lördag 5 februari 2011

Händelser vid Green Oaks galleria


Händelser vid Green Oaks galleria
av Catherine O'Flynn

"Händelser vid Green Oaks galleria" var en bok som överraskade. För det första hade jag utgått från att den var amerikansk. Men berättelsen utspelar sig i Birmingham i England. Det är klart, de måste ju också ha gallerior. Men just Green Oaks galleria låter väldigt amerikanskt. För det andra hade jag egentligen inte förväntat mig att den skulle vara särskilt bra. Handlingen lät helt okej, ganska spännande, men det är inget jag har prioriterat att köpa. Nu hittade jag den på bibblan och då fick den följa med hem. Men den var ju riktigt bra! Den ligger någonstans mellan vanlig roman, deckare och spökhistoria, men får väl ändå klassas som vanlig roman då. Dessutom lyckas den vara jätterolig och djupt tragisk på en gång. Det är ju lite av en bedrift. Tragisk för att den handlar om ett barn, som av allt att döma har råkat illa ut, och för att nästan varenda människa i boken är ensam. Till och med de som har familj eller en partner står egentligen utanför gemenskapen. Rolig är den på grund av formuleringarna, de komiska iakttagelserna och att de flesta i boken är utrustade med humor.

Kate Meaney är tio år 1984 och väldigt ensam. Hon och hennes goseapa har en detektivbyrå, inspirerade av en barnbok om detektiver, en av de sista presenter som Kate fick av sin pappa innan han dog. Nu bor Kate tillsammans med sin mormor, som redan från början har klargjort att hon inte kommer vara som en förälder. Hon vill inte att Kate ska tas om hand av socialen, men utöver det mest grundläggande kommer hon inte lägga sig i vad Kate gör. Så Kate kan göra nästan vad hon vill. Som att åka till Green Oaks galleria varenda dag. Hon är övertygad om att hon en dag kommer förhindra ett bankrån genom sin spaning.

Men en dag försvinner Kate. Misstankarna riktas mot Adrian i tidningskiosken, Kates bäste vän. Hur normalt är det egentligen för en 22-åring att vara kompis med en tioårig tjej? Den sista observationen av Kate gjordes när Adrian drog henne i armen för att få henne att följa med, och hon försökte kämpa emot. Han hävdar att han följde en motvillig Kate till ett inträdesprov till en internatskola, lämnade av henne vid provlokalen och åkte hem. Detta motsägs dock av att Kate aldrig gjorde provet.

Tjugo år senare jobbar Kurt som väktare i Green Oaks galleria. han hatar jobbet, som han egentligen bara tänkte ha ett tag, men nu har han varit där i tretton år. En natt när han sitter och bevakar de många skärmarna som visar vad övervakningskamerorna filmar så ser han plötsligt en person på en av dem. Inte en av hans väktarkolleger, utan en liten tjej med en goseapa. Men det är bara Kurt som kan se henne. För kollegerna är det helt tomt där hon ska vara.

Lisa jobbar i en skivaffär i gallerian. Hon hatar sitt jobb (och privatlivet är inte heller något att hurra för - hon har en sambo, men de verkar helt ointresserade av varandra). En morgon hittar hon något i en av de långa, sjaskiga korridorer som är avsedda för personalen. Det är en liten smutsig leksaksapa, som verkar ha legat där ganska länge. Hon gillar den och fäster den som maskot på sin väska, där Kurt får syn på den.

Vad hände egentligen med Kate Meaney? Varför verkar hon spöka på Green Oaks galleria? Och vad gör hennes apa där, när Kate lär ha försvunnit i en annan del av stan? Jag hann ha ett par olika teorier under tiden jag läste boken, men det visade sig att ingen av dem stämde riktigt. Slutet blev i stället ganska oväntat, men så självklart när man får alla detaljer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar