onsdag 28 januari 2015
De uskyldige
De uskyldige
av Margit Sandemo
Va, en ny roman av Margit Sandemo! Jag trodde ju att hon hade slutat skriva böcker. Tidskriften Skriva (nr 1 2015) lockade med hennes namn på omslaget så då var ju tvungen att köpa den – och där stod det att hon hade fått veta av Snåsamannen att hon kommer bli 102 år, så då bestämde hon sig för att fortsätta skriva. Lite förvirrande uppgifter var det allt i artikeln. Det verkade som att "De uskyldige" var första delen i en serie och att den skulle utspela sig i nutid. Så bokens baksida med ord som "grevedotter", "klosterskola i Schweiz" och en bild av en mycket gammal bil var ganska överraskande. Det visade sig dock att "De uskyldige" utspelar sig på 1930-talet, och den tycks vara fristående. Kanske är det en serie på gång då, en som utspelar sig i modern tid.
Marina har gått på skola i Schweiz i flera år och har just kommer tillbaka till familjens stora hus i en småstad på Skånes kust. Hon tycker att det verkar pågå något skumt i huset, där även hennes far och ett antal andra släktingar bor, men hon kan inte sätta fingret på vad det är. Men det vilar något hotfullt över det hela. Så hon skriver ett brev till en barndomsvän. De två var skolans mobbningsoffer och tydde sig till varandra, och nu känner Marina att han är den ende som hon kan anförtro sig åt.
Spännande, roligt och romantiskt om hemska familjehemligheter. Lite så som det ska vara i de här böckerna, men knappast en av de man kommer minnas särskilt länge. Jag hittade förresten en miss som jag tycker borde ha rensats bort i korrekturläsningen. Det är två tillfällen där samma avslöjande görs för samma personer – och de blir lika förvånade båda gångerna. Men ja ja, det får man bara leva med. Även att det är ganska förutsägbart. Jag beskrev personerna i "hjältegruppen" för en kompis som inte har läst just den här boken än och hon lyckades direkt lista ut vad som skulle hända. Åtminstone när det gällde kärlekshistorian. Hon hade nog behövt mer information för att lösa mysteriet också.
Egentligen hade jag hellre läst boken på svenska, som är originalspråket, men det vet man ju inte hur länge det dröjer innan den ges ut i Sverige.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar