Love, Nina

Love, Nina: Despatches from Family Life
av Nina Stibbe

Är du sugen på en rolig brittisk bok? Låt mig då rekommendera "Love, Nina". Nina Stibbe var nanny i London på 80-talet. Hon bodde hos Mary-Kay Wilmers (redaktör för London Review of Books) för att ta hand om hennes söner Sam och Will, som var i tioårsåldern. Pojkarnas pappa (som inte bodde där, men ändå) är Stephen Frears, regissören. Grannen mittemot, som ofta kom över på middag, var Alan Bennett. Över huvud taget vimlade det av kända kulturmänniskor på gatan, och ännu fler fanns det i familjens bekantskapskrets. Nina var 20 år och hade ingen aning om vilka de var. Men hon skrev roligt om dem i sina brev till sin syster hemma i Leicestershire, som de här lite knepiga människorna som hängde hemma hos familjen hon jobbade hos.

Sedan vet jag inte om så många andra familjer hade tyckt att Nina var den bästa nannyn. Hon lagar mat hellre än bra, städar aldrig trots att det egentligen ingår i hennes jobb, ljuger om bucklor på bilen och går nästan alltid barfota, alltså även på stan.

Mentioned to MK how much I hate the fishmonger. [...]
MK: It's not him, it's you.
Me: No, it's him.
MK: It's the way you approach.
Me: Like what?
MK: Barefoot for a start.

Hela boken är full av såna här roliga samtal. Och roliga och knäppa saker som barnen, Nina eller någon annan gör. Bara (ganska) vanlig vardag, men fantastiskt roligt. Nästan det första i boken är det här samtalet:

Sam: I hate emptying the dishwasher.
MK: We all do, that's why we take turns.
Will: I hate the cat.
MK: We all do, that's why we take turns.
Sam: Anyway, Will, the cat hates you.
Will: Don't talk shit, Sam.
Sam: Don't say shit in front of the new nanny. (Drops cutlery on to the floor and shouts, 'Trevor Brooking')
Will: Don't say Trevor Brooking in front of the new nanny.

Också roligt när gäster tycker bättre om Alan Bennetts sallad än Ninas coleslaw, och hon klagar till sin syster och säger att folk bara fjäskar för honom för att han är känd. Det har förresten blivit nån sorts minifejd efter att boken kom ut. Nina Stibbe lyfter fram i breven att Alan Bennett flera gånger har hjälpt dem att lista ut vad som är fel på olika hushållsapparater och dessutom gärna lagar deras cyklar. Alan Bennett har sagt snälla saker om boken (läs under 21 juni), men just de här detaljerna vänder han sig helt emot, och tyckte det var tråkigt att bli ihågkommen fel. Nina Stibbe svarar på sin hemsida att det här är nedtecknat då, inte ihågkommet i efterhand, och hänvisar till ett stycke i Bennetts dagbok från den här tiden där han skriver om att han tycker om att laga cyklar. Att han framstår som förnuftig (felaktigt, enligt honom själv) kanske bara har att göra med att vid den här tiden var mer än dubbelt så gammal som skribenten - men jag vet inte om han verkligen framstår som så väldigt förnuftig heller.

Det är roligt även när man inte riktigt vet vilka kändisarna är. Jag är mycket osäker på Claire Tomalin, Jonathan Miller, Karel Reisz. För att de är berömda för ett eller annat är inte det viktiga. Det är roligt att läsa om Ninas skolkompisar, och till och med när hon svarar på saker som hennes syster antagligen har skrivit om i sina brev - som vi inte får läsa.

PS Everyone passes with Brown School of Motoring (BSM). Really, Mr Brown has never had a fail. The thing about Mr T is he's on medication and he indicates right and left by HAND. I've seen him. You need someone with a normal, modern car (and techniques), not a Hillman.

Roligt nytt ord - "mardy". Verkar var dialektalt för "sur". Och "lecky" för "el" har jag nog inte heller hört tidigare.