Zonenkinder

Zonenkinder
av Jana Hensel

Det känns som om jag är ute på djupt vatten nu... Den här boken är på t y s k a. Jag är inte särskilt bra på tyska, men jag tänkte att om jag läser jättemånga tyska böcker så kommer jag att bli det. Hittills har inget hänt. Jag antar att det kan bero på att jag inte läser mycket på tyska. Det är många ord och uttryck i boken som jag inte förstår, och många gånger måste jag läsa om meningar flera gånger för att få tag i betydelsen. Men det mesta av innehållet begriper jag åtminstone. (Hoppas jag. Tänk om boken i själva verket handlar om nåt helt annat än vad jag tror.)

"Zonenkinder" handlar om de som är till hälften uppvuxna i DDR och till hälften i det återförenade Tyskland. Jana Hensel var tretton år när muren föll, och snart var precis allt förändrat. Gamla aktiviteter, som pionjärerna, upphörde och alla välbekanta saker ersattes av nya. Plötsligt hade man möjligheter som man tidigare inte hade kunnat drömma om. De som är några år äldre fick aldrig chansen att resa och plugga utomlands. De som är yngre har inga minnen av DDR. Den här generationen har blivit ett slags mellanting mellan öst och väst, och hör inte riktigt hemma någonstans. Man vill absolut inte vara västtysk, men vill inte bli tagen för östtysk heller.

Här finns en del barndomsminnen från DDR och mycket om hur det blev sedan, hur den här generationen lever nu, vilket förhållande de har till sina föräldrar och andra "äkta östtyskar", och vilket förhållande de har till före detta Västtyskland och resten av världen.

Tja, nåt i den stilen. Boken är som sagt på obegripliska. :) Jag har svårt att bedöma om "Zonenkinder" är en bra bok, och om bilden den ger är sann (den har fått blandad kritik på amazon.de). Intressant var den i alla fall.