Hummelhonung

Hummelhonung
av Torgny Lindgren

En medelålders kvinnlig författare kommer till en plats i Västerbotten som sista anhalt i sin föredragsturné. Det är inte så många som läser hennes böcker och inte så många som kommer på föredragen heller. Efter föredraget kommer en äldre man i publiken fram till henne och säger att det är meningen att hon ska sova hemma hos honom. Han bor ensligt och nästa morgon har det snöat så att det inte går att ta sig därifrån. Det visar sig snart att det är så mannen, Hadar, har tänkt ut det. Hon ska stanna kvar där, skriva på sin nya bok, och dessutom sköta om honom och hålla honom sällskap. Hadar är nämligen svårt sjuk i cancer, men han vägrar dö förrän hans bror, som är den ende grannen, är död. Brodern har problem med hjärtat och har precis samma inställning till sin egen död som Hadar. Ingen av den tänker ge brodern tillfredsställen av att ha överlevt den andre. Det blir så att kvinnan stannar kvar och sköter om dem bägge två, och hon får så småningom reda på vad som ligger bakom deras långa fiendskap - i två olika versioner förstås. Båda bröderna har väldigt bestämda uppfattningar om det mesta och de tycker om att lufta dem. Kvinnan gör inte så mycket väsen av sig, men hon styr på ett sätt ändå händelserna.

Jag har hört både positiva och negativa omdömen om "Hummelhonung". De positiva handlar mest om att det är en bra bok, de negativa tar gärna upp alla kroppsvätskor som nämns i boken. Jo, det är ju mycket sånt. Väldigt mycket faktiskt. Fast jag har inga problem med det. Inte i en text i alla fall.

Emellanåt kändes boken lite långrandig. Det händer ju inte så mycket under ganska långa partier. Men jag var ändå intresserad av att få reda på varför de båda bröderna hade blivit så bittra fiender och hur det skulle sluta. På det stora hela var det en bra bok.

Jag lyssnade förresten på den som kassettbok, författaruppläsning. Och jag har faktiskt flera dagar på mig att lämna tillbaka den till bibblan!