En liten chock

En liten chock
av Johanna Lindbäck

Ingen som läser svenska bokbloggar har väl kunnat missa den här boken? Johanna Lindbäck är ju en av bokhororna, och hade även tidigare en bokhemsida som jag länkade till härifrån när den fortfarande uppdaterades. (En vanlig blogg fanns också, men den hittar jag inte nu och jag läste för övrigt bara ganska sporadiskt där.) "En liten chock" är hennes debutroman. Det är ju lite extra kul att läsa något av någon man, eh, inte känner direkt, men vet vem det är från något annat sammanhang. (Men jag har fortfarande inte läst något av Dan Hörning. Kanske borde.)

Detta är en ungdomsbok, och trots det något tjejiga omslaget så handlar det om en kille, och kan gärna läsas av sådana. Och av tjejer naturligtvis.

Gustav går sista terminen på gymnasiet, och är lite besviken över att han inte har lyckats med någon föresatserna han hade innan hade började där. Han ville ha en flickvän, eller åtminstone sex, kompisar med samma intressen som han och bli mycket mer social. Men så har det inte blivit. Fast nu är det något som börjar hända. Det börjar med att klassen får en ung vikarie i engelska, som inte är som alla andra tråkiga lärare. Åtminstone tycker inte Gustav det. Och så är det klasskompisen Elin, och hennes utmaning. Hon och Gustav ska göra varsin oväntad sak - en liten chock. Gustav vet precis vad han ska göra för något...

Dialogen är väldigt trovärdig. Stort plus. Nu har jag haft tur och läst flera böcker i rad med bra dialog. Hoppas det håller i sig. :)

Att "En liten chock" utspelar sig i en stad där jag har varit, nämligen Umeå, är också kul, även om det inte är så mycket Ume-referenser att det inte skulle kunna vara någon annan stad. (Alltså, de säger att det är Umeå.) Men jag har varit på den bion (om det inte finns flera förstås), ätit på just den Max-restaurangen och jag har varit på universitetet, där Gustavs pappa jobbar, också. (När Morina visar Marika stan står ett besök på universitetsbibliotekets barn- och ungdomsbokmagasin förstås högt på listan över sevärdheter, liksom mikrofilmsarkivet.)

Och så gillade jag att Gustav har ett litet handikapp, men att det liksom inte är det som är grejen. Det är bara lite jobbigt för honom ibland (mest att folk tittar/tycker synd om), men de flesta av hans stora problem är sådana som de flesta tonåringar har i olika grad. Kul också att när Eva entusiastiskt berättar om sina älsklingsböcker kan man känna igen sånt som har utropats till favoriter på författarens hemsida. :)