måndag 21 januari 2008

Hur behandlar jag mina böcker?

Jag vet inte vem det var som tog upp det här ämnet som alla bokbloggar verkar avhandla nu. Bokhora kanske?

Jag brukar behandla mina böcker försiktigt. Jag läser inte med silkesvantar, och jag kan gärna äta medan jag läser, men de brukar se relativt olästa ut efteråt ändå. Inte ens när jag somnar med dem eller bär omkring dem i en väska brukar de bli särskilt slitna. Jag antar att försiktighet med böcker har blivit ett naturligt beteende. När jag var liten gjorde jag på samma sätt, men då blev det mycket oftare clementinfläckar och sånt i dem. Inte för att det är hela världen alltså, men jag skulle å andra sidan aldrig gå in för att slita på böckerna, som jag vet att vissa gör. Böckerna får ju en längre livslängd om man inte kletar ner dem eller knycklar ihop dem alldeles. Kanske kommer jag vilja läsa om boken, eller så lånar jag ut den eller lämnar den till loppis. I vilket fall som helst ska den ju kunna läsas fler gånger.

Jag tror att pocketböcker har blivit mer hållbara de senaste åren. För tio år sen lossnade ju sidor och ryggarna knäcktes bara man läste i boken. Det händer sällan numera.

När jag handlar i bokhandel brukar jag välja det exemplar av boken som ser minst skavt ut, men samtidigt handlar jag mycket på loppis och då kan ju böckerna se ut nästan hur som helst. Där får man ju göra en avvägning mellan hur fula de ser ut och hur svåra de är att hitta. Ofta är de ju förstås slitna på ett fint sätt. Lite patina bara. Men om någon har skrivit och kladdat på ytterkanterna av bladen så är det på gränsen. Den boken löper större risk att aldrig läsas än snyggare exemplar.

I de fall där böcker har skyddsomslag tar jag av det. Dels för att det inte ska skadas, dels för att det är vansinnigt otympligt att försöka hålla ett halt lösblad på plats under läsningen. Innan jag flyttade hemifrån var detta dock inte ett helt riskfritt tillvägagångssätt. Det hände ofta att omslaget av mamma placerades mitt i en tidningshög (s.k. städning) och fick ett fult veck mitt på ryggen. Det hände även att omslaget helt enkelt försvann och aldrig återfanns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar