Fångvårdskolonin som försvann

Fångvårdskolonin som försvann
av Henning Mankell

Att hitta en bok som utspelar sig i Härjedalen var inte lätt. Jag känner väl mest till det landskapet som det enda svenska landskapet utan städer. Men Henning Mankell kommer därifrån och "Fångvårdskolonin som försvann" lär utspela sig där. Fast egentligen hade den väl kunnat utspela sig var som helst i Sverige, bara det är tillräckligt glesbefolkat. Det måste vara så att en nedlagd anstalt för rattfyllerister helt kan glömmas bort och inte ens bli tillhåll för traktens ungdomar, utan bara stå helt orörd.

Fyra män hittar ändå dit på lite olika vägar. De slår sig ner där en tid. De har alla sina bakgrundshistorier och sina tankar om vad som är fel med dagens samhälle. (Dagens samhälle är här ca 1979, men det spelar mindre roll. Man har väl alltid tyckt att samhället är på väg utför.) En av dem har en plan.

En kort och ganska dyster roman. Fullt läsbar, men jag tror inte det är en historia som kommer fastna i minnet. Men det vet man ju å andra sidan aldrig.

Lästa landskap
Götaland
Skåne: "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist
Blekinge: "Nässlorna blomma" av Harry Martinson
Öland: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson
Gotland: "Bara någon att straffa" av Kristofer Ahlström
Småland: "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström
Halland: "Springa med åror" av Cilla Naumann
Bohuslän: "Allt som återstår" av Elin Boardy
Dalsland: "Du och jag och vi" av Pia Hagmar
Västergötland: "Den larmande hopens dal" av Erik Andersson
Östergötland: "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

Svealand
Närke: "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" av Håkan Nesser
Sörmland: "Åminne" av Sven Delblanc
Uppland: "Gimokrönikan" av Patrik Godin
Västmanland: "Tårtgeneralen" och Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Värmland: "Juloratoriet" av Göran Tunström
Dalarna: "Hjärtblad" av Aino Trosell

Norrland
Gästrikland: "Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter
Hälsingland: "Vi faller" av Pär Östling
Härjedalen: "Fångvårdskolonin som försvann" av Henning Mankell

En smakebit på søndag (vecka 26)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag håller på med två böcker nu. (Ingen av dem går det särskilt fort fram i, för jag måste ju också jobba, handla i Ullared, bli regnad på i Falkenberg, gå på spontant kalas hos en festfixande treåring och se på film med min syster.) Den ena är ett tjockt seriealbum på tyska, men det är inte så lätt att ha med sig i väskan, så när jag t.ex. åker buss har jag med en annan bok. En novellsamling som det dessutom passar bra att läsa bara några sidor åt gången i. Novellerna är ofta bara 3-4 sidor långa och det funkar bäst att läsa en eller ett par åt gången.

Numera klarar jag inte av det där tricket. Förut älskade jag det, men nu räcker det med att tänka på det för att mina händer ska börja skaka. Jag kan inte sluta tänka på vilka kusligheter jag ska dra upp ur hatten, på allt fasansfullt som väntar därnere. Häromnatten drömde jag att jag körde ner min hand i hatten och handen plötsligt satt fast i gapet på ett monster. Jag kan inte förstå hur jag så lättsinnigt vågade stoppa ner min hand i det där mörka hålet förut.
(Etgar Keret, Hat trick ur "Goda intentioner", s. 15)

Vi faller

Vi faller
av Pär Östling

Jag är ganska säker på att jag hade läst en del bra saker om "Vi faller" innan jag köpte den för ett antal år sedan. Men sen verkar det väl ha varit tyst om den. Pär Östling har tydligen skrivit åtminstone en bok till, men den har jag nog inte heller hört något om. Så man kanske kan säga att "Vi faller" är lite bortglömd? Åtminstone var den det i min olästa pockethylla. Men nu kom den till heders i mitt landskapsprojekt. Den utspelar sig nämligen i Hälsingland, och det hade jag inga andra böcker som gjorde.

Karl jobbar på med sin gård. Hans fru lämnade honom för ett par år sedan. Tonårsdottern Carina bor hos honom större delen av tiden. Hon är ensam och håglös, sitter mest inne, hjälper helst inte till på gården och verkar inte ha några kompisar. Det handlar om de båda, 1999. Under en väldigt stor del av boken händer det egentligen inget stort, men det blir aldrig tråkigt. Jag är intresserad av hur det ska gå för Karl och Carina. Jag är rädd att det inte ska gå bra.

Fin bok. Tur att den äntligen blev framgrävd.

Lästa landskap
Götaland
Skåne: "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist
Blekinge: "Nässlorna blomma" av Harry Martinson
Öland: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson
Gotland: "Bara någon att straffa" av Kristofer Ahlström
Småland: "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström
Halland: "Springa med åror" av Cilla Naumann
Bohuslän: "Allt som återstår" av Elin Boardy
Dalsland: "Du och jag och vi" av Pia Hagmar
Västergötland: "Den larmande hopens dal" av Erik Andersson
Östergötland: "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

Svealand
Närke: "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" av Håkan Nesser
Sörmland: "Åminne" av Sven Delblanc
Uppland: "Gimokrönikan" av Patrik Godin
Västmanland: "Tårtgeneralen" och Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Värmland: "Juloratoriet" av Göran Tunström
Dalarna: "Hjärtblad" av Aino Trosell

Norrland
Gästrikland: "Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter
Hälsingland: "Vi faller" av Pär Östling

The Rabbits

The Rabbits
av John Marsden och Shaun Tan

En fabel om hur ett land koloniseras av erövrande kaniner, som förtrycker de inhemska små djuren (jag vet inte vilken art de ska vara) och förstör miljön. Påminner väldigt mycket om Australiens historia. Inte så konstigt när båda författarna kommer från Australien.

Det är inte mycket text. Bra text visserligen, men det jag tycker bäst om är de fantastiska bilderna som innehåller en massa saker som kanske inte sägs rakt ut i texten, och hur landet såg ut förr och hur kaninernas maskiner tar över.

En smakebit på søndag (vecka 25)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Jag fortsätter att läsa böcker till mitt landskapsprojekt. Den jag läser nu utspelar sig ungefär samtidigt som "Hjärtblad", fast i ett annat landskap (Medelpad i stället för Dalarna). Men det måste vara samma svältår på 1860-talet som Hulda i "Hjärtblad" upplever som barn och som Bricken i "Sågverksungen" hör talas om - hennes äldre syskon dog då men själv är hon väl född senare.

Vi har varsin bleckhämtare nu, pappa och jag, som mamma bär kaffe eller soppa i när hon kommer till sågen vid matrasterna, till mig i brädgården och till pappa i såghuset.
När bleckhämtarna står intill varandra vid diskbaljan känner jag en ny, stolt glädje sticka upp. Jag är stor nu, en riktig arbeterska.
Om lite mer än en månad ska jag fylla elva.
Det är ju pappa som hämtar ut min lön, eftersom jag är minderårig. Men när han kommer från lönekontoret ger han mig mina pengar; så att jag själv får ge dem till mamma, alldeles som han själv gör.
Mamma såg så ledsen ut nu vid senaste löneslutningen när hon tog emot pappas pengar, för bolaget har sänkt lönerna så mycket i år. Men när hon tog emot min lön, som ju ändå är så mycket mindre, log hon och strök mig över kinden.
(Vibeke Olsson, "Sågverksungen", s. 11)

Bergets döttrar

Bergets döttrar
av Anna Jörgensdotter

"Bergets döttrar" börjar i slutet av 30-talet, när de fem syskonen Steen är halvvuxna. Ett hus i byn brinner ner, och den äldste broderns liv förändras. Och så finns det den yngste brodern som vill ut i världen, en syster som cyklar omkring och verkar leva i sin egen värld trots att hon i princip är vuxen och två systrar till som man tror ska gifta sig med ett brödrapar - det är bara det att det bara är den ene av de här två bröderna som är riktigt med på noterna.

Berättelsen gör ett par nedslag till i syskonens liv under tjugo år. Det blir väl inte riktigt som de trott eller tänkt sig.

Jag har fortfarande inte, efter att ha läst ut boken, riktigt fått kläm på åldersordningen på syskonen, men det gör väl inte så mycket. Lite svårt att komma in i, men sedan började jag bry mig om vad som skulle hända med alla syskonen, så slutet gick desto fortare att läsa. Jag gillade att man fick följa dem under en så lång tid. Mycket hinner ändras, både i deras liv och i världen.

"Bergets döttrar" utspelar sig i Sandviken och Järbo (ganska nära Sandviken) och är Gästrikslandsbok i mitt projekt. Första norrlandsboken. Känns konstigt att Norrland tydligen börjar en liten bit norr om Stockholm, men så är det tydligen. Det här tillhör den biten av Sverige som jag har väldigt dålig koll på. Jag kan landskapen som ligger söderut samt de allra nordligaste landskapen, men inte de som ligger åt mitten till.

Lästa landskap
Götaland
Skåne: "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist
Blekinge: "Nässlorna blomma" av Harry Martinson
Öland: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson
Gotland: "Bara någon att straffa" av Kristofer Ahlström
Småland: "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström
Halland: "Springa med åror" av Cilla Naumann
Bohuslän: "Allt som återstår" av Elin Boardy
Dalsland: "Du och jag och vi" av Pia Hagmar
Västergötland: "Den larmande hopens dal" av Erik Andersson
Östergötland: "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

Svealand
Närke: "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" av Håkan Nesser
Sörmland: "Åminne" av Sven Delblanc
Uppland: "Gimokrönikan" av Patrik Godin
Västmanland: "Tårtgeneralen" och Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Värmland: "Juloratoriet" av Göran Tunström
Dalarna: "Hjärtblad" av Aino Trosell

Norrland
Gästrikland: "Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter

Love, Nina

Love, Nina: Despatches from Family Life
av Nina Stibbe

Är du sugen på en rolig brittisk bok? Låt mig då rekommendera "Love, Nina". Nina Stibbe var nanny i London på 80-talet. Hon bodde hos Mary-Kay Wilmers (redaktör för London Review of Books) för att ta hand om hennes söner Sam och Will, som var i tioårsåldern. Pojkarnas pappa (som inte bodde där, men ändå) är Stephen Frears, regissören. Grannen mittemot, som ofta kom över på middag, var Alan Bennett. Över huvud taget vimlade det av kända kulturmänniskor på gatan, och ännu fler fanns det i familjens bekantskapskrets. Nina var 20 år och hade ingen aning om vilka de var. Men hon skrev roligt om dem i sina brev till sin syster hemma i Leicestershire, som de här lite knepiga människorna som hängde hemma hos familjen hon jobbade hos.

