 och det senaste albumet Playing the Angel med dess tillhörande turné (jag var på en av konserterna!). Jag antar att den här utgåvan slutar betydligt lyckligare än den förra versionen. Sångaren är fri från missbruket och bandet samarbetade ovanligt bra på det nya albumet.

Steve Malins verkar ha gjort mycket research inför biografin och den är intressant för någon som har lyssnat åtminstone lite på Depeche Mode. Annars tror jag inte att man har så mycket utbyte av den här boken.