Häxa, Häxa - Bortom tiden

Häxa
Häxa - Bortom tiden
av Celia Rees

Det här är en samlingsvolym med båda Celia Rees Häxa-romaner. "Häxa" slutar ganska tvärt, så naturligtvis fortsatte jag direkt med "Häxa - Bortom tiden". De handlar om samma person men de är berättade på helt olika sätt.

"Häxa" består av dagboksanteckningar som ska ha hittats insydda i ett trehundra år gammalt lapptäcke. De skrevs av en flicka, Mary, som flyr till Amerika efter att hennes mormor blivit avrättad för häxeri. Anklagelserna var i och för sig inte helt osanna, men det gör ju inte saken bättre för Mary. Hon har också en del speciella förmågor som hon naturligtvis måste dölja. Hon får hjälp med att skapa sig en ny bakgrundshistoria och reser tillsammans med en grupp puritaner. Här får hon vänner, men det finns också de som hon inte kommer överens med och så småningom börjar det pratas om häxeri i deras lilla nybyggarby.

Man får inte riktigt veta vad som händer med Mary i "Häxa". I nästa bok är det nutid, inte 1600-tal, och studenten Agnes har just läst boken "Häxa" (som i bokens värld är facklitteratur). Hon tycker att mycket i historien stämmer överens med berättelser som berättas bland hennes folk, Haudenosaunee-stammen. Det står i boken att om man har ytterligare information om Mary ska man kontakta Alison Ellman, historikern som har låtit ge ut Marys anteckningar i bokform och som nu jobbar på att bekräfta uppgifterna i boken. Agnes gissar att hennes moster vet mycket mer om den här kvinnan som kan ha varit Mary, men mostern har inte mycket till övers för museifolk som har lagt beslag på indianers betydelsefulla föremål och ställer ut dem hur som helst.

"Häxa - Bortom tiden" berättas inte alls i dagboksform, utan som en vanlig roman som växlar mellan Agnes och Alison i nutid och med Mary i förfluten tid. Min favorit var den första delen, "Häxa", där man lär känna Mary genom hennes egna ord. "Häxa - Bortom tiden" är mycket mer snabbläst, men jag blev inte så fångad av nutidsberättelserna och Mary kändes mer avlägsen den här gången. Men samtidigt var det ett bra sätt att fånga upp trådarna i Marys berättelse på. Om man ska läsa om Mary, och det kan jag rekommendera att man gör, så bör man absolut läsa båda böckerna.