Mannen på balkongen

Mannen på balkongen
av Maj Sjöwall och Per Wahlöö

Den här sommaren har polisen problem med en rad personrån i Stockholms parker. (Ja, okej. Det är väl ett problem för allmänheten också. Särskilt för de som blir utsatta.) Offren blir överfallna bakifrån och bestulna på sina värdesaker. Inga vittnen. Rånaren är uppenbarligen mycket professionell. Han vet vem som är värd att råna och när han är iakttagen. Polisen är alltid någon annanstans och spanar efter honom.

Så får Martin Beck och hans kolleger ett ännu värre fall på halsen. En nioårig flicka hittas sexmördad i en park, och hon blir inte det sista offret. Även här tycks vittnen i stort sett saknas. Men man inser att det finns en som kan ha sett mördaren - nämligen rånaren. Plötsligt blir det oerhört viktigt att få tag på honom.

Jag gillar Sjöwall-Wahlöö-deckarna. De är ganska deppiga, med vissa utbrott av galghumor hos poliserna. Det är så deckare ska vara. De är korta, och hittills har brotten varit trovärdiga. ganska enkla, eller vad man ska säga. Sånt som man kan läsa om i tidningarna lite då och då. Uppklarandet är ju också ganska speciellt här. Det blev väl inte riktigt som polisen hade tänkt sig kanske.

I den här boken dyker Gunvald Larsson upp för första gången. Han verkar ju vara något av en favorit bland de som tittar på Beckfilmer. Men här framställs han ju som en ganska dålig polis. Martin Beck och de andra verkar inte förstå hur någon som Gunvald Larsson kan ha fått en såpass hög befattning som han har.

Roman om ett brott:
1. "Roseanna"
2. "Mannen som gick upp i rök"