The Facts of Life and Death

The Facts of Life and Death
av Belinda Bauer

Jag gillar Belinda Bauers böcker. Visserligen har ingen av de andra riktigt nått upp till den första bokens höjder, men ändå. Och jag skulle nog säga att "The Facts of Life and Death" är en god tvåa på min Belinda Bauer-lista. Det jag tycker bäst om är nog hur hon bygger upp alla personerna, inte bara huvudpersonerna, som ofta är utsatta barn, utan deras familjer och hela samhället runt omkring. Det jag gillar minst är att det alltid verkar vara en actionspäckad slutscen där t.ex. mördaren har insett att huvudpersonen har kommit på hur allt ligger till och måste tystas.

I "The Facts of Life and Death" är huvudpersonen en tioårig tjej, Ruby. Ruby är rödhårig och lite rund. Hon är inte särskilt bra i skolan, och absolut inte populär. Hennes hus ligger isolerat, inklämt mellan skogen och havet, och med bara några få grannar. Där är alla barnen faktiskt kompisar, men det finns bara fem och de är i helt olika åldrar. Ruby älskar hästar, men hon har aldrig tillfälle att komma närmare dem än att läsa sin favoritponnytidning och ibland, om hon har tur, i en hage i närheten. Trakten är väldigt präglad av att den största arbetsgivaren i området har lagts ned. Rubys pappa är en av många arbetslösa män, och han verkar inte längre anstränga sig för att hitta något annat. Rubys föräldrar bråkar mycket.

Så inträffar ett par otrevliga händelser i området. Någon ger sig på unga kvinnor, för bort dem, säger att han ska döda dem och tvingar dem att ringa sina mammor för att ta farväl. Och det är bara början.

Jag tänkte under läsningar att den här boken skulle faktiskt ha kunnat heta "Män som hatar kvinnor", för det är ett genomgående tema. Det är inte bara att någon tydligen vill unga kvinnor riktigt illa. Det är också vardagssexismen som Rubys klassföreståndare upplever i lärarrummet. Att det är helt normalt för Ruby att vissa regler måste följas för annars är man "slampig", och att det blir tydligare ju äldre hon blir. Jargongen mellan Rubys pappa och hans kompisar. Och att det finns de som tycker att mordoffren får skylla sig själva.