Anita

Anita
av Siv Malmström

En kväll när Anitas mamma för en gångs skull inte är hemma, och Anita egentligen har tänkt gå på bio, så övertalar hennes bästis Mona henne att följa med till Nalen i stället. Det ska vara sångtävling och det kan ju vara kul att titta på. Anita har aldrig varit på Nalen tidigare, och blir runtvisad av Mona, och så ställer hon upp i sångtävlingen. Hon är ju faktiskt ganska bra på att sjunga. Och tro det eller ej så vinner Anita. Hon hamnar i tidningen och blir erbjuden skivkontrakt och får träffa kändisar och vara med i radio. Men rektor (de skriver inte "rektorn" i såna här gamla böcker) tycker inte att det är lämpligt att eleverna uppträder offentligt.

Jag tyckte att handlingen flöt på lite väl bra. Anita blev ju inte ens lurad i skivkontraktet, trots att hennes mamma engagerar sig förvånande lite i det som har med dotterns artistkarriär att göra. Det är nog inte avsiktligt från författarens sida att mamman ska verka ointresserad, antagligen är det bara för att det inte blir lika kul om hon skulle följa med överallt. Men det fanns liksom inga svårigheter eller konflikter i boken. Men så dök till slut det där med rektorn upp. Att både han och vissa lärare tycker att det inte passar sig att Anita tar ledigt (fair enough) eller syns i den typen av sammanhang (kan man ju tycka att de inte har med att göra). Sedan finns det ju de lärarna som tycker motsatsen också. Men historien är egentligen inte så intressant. Däremot detaljerna från Nalen (jag visste inte ens att namnet kommer av att stället egentligen heter National), från radiosändningen och kändisnamedroppingen. Hon får träffa t.ex. Alice Babs, Simon Brehm och Sigge Fürst. Jag vet nätt och jämnt vilka de är, men de var väl ganska kända på 50-talet. Jag har ju faktiskt bättre koll på en del gammelkändisar efter att ha läst om Anitas äventyr.

Misstänker att det är precis samma detaljer som läsarna 1956 också var ute efter. Jag föreställer mig att det var tjejer från typ Orsa och Laholm (just den här boken har haft en tidigare ägare i Umeå), som hade hört om allt det här men aldrig haft tillfälle att se det med egna ögon. Och är det inte lite som om en nutida bok skulle handla om någon som vinner Idol? Jag tänker t.ex. på "Mirakel" av Renate Nedregård, en bok som jag inte har läst men som ska handla om en tonårstjej som är med i Idol. Jag föreställer mig dock att den har bättre intrig.