Sedan vet jag inte om så många andra familjer hade tyckt att Nina var den bästa nannyn. Hon lagar mat hellre än bra, städar aldrig trots att det egentligen ingår i hennes jobb, ljuger om bucklor på bilen och går nästan alltid barfota, alltså även på stan.

Mentioned to MK how much I hate the fishmonger. [...]
MK: It's not him, it's you.
Me: No, it's him.
MK: It's the way you approach.
Me: Like what?
MK: Barefoot for a start.

Hela boken är full av såna här roliga samtal. Och roliga och knäppa saker som barnen, Nina eller någon annan gör. Bara (ganska) vanlig vardag, men fantastiskt roligt. Nästan det första i boken är det här samtalet:

Sam: I hate emptying the dishwasher.
MK: We all do, that's why we take turns.
Will: I hate the cat.
MK: We all do, that's why we take turns.
Sam: Anyway, Will, the cat hates you.
Will: Don't talk shit, Sam.
Sam: Don't say shit in front of the new nanny. (Drops cutlery on to the floor and shouts, 'Trevor Brooking')
Will: Don't say Trevor Brooking in front of the new nanny.

Också roligt när gäster tycker bättre om Alan Bennetts sallad än Ninas coleslaw, och hon klagar till sin syster och säger att folk bara fjäskar för honom för att han är känd. Det har förresten blivit nån sorts minifejd efter att boken kom ut. Nina Stibbe lyfter fram i breven att Alan Bennett flera gånger har hjälpt dem att lista ut vad som är fel på olika hushållsapparater och dessutom gärna lagar deras cyklar. Alan Bennett har sagt snälla saker om boken (läs under 21 juni), men just de här detaljerna vänder han sig helt emot, och tyckte det var tråkigt att bli ihågkommen fel. Nina Stibbe svarar på sin hemsida att det här är nedtecknat då, inte ihågkommet i efterhand, och hänvisar till ett stycke i Bennetts dagbok från den här tiden där han skriver om att han tycker om att laga cyklar. Att han framstår som förnuftig (felaktigt, enligt honom själv) kanske bara har att göra med att vid den här tiden var mer än dubbelt så gammal som skribenten - men jag vet inte om han verkligen framstår som så väldigt förnuftig heller.

Det är roligt även när man inte riktigt vet vilka kändisarna är. Jag är mycket osäker på Claire Tomalin, Jonathan Miller, Karel Reisz. För att de är berömda för ett eller annat är inte det viktiga. Det är roligt att läsa om Ninas skolkompisar, och till och med när hon svarar på saker som hennes syster antagligen har skrivit om i sina brev - som vi inte får läsa.

PS Everyone passes with Brown School of Motoring (BSM). Really, Mr Brown has never had a fail. The thing about Mr T is he's on medication and he indicates right and left by HAND. I've seen him. You need someone with a normal, modern car (and techniques), not a Hillman.

Roligt nytt ord - "mardy". Verkar var dialektalt för "sur". Och "lecky" för "el" har jag nog inte heller hört tidigare.

Jason and the Argonauts

Jason and the Argonauts
av Apollonius of Rhodes (Apollonios Rhodios)

Den här boken ingår i någon kollektion av små korta Penguin-böcker och är långt ifrån hela "Argonautika". Det här är bara inledningen. I princip är det en lista över vilka hjältar som följde med Jason på hans skepp Argo, och ett par äventyr som de råkar ut för. Jag antar att de råkar ut för mycket mer om man läser hela. Jag tror nog inte att jag kommer göra det dock. Det här var väl ganska läsbart, men ändå svårt att hänga med i och jag är inte tillräckligt intresserad.

Abibliofobi

Stockholm om en månad eller så. Tänker mig fem dagar eller så. Jag väljer ut sju böcker. Tänker att det kanske är för lite.

För det finns ju inga böcker att köpa i Stockholm ...

Farväl till Berlin

Farväl till Berlin
av Christopher Isherwood

Det här är boken som ligger till grund för musikalen Cabaret. Det är nästan den enda musikal som jag gillar. Kanske för att låtarna har en mer naturlig plats, som underhållning på The Kit Kat Club (som inte heter så i boken). Lustigt att läsa då att bokens Sally Bowles visserligen uppträder på en klubb, men att hon inte alls är bra. Det hade nog blivit en ganska outhärdlig musikal om man inte hade ändrat på den detaljen. Mycket annat är också ändrat. Varje kapitel berättar en nästan fristående historia, och musikalen bygger bara på några av dem.

Men nu var det boken som jag skulle skriva om. Boken som handlar om Christopher Isherwood (berättaren heter samma sak som författaren, men tydligen ska boken inte uppfattas som en direkt självbiografisk skildring), en engelsman bosatt i Berlin i början av trettiotalet. Han ger engelskalektioner till rika berlinbor och bor tillsammans med de fattiga, och han umgås mest med de som är lite utanför - andra utlänningar, homosexuella, bohemer. Det känns väldigt berlinskt och det är så välskrivet att man nästan är där.

Det obehagliga med boken är att i början så förekommer en och annan nazist, som beskrivs som ganska osympatiska men inte som något att bry sig om. I slutet av boken, bara ett par år senare, går det knappt att bo kvar i Berlin om man tillhör Christophers kretsar. Boken kom ut 1939, och då måste det verkligen ha varit som ett farväl till Berlin. Det måste väl ha funnits bohemer och skumma små klubbar även under kriget, men jag föreställer mig att man valde ett annat land om man kunde. Och särskilt som engelsman.

Det är för tidigt att börja fundera på årets bästa böcker och så där, men "Farväl till Berlin" kan nog hamna på listan.

En smakebit på søndag (vecka 24)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Igår läste jag ut två böcker (den ena var bara en kort bilderbok), så nu har jag precis börjat på en ny. Det är en pocketbok som jag har haft liggande i flera år, men jag tror att den kommer passa in i mitt landskapsprojekt så nu blev det dags att läsa den. Jag ska läsa en bok från varje landskap, har jag tänkt. Den här ska handla om en bonde och hans dotter och utspela sig i Hälsingland. Så står det åtminstone på baksidan.

Karl fortsatte att ordna sina papper. Han tummade blanketterna mellan de spruckna fingrarna. Handen var bra på att greppa och lyfta men när han vände papper kändes den som skopan på en grävmaskin.
(Pär Östling, "Vi faller", s. 25)

Hjärtblad

Hjärtblad
av Aino Trosell

När man läser historiska romaner från Stockholm så tycker jag det ofta förekommer kvinnor från Dalarna som jobbar i staden. Till exempel verkar de ha rott båtar mellan stadens olika öar. I "Hjärtblad" handlar det om en av dessa dalkullor som går till Stockholm och området däromkring för att tjäna pengar. Vissa köper upp varor vid någon fabrik och går sedan runt och säljer på andra orter. Andra tar jobb i fabrik, i en gruva eller på något bygge. De som verkar ha kännetecknat dalkullorna var att de tog tyngre jobb än arbetande kvinnor i allmänhet.

Hulda växer upp i Malung på 1800-talet. Från barndomen minns hon några år med svält. Folk dog. Det kom nödhjälp, men den maten var ofta dålig och så dog folk av det i stället. Märkligt att tänka på att det här egentligen inte var för så värst länge sedan. Senare hälften av 1800-talet.

Man får följa Huldas liv från barndomen till att hon är en ung kvinna, och som så många andra vandrar hela vägen till det som de kallar Romboland, landskapen åt Stockholm till. Det var en bok som det tog lång tid att läsa. Handlingen går inte så fort fram. Men det är en riktigt bra bok. Jag hade aldrig läst något av Aino Trosell tidigare, och hade bara medelhöga förväntningar. Men boken överträffade dem rejält. Jag tycker att porträttet av Hulda är väldigt välgjort, och ämnet var nytt för mig och intressant. Även om boken inte utspelar sig enbart i Dalarna så kändes det som den perfekta Dalarna-boken i mitt landskapsprojekt.

Lästa landskap
Götaland
Skåne: "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist
Blekinge: "Nässlorna blomma" av Harry Martinson
Öland: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson
Gotland: "Bara någon att straffa" av Kristofer Ahlström
Småland: "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström
Halland: "Springa med åror" av Cilla Naumann
Bohuslän: "Allt som återstår" av Elin Boardy
Dalsland: "Du och jag och vi" av Pia Hagmar
Västergötland: "Den larmande hopens dal" av Erik Andersson
Östergötland: "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

Svealand
Närke: "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" av Håkan Nesser
Sörmland: "Åminne" av Sven Delblanc
Uppland: "Gimokrönikan" av Patrik Godin
Västmanland: "Tårtgeneralen" och Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Värmland: "Juloratoriet" av Göran Tunström
Dalarna: "Hjärtblad" av Aino Trosell

Hark! A Vagrant

Hark! A Vagrant
av Kate Beaton

Bokversion av Kate Beatons roliga och historienördiga webserie. Läs serierna här.

Min syster köpte den här på en seriemässa i Stockholm för någon månad sedan. Och Kate Beaton både signerade och ritade ett porträtt av henne i boken. Avundsvärt!

The Franchise Affair

The Franchise Affair
av Josephine Tey

En advokat i en engelsk småstad blir uppringd av en av kvinnorna i det avsides belägna huset The Franchise. Marion Sharpe och hennes mor har ärvt huset av en avlägsen släkting för inte så länge sedan, och nykomlingar har svårt att komma in i småstadsgemenskapen - särskilt om de inte är särskilt sociala. Robert Blair känner alltså till de båda kvinnorna, men han känner dem inte. Det låter dock som att de är anklagade för någon sorts brott, och hans advokatfirma sysslar bara med testamenten och liknande. Men Marion Sharpe säger att allt hon vill ha är moraliskt stöd, och någon som kan ge råd i deras kontakter med Scotland Yard - som i detta nu är på The Franchise för att förhöra de båda kvinnorna och göra en husrannsakan. Så Robert Blair åtar sig uppdraget.

Det som mrs Sharpe och Marion Sharpe anklagas för, och självklart nekar till, är att ha kidnappat en tonårsflicka, hållit henne fången i flera veckor och misshandlat henne. Flickan kan beskriva huset och kvinnorna och allt tyder på att hennes historia är sann. Men Robert Blair tror att hon ljuger.

