Flickan med silverhåret
av Margit Sandemo
År 1781 tvångförflyttade Katarina den stora den svenska befolkningen på Dagö i Östersjön till Ukraina. Många dog under färden, men Koppers Lisa överlevde. Varför hon nu skulle göra det, när resten av hennes familj dog. Lisa var inte som de andra. Hon såg inte ut som sina syskon utan liknade i stället en adelsman som besökt Dagö, och dessutom var det som om hon levde i sin egen lilla värld och inte brydde sig om de andra i byn. Men det var bara ett försvar mot omvärlden, i själva verket längtade Lisa efter någon som behövde henne och tyckte om henne.
En dag ser Lisa och hennes släkting Jonas en zaporogkosack som blir torterad av tatarer. Lite senare ser de kosackens övergivna kropp ligga på platsen. Lisa vill gå dit och se om han lever, men Jonas vägrar. Det kan vara farligt. Så i stället smyger Lisa dit på natten...
Den här påminner faktiskt lite om Den svarta ängeln. Det är ett par som träffas, förlorar varandra, återses och så är det en massa missförstånd och konflikter som måste redas ut innan de äntligen kan få varandra (räknar med att det där inte var någon enorm spoiler, det är ganska vanligt med lyckliga slut i följetonger). Här är det lite mer yttre spänning, strider och flykt och sådant. Men det är så klart kärlekshistorien som är viktigast. :)
Här och här finns lite mer information om Gammalsvenskby, byn som Dagösvenskarna grundade i Ukraina.
Tillägg 24/11: Artikeln i DN som Johanna tipsade om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar