Allt

Allt
av Martina Lowden

"Allt" är en udda bok. Det är en sorts dagbok, som från början inte var tänkt för utgivning. Martina Lowden skriver i den varje dag under tre år, jag hittade inte en enda missad dag, men det är inte en vanlig dagbok där det står vad hon har gjort. Ofta är det ordlekar, fragment av skönlitterära texter eller poesi, lånekvitton, anslag om bortsprungna katter (hon samlar) eller samtal med hennes dockor. Det är mycket om böcker och skrivande. Lowden läser oerhört mycket, och väldigt seriöst. Dessutom älskar hon orden för deras egen skull, verkar det som. Hon läser ordböcker som om de vore romaner.

Jag gillar att det är så udda och internt. Det är inte alltid man förstår. Det kan i och för sig både bero på att dagboken som sagt inte var tänkt att publiceras, och därför innehåller saker som utomstående inte kan förstå, och att man inte känner till de kulturella referenserna. Samtidigt är det utmattande att läsa. Speciellt som det är över 600 sidor. Det kan nog vara lämpligt att inte sträckläsa. Jag läste lite serier emellan, men jag tror ändå att jag läste för snabbt. Skulle ha dragit ut på den mer.

Förresten, när jag bara hade sett små bilder av omslaget på internet, så trodde jag att det var en grön-gul kakelvägg på bilden. Det är det inte. Det är fullskrivna post it-lappar.