Intressant deckargåta som bygger på ett verkligt fall från 1700-talet, men här uppdaterat till "nutid", som alltså är 1940-talet. Det handlar mycket om hur de mer sensationslystna tidningarna rapporterar och om hur det påverkar fallet. Inte actionfyllt spännande, men ändå spännande att se hur det går.

Bone Handbook

Bone Handbook
av Jeff Smith

"Bone Handbook" är för Bone-seriealbumen vad extramaterialet är i en dvd-box. Det är några extra korta serier, och mer eller mindre relevant information om serien. Mest intressant är kanske att läsa om hur Smith fick idén till serien (han skrev om Bone-figurer redan som barn) och tankar bakom den färgerna i den färglagda versionen av serien (de som jag har läst - i äldre upplagor var serien svart-vit). Allt som kan räknas som "behind the scenes". Det är inte riktigt lika intressant med sammandrag av handlingen i varje seriealbum, för jag har ju redan läst dem även om jag också har hunnit glömma en del detaljer. Men naturligtvis måste man redan ha läst serien för att ha någon glädje av handboken. För att inte tala om hur mycket man skulle spoila sig själv om man läste handboken innan man hade läst klart serien.

Bone:
1. "Bone: Out from Boneville"
2. "Bone: The Great Cow Race"
3. "Bone: Eyes of the Storm"
4. "Bone: The Dragonslayer"
5. "Bone: Rock Jaw - Master of the Eastern Border"
6. "Bone: Old Man's Cave"
7. "Bone: Ghost Circles"
8. "Bone: Treasure Hunters"
9. "Bone: Crown of Horns"

Prequel: "Rose"

"Bone: Tall Tales"

Så jävla normal

Så jävla normal
av Nina Hemmingsson

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva "Så jävla normal". Det känns lite som att det är bilder och ord som Nina Hemmingsson bara har klottrat ner lite spontant, och som råkade bli så att de väcker många obekväma känslor. Och dessutom kan de vara roliga. Jag gillar kombinationen.

SUB + Ranelid

1393 böcker "på gång" just nu. Hur förökade de sig på det sättet? Visserligen har jag en hel del biblioteksböcker hemma just nu, men ändå.

En av böckerna som väntar på att bli läst är "Synden" av Björn Ranelid. Jag har aldrig läst något av Ranelid (jo, nån novell, tror jag) men jag tänker att jag måste ju testa någon gång. Jag känner mig dock inte särskilt motiverad. Jag tycker att mediapersonligheten Björn Ranelid står i vägen. Kan jag verkligen läsa boken utan att hela tiden tänka på honom? Det är ju faktiskt inte honom som det handlar om. Men till och med baksidestexten påminner ju om hur han uttrycker sig i media. "Jag berättar om denna by och människorna där, men jag är inte snäll och jag döljer ingenting. Det är en grym historia och jag har burit den länge. De skyldiga trodde att de skulle komma undan ..."

En smakebit på søndag (vecka 22)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

De senaste söndagarna har jag haft fullt upp. En söndag var jag i Amsterdam och en annan i Ullared, så det har varit ganska blandade aktiviteter. Men idag har jag inte tänkt bege mig längre bort än till någon mataffär. Och så ska jag städa lite och kanske brodera och helt säkert läsa. Nu håller jag på med den bok som är aktuell i min läsecirkel, nämligen "Farväl till Berlin". Kanske mest känd för att musikalen Cabaret är lite lagom löst baserad på den. Så jag tar väl nåt ur kapitlet om Sally Bowles.

Men när de hade bott i Berlin tre veckor och inget jobb hade dykt upp hade Diana slagit klorna i en bankir, som hade tagit henne med till Paris.
"Och lämnat kvar dig här ensam? Det tycker jag faktiskt var ganska fräckt av henne."
"Nja, jag vet inte det ... Man måste vara om sig och kring sig. Jag skulle nog ha gjort likadant om jag hade varit i hennes kläder."
"Det skulle du inte alls!"
"I alla fall kan jag ta hand om mig själv. Jag klarar mig alltid ensam."
"Hur gammal är du?"
"Nitton."
"Gudars! Och jag som trodde att du var tjugofem!"
"Jag vet. Det gör alla."
(Christopher Isherwood, "Farväl till Berlin", s. 35)

Församlingen

Församlingen
av Thomas Olsson

Jag läste en artikel om en som hade hoppat av Jehovas vittnen nyligen, och av någon anledning blev jag intresserad av ämnet. Perfekt då med Thomas Olssons seriealbum om Tommy, som växer upp i en familj som är Jehovas vittnen. (Jag tror visserligen inte att det faktiskt nämns vilken kyrka det handlar om, men det kan knappast handla om någon annan.) Läsaren får följa Tommy från att han är ett barn som är djupt engagerad i sin tro, och genom undomen när det här engagemanget försvinner mer och mer. Det är inte bara påverkan från mer världsliga vänner (inom församlingen och utifrån) som avgör, utan det är också så att han liksom aldrig kan bli tillräckligt bra i sina djupt troende vänners ögon. Han jobbar inte tillräckligt hårt med att predika och han tar inte tillräckligt mycket avstånd från omvärlden.

