Solanin
av Inio Asano
En tjock volym med en fullständig serie i, vilket gör att det blir mer romankänsla än när det är många volymer med något som uppenbarligen är en följetong. "Solanin" har visserligen också varit en följetong, men det känns som om författaren hade en plan redan från början.
Den handlar om Meiko, en tjugofyraårig tjej från en småstad som lockats till Tokyo i hopp om ett mer spännande liv. Men det blev bara ett extremt tråkigt kontorsjobb för hennes del. Hennes pojkvän jobbar som cykelbud, men spelar också i ett band. Drömmen är förstås att få ett skivkontrakt. Men han vill också att Meiko ska uppfylla sina drömmar, vad de nu kan vara. Hon har ganska bra lön och har lyckats spara ihop en del pengar, och efter ett samtal med pojkvännen bestämmer hon sig för att säga upp sig. Nu har hon massor av fritid och tid att fundera ut vad hon egentligen skulle vilja göra. Men den här betänketiden är begränsad. Meikos besparingar kommer inte räcka för evigt.
Fin, både rolig och allvarlig, serie om att inte riktigt veta vad man vill eller hur man ska leva sitt liv, och om att det kanske ändå inte blir som man hade tänkt. Huvudpersonerna (alltså Meiko, hennes pojkvän och deras närmaste vänner) har slutat skolan för några år sedan men inte riktigt hittat sin plats i vuxenvärlden än. Mer realistiskt och vardagligt (tja, allting är relativt) och för en något äldre målgrupp än mycket av den manga som jag brukar läsa. Verkar även finnas som film. Den kanske man skulle se. Kan också definitivt vara värt att kolla upp om Inio Asano har gjort något mer än "Solanin".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar