Ja, se Lotta!
av Merri Vik
Jag fortsätter läsa Lottaböcker. Detta är den andra i serien. "Det är Lotta, förstås!" är den första. Att alla omslag hittills föreställer Lotta när hon drattar omkull är inte en slump. Lotta råkar ut för diverse missöden mest hela tiden. Okej, det är inte bara att hon ramlar, då hade böckerna inte blivit så roliga som de är. För de är verkligen roliga. Detta är böcker man skrattar högt åt när man läser.
I den här boken hälsar Lotta på trista faster Truddan, som kanske inte är så tråkig i alla fall när man väl lär känna henne. Åtminstone när Lotta är där och sätter lite fart på henne. Lotta träffar också en trevlig pojke som hon umgås en del med. Hon har en i hemstaden också, men ingen av dem får henne att bli sådär fånig som hennes systrar blir när det gäller deras pojkvänner. Lotta är 13 år, Malin och Gerd är 17 ... Där har vi nog förklaringen.
Lotta gör också bort sig på en större släktfest hos tant Bernhardina, och alltihop är Pauls fel. Han är så nedlåtande och plötsligt har Lotta föreslagit dragkamp, tjejerna mot killarna. Men tant Bernhardina tycker bara det är roligt, och hjälper Lotta att spela Paul ett spratt. Dessutom gör Lotta, Giggi och en annan kompis en sparkutflykt till en grannstad, och passar på att gå på auktion. Är Giggi förresten lika cool i de senare böckerna som hon är här? Det kanske hon är, det märker jag väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar