Det var inte lätt att välja citat den här veckan, det finns många roliga i den här boken. Men jag tog något från början. Huvudpersonen Morris berättar om en av alla saker han går och tänker på:
Jag lekte att jag var indian så intensivt att jag stundtals trodde jag var det. Ibland fick jag för mig att jag egentligen var en indianpojke som lekte att han bodde hos en vit familj i Sverige.
Denna svårighet att skilja indianlek från verkligheten ställdes på sin spets när olika barnsjukdomar dök upp på gården och mammorna började samarbeta så att deras barn skulle smittas så fort som möjligt. För att snabbt "bli av" med barnsjukdomarna.
När mamma skickade iväg mig och mina småsystrar till familjen Olsson, vars flickor hade vattenkoppor, blev jag jätterädd. Jag kanske faktiskt var en indianpojke och i så fall skulle jag ju "dö som en fluga" om jag smittades. Jag försökte ta upp detta med mamma, men hon sa bara att jag skulle sluta fantisera så mycket.
(Morgan Larsson, "Radhusdisco", s. 17-18)
Det här är en medryckande bok om den grubblande pojken Morris och hans ganska vanliga uppväxt i en svensk småstad på 70- och 80-talen. Jag kan känna igen mig till viss del i miljön eftersom jag är uppvuxen inte så långt senare. Roligt är det i alla fall. Nån enstaka anekdot känner jag igen, eftersom Morgan Larsson också är programledare i radio och boken bygger mycket på hans egna barndomsminnen. Men nu får man dem mer i ett sammanhang.
Takk for smakebiten! Forsiden minner meg om albumene fra jeg var liten :-)
SvaraRaderaSpennende smakebit! Og bokens omslag var helt rått - jeg elsker retro :)
SvaraRaderaHa ha :) Det var en rolig smakebit! Jeg er enig med Anette, det coveret var fint!
SvaraRaderaDenne frister!
SvaraRaderaSiljeblomst, Anette och Mari: Jag gillar också omslaget. Jag gissar att bilden föreställer författaren som barn. Jag är inte helt säker, men tycker att det ser ganska likt ut.
SvaraRaderaSigrid: Jag har läst ut den nu och kan rekommendera. Om du läser på svenska så finns den som pocketbok numera.