Galgdockan

Galgdockan
av Margit Sandemo

Det här har alltid varit något av en favorit i serien (tillsammans med flera andra av böckerna förstås), för detta är Ingrids bok och Ingrid är cool. I den här boken tillhör hon den yngsta generationen av Isfolket (generationerna har en tendens att vara väldigt jämna här, utan åldersförskjutningar), där alla är födda under de sista åren av 1600-talet. De är ungdomar nu, så vi befinner oss alltså en bit in på 1700-talet. "Galgdockan" utspelar sig i stort sett samtidigt som "Vinden från öster", men ingen i Sverige och Norge känner ju till vad Vendel råkar ut för där borta i Ryssland.

Ingrid, från Isfolkets norska gren, är sin generations drabbade, och hon påminner mycket om Sol från de tidigaste böckerna. Det vill säga att hon är vild och galen, har en lite speciell uppfattning om rätt och fel, men gör allt för sin familj och sina vänner. Ibland med tokiga följder, men hon menar väl (med just detta). Ingrid är dessutom oerhört intelligent, och frustrerad över att hon inte får utvecklas på det området. Inte får hon studera och hon har ingen hon kan diskutera med.

Hennes svenske släkting Dan, som är minst lika intelligent han, har helt andra möjligheter. Självklart studerar han vid universitetet i Uppsala. Nu kommer han på besök till Gråstensholm i Norge (och får tusen frågor om vetenskap av Ingrid, som äntligen får diskutera med någon på sin egen nivå), på väg till de norska fjällen för att utforska dess flora på uppdrag av den store Olof Rudbeck d.y. Dan har en liten baktanke med detta. Han vill också utforska Isfolkets dal. Försök har ju gjorts av tidigare generationer att resa dit och lösa gåtan med släktens förbannelse. Men Dan tänker att han som modern vetenskapsman har andra förutsättningar. Han tänker åka dit ensam. Men det tänker Ingrid och Ulvhedin, släktens båda drabbade, inte gå med på. Är det någon som ska resa till Isfolkets dal så är det väl de! Så det blir inte riktigt den lugna, rationella forskningsresa som Dan hade tänkt sig.

För Ingrid blir resan början på något som hon inte hade kunnat föreställa sig, och eftersom hon på sitt aviga sätt försöker ta hänsyn till sina föräldrar så försöker hon klara alla sina problem själv. Det blir katastrof. Men spännande att läsa om förstås. Och jag hade glömt att den här boken sträcker sig över så lång tid. Men det är klart den gör. Egentligen visste jag ju vad som skulle hända precis på slutet. Och ska man hinna med nästan 400 år på 47 böcker så måste det ju gå en del tid i varje bok.

Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden 
4. Längtan  
5. Dödssynden 
6. Det onda arvet 
7. Spökslottet 
8. Bödelns dotter 
9. Den ensamme
10. Vinterstorm
11. Blodshämnd 
12. Feber i blodet 
13. Satans fotspår 
14. Den siste riddaren 
15. Vinden från öster