Jag har ganska svårt att förstå mig på religion i allmänhet, och den här typen av krävande församlingar i synnerhet. Men tror man på det så ser man väl en större mening med det livet ... Intressant att läsa om är det i alla fall, och den här serien känns initierad. Även om det inte är en självbiografisk serie, lär den ändå bygga på erfarenheter som Thomas Olsson gjort under sin frireligiösa uppväxt. Jag tycker att det blir extra trovärdigt att t.ex. Tommys mamma är riktigt vettig. Trots att hon är med i en kyrka där det är helt normalt att utesluta folk, och att de uteslutna ibland fortsätter komma på möten i hopp om att bli tagna till nåder, men då får man inte prata med dem. Det är många sådana små vardagshändelser, som det är svårt att föreställa sig ingår i någons vardag. Men det gör det kanske.

Bokutbudet i Ullared

Ni vet Ullared? Där har det i många år funnits en lågprisbokhandel, Bok-Olle. Det var författaren Olle Länsberg (som vi har läst i läsecirkeln) som grundade den och senare har visst hans barn drivit den. Jag handlade en del där förr, när jag över huvud taget var i Ullared oftare.

Nu har bokhandeln nya ägare och har bytt namn till Bokhandeln i Ullared, och då blev jag förstås nyfiken. Jag var där i söndags och tittade. Sortimentet är väl ganska likt som det var på Bok-Olles tid, med böcker som är ett par år gamla och numera lite bortglömda av de vanliga bokhandlarna. Möjligen är det bättre ordning nu, och det finns hyllor och bokbord i stället för att alla böckerna ligger i jättestora papplådor. Det var flera år sedan jag var inne hos Bok-Olle sist, så jag kan inte uttala mig om priserna har förändrats eller inte. Prisnivån är väl ungefär som på bokrean kanske. Inte tokbilligt.

Några riktigt bra böcker jag såg var "För fin för denna världen" av Daniel Ahlgren, "Toffs bok" av Kalle Dixelius och "Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk" av Mikael Parkvall. Men de har jag ju redan! Jag köpte "Det är svårt att vara Elvis i Uppsala" av Nina Hemmingsson.

Och eftersom ni frågar (säger vi) - det finns böcker inne på GeKås också, men det sortimentet får man nog lov att kalla begränsat. Jag köpte i alla fall Johan Egerkrans "Nordiska väsen" där. Relativt billigt. Lite drygt halva priset jämfört med vad samma bok kostar på ICA Maxi eller hos nätbokhandlarna just nu.

Blodshämnd

Blodshämnd
av Margit Sandemo

Jag har läst Sagan om isfolket många gånger tidigare, men nu var det så länge sedan att jag inte längre kommer ihåg precis allting i detalj. Även om jag vet hur det ska gå så är det ändå spännande med scener som jag har glömt. Det kan ju också vara så att jag lägger märke till andra saker nu. Just den här boken har väl av någon anledning inte varit den man kommer ihåg bäst heller. Men den är ju spännande och en del saker är viktiga för den fortsatta händelseutvecklingen.

På grund av händelser i den förra boken, som jag väl inte ska gå in på för mycket här, så lider den tonåriga Villemo Kalebsdotter demonstrativt. Hon lägger inte märke till mycket annat än sig själv just nu. Hon märker inte att en tragisk kärlekshistoria utspelar sig mitt framför ögonen på henne. Hon lyckas inte heller se sambandet mellan alla de små olyckor hon själv råkar ut för. Att det är någon som är ute efter att skada henne inser hon först när hon befinner sig i en helt hopplös situation.

Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden 
4. Längtan  
5. Dödssynden 
6. Det onda arvet 
7. Spökslottet 
8. Bödelns dotter 
9. Den ensamme
10. Vinterstorm

Isvandraren

Isvandraren
av Jirô Taniguchi

Jag kan ha fel, men "Isvandraren" är väl det enda av Jirô Taniguchi som finns på svenska. Det är en samling serienoveller, där de flesta handlar om människans förhållande till vildmarken och de vilda djuren. Några av dem är baserade på berättelser av Jack London, medan andra utspelar sig i Japan. Det här är väldigt "vuxen" manga. Tempot är oftast lugnt och eftertänksamt, även om det också förekommer en del spännande scener med attackerande vargar och björnar.

Jag kan verkligen rekommendera serien. Taniguchi skriver bra, och dessutom är det här ju det här den av hans böcker som är lättast att få tag i här i Sverige. Nu läste jag den här serien för ett par veckor sedan, annars hade det kanske varit avkylande med ett par vintriga alaskaskildringar i den här hettan.

Juloratoriet

Juloratoriet
av Göran Tunström

Otroligt många trådar och udda människor från Sunne (och resten av världen) att hålla hålla reda på. Det här var nog inte riktigt något för mig. Det var inte en dålig bok, och jag hade ganska roligt ibland när jag läste, men det finns vissa typer av lite overkliga och överdrivna historier som inte faller mig i smaken. Jag vet inte varför, för det finns också overkliga och överdrivna historier som jag gillar.

Men den passade ypperligt som värmlandsbok i mitt landskapsprojekt i alla fall. Och jag tyckte inte illa om den heller. Jag är bara inte ... begeistrad.

Lästa landskap
Götaland
Skåne: "Rapsbaggarna" av Karin Brunk Holmqvist
Blekinge: "Nässlorna blomma" av Harry Martinson
Öland: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson
Gotland: "Bara någon att straffa" av Kristofer Ahlström
Småland: "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström
Halland: "Springa med åror" av Cilla Naumann
Bohuslän: "Allt som återstår" av Elin Boardy
Dalsland: "Du och jag och vi" av Pia Hagmar
Västergötland: "Den larmande hopens dal" av Erik Andersson
Östergötland: "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

Svealand
Närke: "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" av Håkan Nesser
Sörmland: "Åminne" av Sven Delblanc
Uppland: "Gimokrönikan" av Patrik Godin
Västmanland: "Tårtgeneralen" och Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Värmland: "Juloratoriet" av Göran Tunström

Too Much Happiness

Too Much Happiness
av Alice Munro

Vi läste "Too Much Happiness" i läsecirkeln. Lite dålig uppslutning på mötet (hör av dig om du vill vara med i en läsecirkel i Göteborg! - vi blir gärna fler) men vi som var där tyckte att det var en bra bok. Det är svårt att komma på något att skriva om boken. Dels för att det är en novellsamling, dels för att det var flera veckor sedan som jag läste ut den. Men kanske mest för att det är den typen av historier som man nog ska läsa flera gånger för att riktigt förstå. Inte så att Alice Munro skriver svårt eller snårigt - men att förstå sig på personerna i hennes noveller är upp till läsaren.

The Freddie Stories

The Freddie Stories
av Lynda Barry

Har jag sjungit Lynda Barrys lov i bloggen tidigare? Det hoppas jag. Jag älskar hennes serier. Hur de ser ut som humorserier och ofta är roliga, men ändå ofta befinner sig någonstans mellan vemod och förtvivlan.

Jag har skrivit i bloggen om "The! Greatest! of! Marlys!" (oj, det var åtta år sedan), och Marlys är ofta huvudperson i Lynda Barrys fyrarutorsserier. Men det finns en familj också, och Freddie är Marlys bror. Han är känslig och nördig. När han hamnar i problem, allvarliga problem - någon dör, han riskerar ungdomsfängelse - finns det ingen som står på hans sida och ingen som kan hjälpa honom med hans tankar. Bara Marlys, men hon är också ett barn, så det finns gränser för vad hon kan göra. Freddue upplever ett år av fruktansvärda händelser och en djup psykisk kris. Berättat i seriestrippform och, tycker jag, väldigt väl skildrat.

Nosebleed Studio Swedish Manga Anthology

Nosebleed Studio Swedish Manga Anthology
av Nosebleed Studio (Catarina Batista, Natalia Batista, Alice Engström, Joakim Waller)

Av medlemmarna i Nosebleed Studio känner jag väl främst till Natalia Batista, eftersom jag har läst hennes serie Mjau! och jag fick ett fanzin med första kapitlet ut hennes serie A Sword Princess Tale i present av min syster för något år sedan. Men de andra tre har varit publicerade i t.ex. Mangatalangen, så jag har läst serier av dem också.

Tydligen ger de ut samlingar med sina serier ibland. Jag hittade den här när jag var och tittade på det nyinvigda Stadsbiblioteket i Göteborg, och just den här har Sverigetema. Den måste väl vara egenutgiven och i så fall är den fantastiskt proffsig. Jag gillar serierna, som tar upp typiskt svenska teman i stil med midsommar och varghatare. Dessutom finns det lite annat smått och gott, som recept på kanelsnäckor.

Boken har två framsidor, eftersom några av serierna är ritade i västerländsk läsriktning och några i japansk. Invecklat? Nej, inte så farligt. Och man får två fina omslagsbilder i stället för bara en.

En mörderska bland oss

En mörderska bland oss
av Hannah Kent

Det här är en roman baserad på verkliga människor och händelser på 1800-talets Island. Författaren är från Australien och hörde talas om Agnes Magnúsdóttir när hon var utbytesstudent i Island, och det resulterade i "En mörderska bland oss". Jag vet kanske inte så mycket om Island på 1800-talet (förutom vad jag har läst i böcker av Margit Sandemo förstås) men den här skildringen känns åtminstone väldigt trovärdig.

Agnes Magnúsdóttir var den sista som avrättades på Island. Hon var tillsammans med två andra dömda för ett dubbelmord. På den tiden verkar det inte ha funnits fängelser på Island, och inte heller någon bödel som kunde utföra avrättningarna. Mellan kapitlen finns utdrag ur bl.a. skrivelser om hur man väljer ut vem som kan fungera som bödel och om vem som ska stå för kostnaderna för en bödelsyxa. En av de tre fick sitt straff omvandlat och sändes till ett riktigt fängelse i Danmark. Men de två andra hölls fångna på olika gårdar innan avrättningen. I boken följer man Agnes från det att hon flyttas från en gård, där hon har hållits inlåst under svåra förhållanden, till en annan gård, Kornsá, där hon lever ungefär som om hon vore piga på gården. Det finns ingenstans att rymma, och även om folket på gården inför Agnes ankomst är rädda att hon ska mörda dem i deras sängar så verkar de ändra sig när de får se henne. Men de håller henne på avstånd och behandlar henne med avsky. Men det finns gränser på hur stort avstånd man kan hålla sig på när alla bor i samma rum.

Det är också bestämt att Agnes ska träffa en präst regelbundet, som ska förbereda henne på vad som ska hända. Helt oväntat väljer hon den unge och orutinerade Tóti, och deras samtal har kanske inte riktigt den karaktär som det var tänkt. Det är mest hon som pratar. Hon berättar om sitt liv, och om händelserna som ledde fram till morden.

Det verkar som om uppgifter om var Agnes föddes och var hon bodde under olika perioder i sitt liv (hon var född utom äktenskapet, bodde med sin mor som tjänade på olika gårdar, sedan på flera olika gårdar som fosterbarn och senare piga) finns bevarade, och naturligtvis alla fakta kring rättegången. Men inte vad Agnes tänkte och kände. Kanske var det som i boken. Det är en bra bok i vilket fall som helst.

Jag ser att det är snack om att boken ska filmas med Jennifer Lawrence i rollen som Agnes. Intressant.

En smakebit på søndag (vecka 19)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Igår kväll läste jag ut en bok, så nu ska jag börja på en ny. Jag vet inte så mycket om den än och jag har aldrig läst något av författaren tidigare. Det enda jag vet är att den är historisk och handlar om en ung kvinna från Dalarna, och att hon också kommer bo (en period?) i Stockholm. Visst har man läst om detta lite här och var, om dalkullor som vandrar till Stockholm för att arbeta. Det verkar inte ha varit ovanligt. Men hur kom det sig? Kan det finnas en ledtråd i dagens smakbit, som handlar om sommaren 1867?

Man sådde efter midsommar. I augusti kom frosten. Så var det i hela Dalarna, hela Norrland. Folk kunde hålla sig för skratt för man fick inte tillbaka utsädet en gång. Man visste inte vad man skulle ta sig till.
Och man gick in i ännu en vinter.
Den ville man senare inte minnas över huvud taget.
(Aino Trosell, "Hjärtblad", s. 8)

The Facts of Life and Death

The Facts of Life and Death
av Belinda Bauer

Jag gillar Belinda Bauers böcker. Visserligen har ingen av de andra riktigt nått upp till den första bokens höjder, men ändå. Och jag skulle nog säga att "The Facts of Life and Death" är en god tvåa på min Belinda Bauer-lista. Det jag tycker bäst om är nog hur hon bygger upp alla personerna, inte bara huvudpersonerna, som ofta är utsatta barn, utan deras familjer och hela samhället runt omkring. Det jag gillar minst är att det alltid verkar vara en actionspäckad slutscen där t.ex. mördaren har insett att huvudpersonen har kommit på hur allt ligger till och måste tystas.

I "The Facts of Life and Death" är huvudpersonen en tioårig tjej, Ruby. Ruby är rödhårig och lite rund. Hon är inte särskilt bra i skolan, och absolut inte populär. Hennes hus ligger isolerat, inklämt mellan skogen och havet, och med bara några få grannar. Där är alla barnen faktiskt kompisar, men det finns bara fem och de är i helt olika åldrar. Ruby älskar hästar, men hon har aldrig tillfälle att komma närmare dem än att läsa sin favoritponnytidning och ibland, om hon har tur, i en hage i närheten. Trakten är väldigt präglad av att den största arbetsgivaren i området har lagts ned. Rubys pappa är en av många arbetslösa män, och han verkar inte längre anstränga sig för att hitta något annat. Rubys föräldrar bråkar mycket.

Så inträffar ett par otrevliga händelser i området. Någon ger sig på unga kvinnor, för bort dem, säger att han ska döda dem och tvingar dem att ringa sina mammor för att ta farväl. Och det är bara början.

Jag tänkte under läsningar att den här boken skulle faktiskt ha kunnat heta "Män som hatar kvinnor", för det är ett genomgående tema. Det är inte bara att någon tydligen vill unga kvinnor riktigt illa. Det är också vardagssexismen som Rubys klassföreståndare upplever i lärarrummet. Att det är helt normalt för Ruby att vissa regler måste följas för annars är man "slampig", och att det blir tydligare ju äldre hon blir. Jargongen mellan Rubys pappa och hans kompisar. Och att det finns de som tycker att mordoffren får skylla sig själva.

Rosor, kyssar och döden

Rosor, kyssar och döden
av Maria Lang

Puck och Eje får överraskande nyheter - Christer Wijk har förlovat sig! Puck är mycket nyfiken på vem fästmön, Gabriella Malmer,  kan vara - Eje vet ungefär, han känner åtminstone till hennes förmögne och inflytelserike morfar. En kraftig förkylning under deras resa i Berglagen gör att Puck måste inkvarteras hemma hos familjen Malmer, som bor alldeles i närheten. Här finns Christer och hans Gabriella, och alla andra i släkten.

Självklart blir någon mördad och en massa hemligheter kommer upp till ytan. "Rosor, kyssar och döden" är en av de Maria Lang-deckare som jag tycker bäst om hittills. Jag har ju läst många av dem tidigare men det var så länge sedan att jag faktiskt inte kommer ihåg dem, och jag vet absolut inte vilka jag tyckte var bäst då. Det är ju mycket som inte är så sannolikt i böckerna, men det är ju vad man förväntar sig av deckare från den här tiden. Och så är de roliga.